1. Innan du sätter igång
Allt detta får du i hantverkarkursen BYGG PLANK:
- Utförliga beskrivningar av de mest populära planken och staketen.
- Rådgivning från vårt team av hantverkare och experter.
- Handverkarkunskap som säkerställer ett proffsigt resultat.
- Realistiska pris-exempel på alla delar i ditt projekt.
- 24 byggbeskrivningar som du kan använda som manual.
- Steg-för-steg-beskrivning och utförliga ritningar.
- Massor av videor, 3D-modeller och materiallistor.
Överblick över hantverkarkursen
Ta ett snack med din granne
Kolla lagar och lokala regler
Plats för grind
Öppet eller stängt?
Underhåll eller ej
2. Populära sorters plank
Plank med slanor
Ett naturligt och klassiskt plank av slanor, t.ex. barkade granslanor, som monteras i stolparna vågrätt. Slanorna placeras förskjutna, så att de i den ena änden monteras på stolpens ena sida och i den andra änden på stolpens motsatta sida. Det är vanligtvis ett högt plank.
FÖRDELAR: Enkelt och stabilt plank. Det går ganska snabbt och lätt att sätta upp och lätt att anpassa både i höjd och bredd, så att det passar dina krav. Dessutom är det lätt att byta ut en slana om det behövs.
NACKDELAR: Lång hållbarhet kräver slanor av god kvalitet och stolpar i t.ex. ek eller robinia. Barken falnar med tiden, så planket ser grått ut.
■ Svårighetsgrad: Det går lätt om du har en stor tryckluftspistol.
■ Underhåll: Inte növändigt för granslanor med bark. Slanor utan bark kräver träskydd/olja.
■ Hållbarhet: 25-30 år vid fina stolpar och granslanor med bark.
■ Insyn: Minimal.
■ Vindtätt: Hyfsat, det finns risk för lite vindturbulens.
■ Ljuddämpande: Lite.
■ Fint på bägge sidor: Ja.
■ Pris: 600-800 kronor/meter
Lamellplank
Ett lamellplank består av färdiga sektioner som monteras mellan stol par, antingen med vin kel-beslag eller genom att skruva fast dem direkt i stolparna. Lamellerna är ganska klena, så planket är inte så stabilt och kan lätt gå sönder om man t. ex.klättrar över det. Finns i olika höjder, från 120 upp till 200 cm.
FÖRDELAR: Säljs i färdiga sektioner. Det är billigt och lätt att sätta upp.
NACKDELAR: Lamellerna är inte särskilt tjocka, så planket kan lätt gå sönder, t.ex. om man sparkar en boll på det. Träet är inte av någon hög kvalitet, så planket ser lite “billigt” ut. De fasta måtten på sektionerna kan göra det bökigt att få det att gå jämnt ut. Höjden är inte flexibel.
■ Svårighetsgrad: Snabbt och lätt att sätta upp.
■ Underhåll: Ja, med olja, lasyr eller färg.
■ Hållbarhet: 5-8 år.
■ Insyn: Minimal.
■ Vindtätt: Nej. planket låter vinden blåsa igenom så att det inte uppstår vindturbulens.
■ Ljuddämpande: Nej.
■ Fint på bägge sidor: Ja.
■ Pris: 200-400 kronor/sektion (180 x 180 cm)
Kraftigt sektionsplank
Ett plank av färdiga moduler, tillverkade av bättre/kraftigare träkvalitet. Det finns i flera varianter - från väldigt enkla till vissa med mer utsmyckning. Gemensamt för dem är att de är mycket gedigna, så att planket blir mer stabilt. Finns i flera olika höjder, från 120 upp till 200 cm.
FÖRDELAR: Det köps i färdiga sektioner, är lätt att sätta upp och är mer robust än ett lamellplank.
NACKDELAR: De fasta måtten på sektionerna kan göra det svårt att få det att gå ihop på ett givet avstånd. Höjden ligger fast och är inte flexibel. Det finns många kringelikrokar att ta sig in i, om du skulle vilja måla planket.
■ Svårighetsgrad: Snabbt och lätt att sätta upp.
■ Underhåll: Ja, med olja, lasyr eller färg.
■ Hållbarhet: 8-15 år.
■ Insyn: Minimalt.
