Kurs: BYGG PLANK

I Gör Det Självs stora hantverkarkurs får all den opartiska rådgivning och vägledning som du behöver för att bygga ett plank eller staket. Här kan du bland annat lära dig om planering, lagar och regler samt ekonomi. Samtidigt får du 24 kompletta byggbeskrivningar på köpet. Lycka till!

1. Innan du sätter igång

Allt detta får du i hantverkarkursen BYGG PLANK:

  • Utförliga beskrivningar av de mest populära planken och staketen.
  • Rådgivning från vårt team av hantverkare och experter.
  • Handverkarkunskap som säkerställer ett proffsigt resultat.
  • Realistiska pris-exempel på alla delar i ditt projekt.
  • 24 byggbeskrivningar som du kan använda som manual.
  • Steg-för-steg-beskrivning och utförliga ritningar.
  • Massor av videor, 3D-modeller och materiallistor.

Överblick över hantverkarkursen

Funderar du på att bygga plank eller staket, då har du hamnat på rätt ställe. I den här stora hantverkarkursen går vi nämligen igenom allt du behöver veta för att uppnå ett proffsigt resultat.

Som du kan se i hantverkarkursens meny börjar vi med alla de inledande övervägningar du måste göra. Det är exempelvis viktigt att bestämma om planket ska skärma av för vinden och nyfikna blickar eller vara öppet, eller om det byggas av naturliga eller underhållsfria material. Och i hantverkarkursen är det dessutom så att du får en exakt ekonomisk överblick så att kostnaderna inte sticker iväg.

När du har läst de många spännande avsnitten och lärt dig allt som vårt stora team av experter och hantverkare har att erbjuda, är det dags att sätta igång med själva arbetet. Därför får du också 24 byggbeskrivningar med på köpet. Det är din garanti för ett bra resultat.


Ta ett snack med din granne

Bra grannsämja är viktigt. Men få saker kan utmana den goda stämningen som stridigheter om ett plank. Därför är vårt första råd också att du pratar med din granne innan du sätter stolpar i marken och börjar spika brädor. Kanske vill din granne också ha ett nytt plank och så kan det bli så att ni kan dela på vissa av kostnaderna. Och ska ni dela plank måste ni så klart vara överens om vilken sort det ska vara.

Ett populärt plank mellan grannar är det där man inte kan titta in till varandra eftersom brädorna sitter förskjutna på vardera sida. Hur högt ska planket vara mellan era tomter? Det är också något som är viktigt att prata igenom innan du/ni börjar bygga.

Det finns inte så mycket som kan få känslorna i svallning som när grannar pratar om ett nytt plank. Därför är det viktigt att stämma av i förväg.


Kolla lagar och lokala regler

Det är flera saker som avgör om en inhägnad räknas som staket eller plank; storlek, utförande, utformning, läge, ändamål, visuellt intryck och påverkan på omgivningen.
Plank kräver generellt bygglov, även om det finns vissa undantag. Du behöver inte bygglov för ett plank i anslutning till och inom 3,6 meter från huset. Planket får vara högst 1,8 meter högt. Om planket ska placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter krävs medgivande, helst skriftligt, från berörda grannar. Annars måste du söka bygglov.
Vissa kommuner har riktlinjer för t ex plank. Det ska hjälpa både handläggare och dig som sökande men är inte bindande. I slutändan är det byggnadsnämnden i din kommun som avgör om det krävs bygglov.

Om planket ska placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter krävs medgivande, helst skriftligt, från berörda grannar. Annars måste du söka bygglov.


Plats för grind

Ska du ha en grind i ditt staket eller plank? Då ska du planera in det innan du börjar bygga. En grind är smalare än det normala avståndet mellan stolparna (mellan 150 och 180 cm) och därför ska det planeras in när du bestämmer var dina stolpar ska placeras.

Även en liten trädgårdsgrind med beslag, brädor och skruvar väger en hel del och därför är det viktigt att du använder stadiga stolpar och att de gjuts fast på frostfritt djup, är det går, så att de klarar grindens vikt. Genom att konstruera grinden rätt kan du undvika att den börjar hänga med tiden. Du kan bl a sätta en kraftig snedsträva på baksidan och använda speciella grindgångjärn som når in till grindens mitt.