■ Vindtätt: Planket låter vinden blåsa igenom, så att det inte uppstår vindturbulens.
■ Ljuddämpande: Nej.
■ Fint på bägge sidor: Ja.
■ Pris: 500-800 kronor/sektion (180 x 165 cm)
Liggande brädplank
Planket består av vågräta brädor som är placerade förskjutna på stolparna med lite avstånd emellan. Det är likadant på bägge sidor, och det är inte möjligt att se igenom det såvida brädorna inte placeras med ett för stort mellanrum. Lämpligt både som medelhögt och fullhögt plank.
FÖRDELAR: Enkelt och stabilt. Lätt att bygga och lätt att anpassa både i höjd och bredd, så att avstånden mellan stolparna blir de samma på ett givet avstånd.
NACKDELAR: De många vågräta brädorna med avstånd emellan gör det lätt att klättra över. Det är många kanter att måla.
■ Svårighetsgrad: Lätt och hyfsat snabbt att sätta upp, om du använder en mall för att få samma avstånd mellan brädorna.
■ Underhåll: Ja, med olja, lasyr eller färg.
■ Hållbarhet: 15-20 år.
■ Insyn: Bara om avståndet mellan brädorna är för stort.
■ Vindtätt: Nej, så här kommer det inte uppstå någon turbulens.
■ Ljuddämpande: Nej.
■ Fint på bägge sidor: Ja.
■ Pris: 200-300 kronor/meter
Stående panelplank
Brädor monterade som stående panel är ett klassiskt plank som blir helt tätt. Det är lättast att göra med panelbrädor, som sammanfogas med not och spont. Det kan även göras med vanliga brädor. De monteras i vågräta stag som är fastgjorda mellan stolparna. Lämpligt som högt plank.
FÖRDELAR: Det är väldigt stabilt och lätt att anpassa både i höjd och bredd. Stolparna behöver inte stå i exakt samma avstånd, om du kan leva med hur det ser ut på framsidan. Planket är svårt att klättra över.
NACKDELAR: Det är många kanter att måla, om du skulle vilja det.
■ Svårighetsgrad: Medel, då det kräver en del sågande och noggrannhet, för att brädorna ska hamna perfekt, oavsett vilken sorts brädor du väljer.
■ Underhåll: Ja, med olja, lasyr eller färg.
■ Hållbarhet: 15-20 år.
■ Insyn: Nej.
■ Vindtätt: Ja, så det kan uppstå vindturbulens.
■ Ljuddämpande: Lite.
■ Fint på bägge sidor: Nej.
■ Pris: 400-600 kronor/meter
Klinkbyggt plank
Ett klinkbyggt plank byggs vanligtvis av brädor med not och spont. Brädorna kan göras fast i H-stolpar, som har ett spår i varje sida som de placeras i. De kan även monteras i läkt på insidan av vanliga stolpar. Planket kan också byggas av vanliga brädor, och fungerar som både lågt eller högt plank.
FÖRDELAR: Stabil lösning - särskilt med not- och spontbrädor. Lätt att sätta upp med klinkbrädor i H-stolpar. Lätt att anpassa både i höjd och bredd. Svårt att klättra över.
NACKDELAR: Kräver noggrannhet så att brädorna hamnar i samma höjd i alla sektioner. Lite besvärligare med “vanliga” brädor än brädor med not och spont.
■ Svårighetsgrad: Det är lätt med klinkbrädor. Lite svårare om du bygger med vanliga brädor.
■ Underhåll: Ja, med olja, lasyr eller färg.
■ Hållbarhet: 15-20 år.
■ Insyn: Nej.
■ Vindtätt: Ja, så det kan uppstå vindturbulens.
■ Ljuddämpande: Lite.
■ Fint på bägge sidor: Ja, med klinkbrädor. Med “vanliga” brädor blir det en fulare “baksida”.
■ Pris: 350-500 kronor/meter
Kompositplank
Planket är enkelt och består vanligtvis av stående H-stolpar, och brädorna sätts i stolparnas spår. Om du väljer betongstolpar som är nedgjutna i jorden, får du en väldigt stabil konstruktion. Brädorna fogas samman med små fästdon, som annars används vid arbete med ändträ. Kan byggas både lågt och högt.
FÖRDELAR: Ett stabilt plank med minimalt underhåll och lång hållbarhet.
Det är lätt att anpassa både i höjd och bredd, så att avstånden mellan stolparna blir lika stora på ett givet avstånd. Planket är svårt att klättra över.
NACKDELAR: Komposit falnar efter några år, men kan fräschas upp med speciella produkter. Betongstolpar är tunga, men det finns lättare H-stolpar i komposit eller trä.
■ Svårighetsgrad: Lätt, men betongstolpar är tunga.
■ Underhåll: Minimalt.
■ Hållbarhet: 25-30 år.
■ Insyn: Nej.
■ Vindtätt: Ja, så det kan uppstå turbulens.
■ Ljuddämpande: Lite.
■ Fint på bägge sidor: Ja.
■ Pris: 900-1.200 kronor/meter
Ranchstaket
Ett öppet staket, oftast byggt av trä och består av lodräta stolpar med vågräta tvärstag emellan, som är placerade med stort avstånd. Det är väl lämpat som avdelare i trädgården, vid en terrass eller som avgränsning av en stor naturtomt. Staketet kan byggas både högt och lågt.
FÖRDELAR: Det är lätt att bygga. Den luftiga konstruktionen är flexibel och lätt att anpassa både i höjd och bredd. Växter kan klättra på det. Om ett tvärstag ruttnar eller går av, är det lätt att byta ut. Staketet är lätt att måla.
NACKDELAR: Det är lätt att klättra över eller ta sig under och ger ingen lä eller avskärmning överhuvudtaget, om du inte du planterar buskar längs med staketet.
■ Svårighetsgrad: Lätt.
■ Underhåll: Ja, men det är inte så stor yta att måla/olja.
■ Hållbarhet: 15-20 år.
■ Insyn: Ja.
■ Vindtätt: Nej.
■ Ljuddämpande: Nej.
■ Fint på bägge sidor: Ja.
■ Pris: 50-150 kronor/meter
Avskärmning av nät och sten
Gabionmurar är kraftiga metallnät fyllda med stora stenar. Det vanligaste är ljusa eller gråaktiga stenar. Näten finns i olika storlekar, och det kan vara värt att använda sig av de storlekar som finns, så att du slipper kapa det. Gabionmurar brukar oftast vara låga.
FÖRDELAR: Extremt stabil avskär-mare som inte kräver underhåll och håller i riktigt många år.
NACKDELAR: Vanligtvis ett ganska bred avskärmning som tar en del plats på tomten. Besvärligt att kapa, och du riskerar att förstöra beläggningen på näten, så att de rostar. Kräver ett plant underlag. Arbetet är tungt - även att ta bort det igen om du ångrar dig eller vill byta ut det mot någonting annat.
■ Svårighetsgrad: Medel, men arbetet är tungt.
■ Underhåll: Nej.
■ Hållbarhet: 40-50 år (för nätet).
■ Insyn: Nej.
■ Vindtätt: Ja, men är muren låg är turbulensen begränsad.
■ Ljuddämpande: Om det är högt.
■ Fint på bägge sidor: Ja.
■ Pris: Från ca. 1.500 kronor/meter (plus sten och frakt)
Bullerplank
Ett bullerplank är högt och tjockt. Det består av en trästomme som fylls upp med stenull till isolering, som ska absorbera ljuden. Sidan med stenullen ska vändas mot bullret, så att den kan “suga” åt sig ljuden, och bör inte täckas över. Den andra, “fina” sidan kläs oftast med någon form av panelbrädor.
FÖRDELAR: Ett bullerplank kan sänka ljudnivån med 5-6 dB, så att du kan sitta i trädgården som vätter ut mot en trafikerad väg. På insidan liknar det ett helt vanligt plank.
NACKDELAR: Det tar längre tid att bygga än ett vanligt plank eftersom du ska vara noggrann med att skära till stenullen och placera skarvarna förskjutet, så att ljuden inte kan tränga igenom. Det är inte särskilt vackert på utsidan.
■ Svårighetsgrad: Medel.
■ Underhåll: Träet kräver underhåll, och det kan vara nödvändigt att byta ut isoleringen efter hand.
■ Hållbarhet: 15-20 år.
■ Insyn: Nej.
■ Vindtätt: Ja, så det kan uppstå turbulens.