Själva grinden eller porten är ett projekt för sig - därför hittar du många byggbeskrivningar nederst i det här temapaketet.


Öppet eller stängt?

Du ska välja om ditt plank ska vara öppet eller stängt, och det är ett viktigt beslut. Det finns för- och nackdelar med båda två. Med ett slutet plank slipper du nyfikna blickar från förbipasserande. Men då kan du inte heller titta ut, och därför väljer många en medelväg där det delvis går att se igenom.

Ett plank utsätts för stor påverkan från väder och vind. Därför ska du också veta att ett helt slutet plank är mer utsatt för vindens påverkan än ett plank med avstånd mellan brädorna, där vinden kan blåsa igenom. När du har sett ett plank som har vält i en storm beror det med stor sannolikhet på att det var slutet. Längre ner på den här sidan kan du se de mest populära sorternas plank, vissa stängda, andra öppna.* Där kan du läsa mer om för- och nackdelar med vart och ett.

Det stängda planket, som här, gör det svårt för förbipasserande att titta in - och svårt för dig att titta ut.


Underhåll eller ej

Det är mycket arbete med att bygga ett nytt plank, men det slutar inte där. För träet utsätts för regn och snö under året, och du måste hjälpa det att hålla sig fräscht genom att måla det med träskyddsfärg. Det ska göras en gång om året, och det kostar både tid och pengar när planket ropar på hjälp. Låter det inte så tilltalande kan du fundera på att bygga planket av andra material än trä. Även tryckimpregnerat trä behöver något slags träskydd, men väljer du material som komposit, fibercement eller till och med sten, kan du lägga dina helger på något annat än att slipa och måla. Det måste dock nämnas att priset för exempelvis komposit är betydligt högre än för tryckimpregnerad furu.

Väljer du att bygga till plank av trä, ska du komma ihåg att det också ska underhållas kontinuerligt.

2. Populära sorters plank

Det finns många alternativ när du ska välja plank och det finns flera faktorer som spelar in när du ska välja vilken sorts plank du ska ha. En av dem är så klart priset, och på exemplen här nedan kan du också se att det är stor skillnad i priset per meter. Dessutom anges också underhåll, vindtäthet, insyn och ljuddämpning för vart och ett av de olika planken.

Plank med slanor

Ett naturligt och klassiskt plank av slanor, t.ex. barkade granslanor, som monteras i stolparna vågrätt. Slanorna placeras förskjutna, så att de i den ena änden monteras på stolpens ena sida och i den andra änden på stolpens motsatta sida. Det är vanligtvis ett högt plank.

FÖRDELAR: Enkelt och stabilt plank. Det går ganska snabbt och lätt att sätta upp och lätt att anpassa både i höjd och bredd, så att det passar dina krav. Dessutom är det lätt att byta ut en slana om det behövs.

NACKDELAR: Lång hållbarhet kräver slanor av god kvalitet och stolpar i t.ex. ek eller robinia. Barken falnar med tiden, så planket ser grått ut.

■ Svårighetsgrad: Det går lätt om du har en stor tryckluftspistol.
■ Underhåll: Inte növändigt för granslanor med bark. Slanor utan bark kräver träskydd/olja.
■ Hållbarhet: 25-30 år vid fina stolpar och granslanor med bark.
■ Insyn: Minimal.
■ Vindtätt: Hyfsat, det finns risk för lite vindturbulens.
■ Ljuddämpande: Lite.
■ Fint på bägge sidor: Ja.
■ Pris: 600-800 kronor/meter


Lamellplank

Ett lamellplank består av färdiga sektioner som monteras mellan stol par, antingen med vin kel-beslag eller genom att skruva fast dem direkt i stolparna. Lamellerna är ganska klena, så planket är inte så stabilt och kan lätt gå sönder om man t. ex.klättrar över det. Finns i olika höjder, från 120 upp till 200 cm.

FÖRDELAR: Säljs i färdiga sektioner. Det är billigt och lätt att sätta upp.

NACKDELAR: Lamellerna är inte särskilt tjocka, så planket kan lätt gå sönder, t.ex. om man sparkar en boll på det. Träet är inte av någon hög kvalitet, så planket ser lite “billigt” ut. De fasta måtten på sektionerna kan göra det bökigt att få det att gå jämnt ut. Höjden är inte flexibel.

■ Svårighetsgrad: Snabbt och lätt att sätta upp.
■ Underhåll: Ja, med olja, lasyr eller färg.
■ Hållbarhet: 5-8 år.
■ Insyn: Minimal.
■ Vindtätt: Nej. planket låter vinden blåsa igenom så att det inte uppstår vindturbulens.
■ Ljuddämpande: Nej.
■ Fint på bägge sidor: Ja.
■ Pris: 200-400 kronor/sektion (180 x 180 cm)


Kraftigt sektionsplank

Ett plank av färdiga moduler, tillverkade av bättre/kraftigare träkvalitet. Det finns i flera varianter - från väldigt enkla till vissa med mer utsmyckning. Gemensamt för dem är att de är mycket gedigna, så att planket blir mer stabilt. Finns i flera olika höjder, från 120 upp till 200 cm.

FÖRDELAR: Det köps i färdiga sektioner, är lätt att sätta upp och är mer robust än ett lamellplank.

NACKDELAR: De fasta måtten på sektionerna kan göra det svårt att få det att gå ihop på ett givet avstånd. Höjden ligger fast och är inte flexibel. Det finns många kringelikrokar att ta sig in i, om du skulle vilja måla planket.

■ Svårighetsgrad: Snabbt och lätt att sätta upp.
■ Underhåll: Ja, med olja, lasyr eller färg.
■ Hållbarhet: 8-15 år.
■ Insyn: Minimalt.
■ Vindtätt: Planket låter vinden blåsa igenom, så att det inte uppstår vindturbulens.
■ Ljuddämpande: Nej.
■ Fint på bägge sidor: Ja.
■ Pris: 500-800 kronor/sektion (180 x 165 cm)


Liggande brädplank

Planket består av vågräta brädor som är placerade förskjutna på stolparna med lite avstånd emellan. Det är likadant på bägge sidor, och det är inte möjligt att se igenom det såvida brädorna inte placeras med ett för stort mellanrum. Lämpligt både som medelhögt och fullhögt plank.

FÖRDELAR: Enkelt och stabilt. Lätt att bygga och lätt att anpassa både i höjd och bredd, så att avstånden mellan stolparna blir de samma på ett givet avstånd.

NACKDELAR: De många vågräta brädorna med avstånd emellan gör det lätt att klättra över. Det är många kanter att måla.

■ Svårighetsgrad: Lätt och hyfsat snabbt att sätta upp, om du använder en mall för att få samma avstånd mellan brädorna.
■ Underhåll: Ja, med olja, lasyr eller färg.
■ Hållbarhet: 15-20 år.
■ Insyn: Bara om avståndet mellan brädorna är för stort.
■ Vindtätt: Nej, så här kommer det inte uppstå någon turbulens.
■ Ljuddämpande: Nej.
■ Fint på bägge sidor: Ja.
■ Pris: 200-300 kronor/meter


Stående panelplank

Brädor monterade som stående panel är ett klassiskt plank som blir helt tätt. Det är lättast att göra med panelbrädor, som sammanfogas med not och spont. Det kan även göras med vanliga brädor. De monteras i vågräta stag som är fastgjorda mellan stolparna. Lämpligt som högt plank.

FÖRDELAR: Det är väldigt stabilt och lätt att anpassa både i höjd och bredd. Stolparna behöver inte stå i exakt samma avstånd, om du kan leva med hur det ser ut på framsidan. Planket är svårt att klättra över.

NACKDELAR: Det är många kanter att måla, om du skulle vilja det.