■ Ljuddämpande: Mycket.
■ Fint på bägge sidor: Nej.
■ Pris: 800-900 kronor/meter
Klassiskt staket
Det klassiska staketet är lågt och byggt av trä. Det består av stolpar med tvärstag emellan, som stående spjälor görs fast i. Spjälorna placeras med lite avstånd, vilket gör staketet luftigt. Det är vanligtvis sågat som en spets i i toppen. Det är lättast att köpa ett staket i färdiga sektioner, som bara ska monteras i stolpar.
FÖRDELAR: Det är lätt att byta ut en dålig spjäla. Det går snabbt att sätta upp om du köper färdiga sektioner.
NACKDELAR: Det är ett stort arbete att bygga från grunden - med många spjälor att såga till och sätta upp, särskilt om topparna ska pyntas med spetsiga utsågningar. Det är många kanter att måla. Det är lätt att klättra över.
■ Svårighetsgrad: Lätt, om du köper färdiga sektioner. Tidskrävande om du bygger det själv.
■ Underhåll: Ja, med olja, lasyr eller färg.
■ Hållbarhet: 15-20 år.
■ Insyn: Ja.
■ Vindtätt: Nej.
■ Ljuddämpande: Nej.
■ Fint på bägge sidor: Nej.
■ Pris: 100-350 kronor/meter (färdiga sektioner)
Plank med sneda brädor
Planket är byggt av trä med stolpar som står ganska tätt. Mellan stolparna sätts brädor upp diagonalt med lite avstånd emellan. Brädorna är kapade med ett diagonalt snitt i ändarna och uppsatta på bägge sidor. Är du inte så noga med insyn, räcker det att sätta brädor på den ena sidan. Kan byggas både högt och lågt.
FÖRDELAR: När brädorna sitter diagonalt stagar det upp konstruktionen så att den blir mer stabil. Höjden och bredden är flexibel och enkel att justera på denna typ av plank. Det är lätt att byta ut en bräda om det skulle behövas.
NACKDELAR: Det är mycket mätning och sågning som kräver noggrannhet för att få ett snyggt resultat. Det är många kanter som ska målas.
■ Svårighetsgrad: Medel. Det är en del sågning.
■ Underhåll: Ja, med olja, lasyr eller färg.
■ Hållbarhet: 15-20 år.
■ Insyn: Begränsad.
■ Vindtätt: Inte helt.
■ Ljuddämpande: Nej.
■ Fint på bägge sidor: Ja, om det monteras brädor på bägge sidor.
■ Pris: 350-600 kronor/meter
Plank med ribbor
Det här planket har byggts av smala ribbor av lärkträ och monteras med exakt 3 cm mellanrum. Inne bakom ribborna har det satts isoleringsskivor som absorberar ljud. Ofta är ett bullerplank inte så snyggt, men det är det här! Det märks också på priset.
FÖRDELAR: Planket passar i ojämn terräng, eftersom ribborna enkelt kan anpassas på längden. Planket har inbyggd ljuddämpning, som är helt dold.
NACKDELAR: Det är tidskrävande att kapa till så många ribbor, och väljer du exempelvis lärkträ blir priset också högt. Bullerplank är alltid dyra och mer besvärliga att bygga än vanliga plank.
■ Svårighetsgrad: Svårt. Det ska göras en del kapningar, och precision är helt avgörande.
■ Underhåll: Ja, med olja, träskydd eller färg.
■ Hållbarhet: 15-20 år.
■ Insyn: Nej.
■ Vindtätt: Ja.
■ Ljuddämpning: Hög.
■ Fint på båda sidor: Ja.
■ Pris: 950 kr per meter för plank med ribbor av sibirisk lärk.
3. Grundläggande konstruktion
Skydda stolpen med småsten
Få stolparna lodräta
Stadiga stolpar
Packa jorden och betongen hårt runt stolpen, eventuellt med en bit av en stolpe. Då är du säker på att stolparna förblir stående. Stolparna ska grävas ner till frostfritt djup, vilket i Sverige betyder minst 90 cm, mer ju längre norrut i landet man är. Tänk på att vid fästning av stolparna i stolpskor kan den sidledes vindbelastningen vara stor, särskilt om planket är slutet och inte stöttas i sidled på något sätt (stolpskor på plank och staket ska sättas i vinkel mot plankets längdriktning).
Håll rätt avstånd
Använd alltid rostfria skruvar
Använd alltid rostfria, syrafasta A4-skruvar. Det lönar sig, för de håller längre. Alternativt kan planket också spikas ihop med en rejäl spikpistol, men det är enklare att byta en bräda om den sitter med skruvar, och därför är det också det vanligaste för gör-det-självare. Akta dig för att skruva i skruvarna så långt att det bildas en nedsänkning där vatten kan samlas.
Skydda träet mot fukt
Skydda ändträ med en toppbräda
Måla träet innan du bygger
4. Så här sätter du stolpar
Gräv hål till stolparna
Vilket redskap är bäst när du ska gräva hål för stolpar? Valet beror framför allt på hur många hål du ska göra. För även om spaden utmärkt väl kan användas till ett hål, så blir den snabbt omkörd av den manuella jordborren – samtidigt har den motoriserade varianten av jordborren redan passerat mållinjen.
Ett hål för en enda stolpe, som ska grävas ner cirka 90 cm i marken klarar du enkelt med en spade om marken är mjuk. Men om du nu ska gräva 4, 12 eller rent av 20 hål för pergolan, boden eller planket? Så många hål kräver inte bara svett – arbetet tar också rätt långt tid.
Det finns turligt nog både svett- och tidsparande alternativ i form av jordborrar med eller utan motor. Men lönar det sig att köpa eller hyra sig en enklare lösning?
Vi testar tre verktyg
Det ska vi undersöka lite närmare. I en trädgård med jord och lera av den lättare typen gräver och borrar vi lätt ett hål som är 90 cm djupt, alltså frostfritt i de södra delarna av landet, och som får stolpen att stå stadigt.
Vi kan redan från början räkna ut att den motoriserade borren naturligtvis är snabbast. Men är den mycket snabbare än en vanlig jordborr? Lönar det sig att hyra eller köpa den? Och är spaden nästan lika snabb som den vanliga jordborren?
Slungspade
Spadens största fördel är att du redan har en och kanske har du också en slungspade. För att snabbt klara av ett arbete som detta är det en fördel med tunga spadar som orkar gräva upp stubbar och hacka av rötter.
Det är tungt att gräva stolphål med en spade även om det går ganska fort de första 40–50 cm. Därefter blir det så trångt i hålet att det är svårt att dra med sig jord upp. Resultatet blir ett koniskt hål och du gräver upp alldeles för mycket jord. Till slut måste du stå på knä för att komma ner 90 cm.
PRISBILD: 500–700 kr beroende på kvalitet och hur långt bladet är.
TIDSÅTGÅNG: 20 min i lätt jord utan stenar.
Vanlig jordborr
Den vanliga jordborren arbetar sig snabbt ner i marken när det handlar om trädgårdsjord. Standardstorlekarna är 100, 120 eller 150 mm i diameter på ett 110 cm långt skaft och det passar för fyrkantiga stolpar på 100 x 100 mm och 120 x 120 mm – sant förstås runda stolpar på 100 och 120 mm.
Den största fördelen är att borren lätt lyfter upp jorden ur det trånga hålet. Rötter och stenar kan kräva att du också använder spade och därmed utvidgar hålets storlek en aning.
PRISBILD: 300-500 kr beroende på diametern, storleken och var du handlar.
TIDSÅTGÅNG: 7 min i lätt jord utan stenar.
Motoriserad jordborr
Den motoriserade jordborren är effektiv! Om den inte möter motstånd kan den borra ner till 90 cm på cirka 15 sekunder – men då kan du inte lyfta upp all jord. Lyft upp borren var 15:e–20:e cm och då når du 90 cm efter 4–5 lyft och slipper anstränga dig så mycket.
Om borren träffar på stenar eller rötter stoppar den, men det gör inte maskinen! På några modeller finns en bromspinne som slår emot ditt lår om maskinhuset och inte borren börjar snurra så att du slipper att själv snurras runt.
PRISBILD: Cirka 400 kr för hyra en dag.
TIDSÅTGÅNG: 2 min i lätt jord utan stenar.