■ Svårighetsgrad: Medel, då det kräver en del sågande och noggrannhet, för att brädorna ska hamna perfekt, oavsett vilken sorts brädor du väljer.
■ Underhåll: Ja, med olja, lasyr eller färg.
■ Hållbarhet: 15-20 år.
■ Insyn: Nej.
■ Vindtätt: Ja, så det kan uppstå vindturbulens.
■ Ljuddämpande: Lite.
■ Fint på bägge sidor: Nej.
■ Pris: 400-600 kronor/meter


Klinkbyggt plank

Ett klinkbyggt plank byggs vanligtvis av brädor med not och spont. Brädorna kan göras fast i H-stolpar, som har ett spår i varje sida som de placeras i. De kan även monteras i läkt på insidan av vanliga stolpar. Planket kan också byggas av vanliga brädor, och fungerar som både lågt eller högt plank.

FÖRDELAR: Stabil lösning - särskilt med not- och spontbrädor. Lätt att sätta upp med klinkbrädor i H-stolpar. Lätt att anpassa både i höjd och bredd. Svårt att klättra över.

NACKDELAR: Kräver noggrannhet så att brädorna hamnar i samma höjd i alla sektioner. Lite besvärligare med “vanliga” brädor än brädor med not och spont.

■ Svårighetsgrad: Det är lätt med klinkbrädor. Lite svårare om du bygger med vanliga brädor.
■ Underhåll: Ja, med olja, lasyr eller färg.
■ Hållbarhet: 15-20 år.
■ Insyn: Nej.
■ Vindtätt: Ja, så det kan uppstå vindturbulens.
■ Ljuddämpande: Lite.
■ Fint på bägge sidor: Ja, med klinkbrädor. Med “vanliga” brädor blir det en fulare “baksida”.
■ Pris: 350-500 kronor/meter


Kompositplank

Planket är enkelt och består vanligtvis av stående H-stolpar, och brädorna sätts i stolparnas spår. Om du väljer betongstolpar som är nedgjutna i jorden, får du en väldigt stabil konstruktion. Brädorna fogas samman med små fästdon, som annars används vid arbete med ändträ. Kan byggas både lågt och högt.

FÖRDELAR: Ett stabilt plank med minimalt underhåll och lång hållbarhet.

Det är lätt att anpassa både i höjd och bredd, så att avstånden mellan stolparna blir lika stora på ett givet avstånd. Planket är svårt att klättra över.

NACKDELAR: Komposit falnar efter några år, men kan fräschas upp med speciella produkter. Betongstolpar är tunga, men det finns lättare H-stolpar i komposit eller trä.

■ Svårighetsgrad: Lätt, men betongstolpar är tunga.
■ Underhåll: Minimalt.
■ Hållbarhet: 25-30 år.
■ Insyn: Nej.
■ Vindtätt: Ja, så det kan uppstå turbulens.
■ Ljuddämpande: Lite.
■ Fint på bägge sidor: Ja.
■ Pris: 900-1.200 kronor/meter


Ranchstaket

Ett öppet staket, oftast byggt av trä och består av lodräta stolpar med vågräta tvärstag emellan, som är placerade med stort avstånd. Det är väl lämpat som avdelare i trädgården, vid en terrass eller som avgränsning av en stor naturtomt. Staketet kan byggas både högt och lågt.

FÖRDELAR: Det är lätt att bygga. Den luftiga konstruktionen är flexibel och lätt att anpassa både i höjd och bredd. Växter kan klättra på det. Om ett tvärstag ruttnar eller går av, är det lätt att byta ut. Staketet är lätt att måla.

NACKDELAR: Det är lätt att klättra över eller ta sig under och ger ingen lä eller avskärmning överhuvudtaget, om du inte du planterar buskar längs med staketet.

■ Svårighetsgrad: Lätt.
■ Underhåll: Ja, men det är inte så stor yta att måla/olja.
■ Hållbarhet: 15-20 år.
■ Insyn: Ja.
■ Vindtätt: Nej.
■ Ljuddämpande: Nej.
■ Fint på bägge sidor: Ja.
■ Pris: 50-150 kronor/meter


Avskärmning av nät och sten

Gabionmurar är kraftiga metallnät fyllda med stora stenar. Det vanligaste är ljusa eller gråaktiga stenar. Näten finns i olika storlekar, och det kan vara värt att använda sig av de storlekar som finns, så att du slipper kapa det. Gabionmurar brukar oftast vara låga.