Få stolparna helt raka
NEDGRÄVDA STOLPAR
Om stolpar ska resas till ett förråd eller en pergola, är det smart att börja med att sätta ner pinnar som markerar hörnen. Rätta in dem så att hörnen är 90° och dra snöre mellan dem.
Om stolparna bara ska stå i marken, grävs de 4 hörnhålen och stolparna ställs ner på ett lager sand eller småsten. Jord packas runt om stolparna, 20 cm åt gången, och man kollar så att de står i lod.
Innan resten av stolparna ställs på plats, dras snöre mellan hörnen. Dra två snören, ett lite över marken och ett högre upp - så får man koll på om stolparna lutar utåt eller inåt.
Alla stolpar rättas in med ett långt vattenpass - om man inte är så lyckligt lottad att man äger ett stolpvattenpass. Jorden packas hårt runt stolparna, när de står som de ska.
GJUTNA STOLPAR
Först grävs hålen till stolparna. De ska vara ca 30 x 30 cm och minst 90 cm djupa. För att mäta ut var hålen ska grävas, kan man markera dem på en lång bräda, som man gräver efter.
När den första stolpen står i sitt hål, stagas den upp med en snedsträva. Om den fästs med en tving, är det lätt att justera stolpen. Snedsträvan fästs i andra änden till en pinne som slås ner i marken.
Om det finns något stadigt i närheten (här är det ett hus) kan det vara lönt att fästa stolpen vid det. Annars fästs ännu en snedsträva vid stolpen, vinkelrätt mot den första.
Efterhand som man reser stolparna, förses de med snedsträvor och avståndet mellan dem säkras med liggande distansbrädor.
För att undvika att stolparna flyttar sig i hålen vid gjutning, sätts också snedsträvor 30-40 cm över marken. Kolla alla stolpar med ett vattenpass och rätta in tills de står 100 % i lod.
7 metoder: Stolpar som håller!
När du reser en stolpe kan du välja mellan många alternativ från att bara gräva ner den och stampa runt den. Samtliga metoder, även de enklaste, har kvaliteter som gör dem till det bästa valet för en viss uppgift.
Det är en sak som är återkommande om du vill sätta upp ett staket, ett plank, en torkställning eller en enkel carport: Du måste gräva ner stolpar i marken. Men de olika projekten kräver nödvändigtvis inte samma slags stolpar.
Eller rättare sagt: Stolparna kan och bör förankras i marken på olika sätt. Det är en enormt stor skillnad på om stolparna ska bära ett plank som måste tåla kraftiga vindstötar från sidan eller om de ska bära vikten av ett taksprång eller vindsuget från ett halvtak, där de lodräta krafterna är stora.
Ska stolparna stå i sand, lerjord eller sten?
Även markens beskaffenhet är en faktor. I lätt sandjord kan det vara nödvändigt att förse stolparna med en betongklump, men i kompakt lerjord kan ordentligt nerslagna stolpspjut räcka för att hålla fast stolparna. Och på en berggrund måste du kanske borra eller fästa stolparna med beslag.
Nergrävd i marken
Det allra enklaste och absolut billigaste sättet är att gräva ett hål i marken, sticka ner stolpen och stampa runt den. Den metoden kan du använda som förstärkning och när livslängden är ointressant.
Förstärkt med ankare
Stolpen grävs ner i marken men stabiliteten på den förbättras väsentligt om du fäster två par brädor på den, ungefär som ett ankare. Används där jorden är både lätt och lös.
Förstärkt med betong
Ett enkelt sätt att förbättra stabiliteten och öka dragstyrkan för lodrät belastning på nergrävda stolpar. Det görs här genom att förse stolpen med en eller flera betongankare under marknivå.
Stolpspjut
Stolpspjut av stål med hål där stolpen sticks ner. Lätt, snabb och enkel lösning när du fäster stolpar. Problemet är att de inte tål vrid- eller dragbelastning.
Plint med stolpsko
Stolpsko med en eller två sidor och köpt fastgjuten i en betongplint. Plinten grävs ner och är en snabb lösning eftersom du slipper blanda och vänta på härdning av betong.
En stolpsko gjuts fast
Det finns en mängd olika stolpskor och beslag som kan gjutas fast i betong. De håller fast stolpar i alla möjliga konstruktioner och ger stor drag- och tryckstyrka men ger inget stöd i sidled.