FÖRDELAR: Extremt stabil avskär-mare som inte kräver underhåll och håller i riktigt många år.

NACKDELAR: Vanligtvis ett ganska bred avskärmning som tar en del plats på tomten. Besvärligt att kapa, och du riskerar att förstöra beläggningen på näten, så att de rostar. Kräver ett plant underlag. Arbetet är tungt - även att ta bort det igen om du ångrar dig eller vill byta ut det mot någonting annat.

■ Svårighetsgrad: Medel, men arbetet är tungt.
■ Underhåll: Nej.
■ Hållbarhet: 40-50 år (för nätet).
■ Insyn: Nej.
■ Vindtätt: Ja, men är muren låg är turbulensen begränsad.
■ Ljuddämpande: Om det är högt.
■ Fint på bägge sidor: Ja.
■ Pris: Från ca. 1.500 kronor/meter (plus sten och frakt)


Bullerplank

Ett bullerplank är högt och tjockt. Det består av en trästomme som fylls upp med stenull till isolering, som ska absorbera ljuden. Sidan med stenullen ska vändas mot bullret, så att den kan “suga” åt sig ljuden, och bör inte täckas över. Den andra, “fina” sidan kläs oftast med någon form av panelbrädor.

FÖRDELAR: Ett bullerplank kan sänka ljudnivån med 5-6 dB, så att du kan sitta i trädgården som vätter ut mot en trafikerad väg. På insidan liknar det ett helt vanligt plank.

NACKDELAR: Det tar längre tid att bygga än ett vanligt plank eftersom du ska vara noggrann med att skära till stenullen och placera skarvarna förskjutet, så att ljuden inte kan tränga igenom. Det är inte särskilt vackert på utsidan.

■ Svårighetsgrad: Medel.
■ Underhåll: Träet kräver underhåll, och det kan vara nödvändigt att byta ut isoleringen efter hand.
■ Hållbarhet: 15-20 år.
■ Insyn: Nej.
■ Vindtätt: Ja, så det kan uppstå turbulens.
■ Ljuddämpande: Mycket.
■ Fint på bägge sidor: Nej.
■ Pris: 800-900 kronor/meter


Klassiskt staket

Det klassiska staketet är lågt och byggt av trä. Det består av stolpar med tvärstag emellan, som stående spjälor görs fast i. Spjälorna placeras med lite avstånd, vilket gör staketet luftigt. Det är vanligtvis sågat som en spets i i toppen. Det är lättast att köpa ett staket i färdiga sektioner, som bara ska monteras i stolpar.

FÖRDELAR: Det är lätt att byta ut en dålig spjäla. Det går snabbt att sätta upp om du köper färdiga sektioner.

NACKDELAR: Det är ett stort arbete att bygga från grunden - med många spjälor att såga till och sätta upp, särskilt om topparna ska pyntas med spetsiga utsågningar. Det är många kanter att måla. Det är lätt att klättra över.

■ Svårighetsgrad: Lätt, om du köper färdiga sektioner. Tidskrävande om du bygger det själv.
■ Underhåll: Ja, med olja, lasyr eller färg.
■ Hållbarhet: 15-20 år.
■ Insyn: Ja.
■ Vindtätt: Nej.
■ Ljuddämpande: Nej.
■ Fint på bägge sidor: Nej.
■ Pris: 100-350 kronor/meter (färdiga sektioner)


Plank med sneda brädor

Planket är byggt av trä med stolpar som står ganska tätt. Mellan stolparna sätts brädor upp diagonalt med lite avstånd emellan. Brädorna är kapade med ett diagonalt snitt i ändarna och uppsatta på bägge sidor. Är du inte så noga med insyn, räcker det att sätta brädor på den ena sidan. Kan byggas både högt och lågt.

FÖRDELAR: När brädorna sitter diagonalt stagar det upp konstruktionen så att den blir mer stabil. Höjden och bredden är flexibel och enkel att justera på denna typ av plank. Det är lätt att byta ut en bräda om det skulle behövas.

NACKDELAR: Det är mycket mätning och sågning som kräver noggrannhet för att få ett snyggt resultat. Det är många kanter som ska målas.

■ Svårighetsgrad: Medel. Det är en del sågning.
■ Underhåll: Ja, med olja, lasyr eller färg.
■ Hållbarhet: 15-20 år.
■ Insyn: Begränsad.
■ Vindtätt: Inte helt.
■ Ljuddämpande: Nej.
■ Fint på bägge sidor: Ja, om det monteras brädor på bägge sidor.
■ Pris: 350-600 kronor/meter


Plank med ribbor

Det här planket har byggts av smala ribbor av lärkträ och monteras med exakt 3 cm mellanrum. Inne bakom ribborna har det satts isoleringsskivor som absorberar ljud. Ofta är ett bullerplank inte så snyggt, men det är det här! Det märks också på priset.

FÖRDELAR: Planket passar i ojämn terräng, eftersom ribborna enkelt kan anpassas på längden. Planket har inbyggd ljuddämpning, som är helt dold.

NACKDELAR: Det är tidskrävande att kapa till så många ribbor, och väljer du exempelvis lärkträ blir priset också högt. Bullerplank är alltid dyra och mer besvärliga att bygga än vanliga plank.

■ Svårighetsgrad: Svårt. Det ska göras en del kapningar, och precision är helt avgörande.
■ Underhåll: Ja, med olja, träskydd eller färg.
■ Hållbarhet: 15-20 år.
■ Insyn: Nej.
■ Vindtätt: Ja.
■ Ljuddämpning: Hög.
■ Fint på båda sidor: Ja.
■ Pris: 950 kr per meter för plank med ribbor av sibirisk lärk.

3. Grundläggande konstruktion

När du har valt vilken sorts plank du vill bygga är det dags att få koll på teorin. Det är inte särskilt svårt att bygga ett bra plank och när väl stolparna satts i marken handlar det bara om att ge järnet. Men förankring av stolparna, avståndet mellan tvärslåar och brädor och de sneda snitten i träet är viktiga detaljer att känna till.

Skydda stolpen med småsten

Markkontakt är dåligt för trä och även tryckimpregnerade stolpar ruttnar när de står i jorden. Men du kan fördröja stolpens åldrande genom att fylla botten av hålet med småsten. Småstenarna lyfter nämligen upp stolpen lite från jorden, så att stolpen inte alltid står i fukt.

Få stolparna lodräta

Med ditt vattenpass och ett par snedsträvor ser du enklast till att stolpen är i lod. Och det är extremt viktigt att stolpen är i lod innan du gjuter fast den med betong. Kom ihåg att kolla lutningen på minst två sidor av stolpen, tvivlar du så kolla alla fyra sidor.

Stadiga stolpar

Packa jorden och betongen hårt runt stolpen, eventuellt med en bit av en stolpe. Då är du säker på att stolparna förblir stående. Stolparna ska grävas ner till frostfritt djup, vilket i Sverige betyder minst 90 cm, mer ju längre norrut i landet man är. Tänk på att vid fästning av stolparna i stolpskor kan den sidledes vindbelastningen vara stor, särskilt om planket är slutet och inte stöttas i sidled på något sätt (stolpskor på plank och staket ska sättas i vinkel mot plankets längdriktning).

Håll rätt avstånd

Stolpar sätts som regel med ett avstånd på max 200 cm. Tvärslåarna på ett lodrätt monterat plank ska sättas med max 90 cm avstånd. Se också till att ha ett avstånd på cirka 10 cm från marken och upp till inklädningen, så undviker du markkontakt och minskar risken för röta.

Använd alltid rostfria skruvar

Använd alltid rostfria, syrafasta A4-skruvar. Det lönar sig, för de håller längre. Alternativt kan planket också spikas ihop med en rejäl spikpistol, men det är enklare att byta en bräda om den sitter med skruvar, och därför är det också det vanligaste för gör-det-självare. Akta dig för att skruva i skruvarna så långt att det bildas en nedsänkning där vatten kan samlas.

Skydda träet mot fukt

Skydda träet mot fukt. Speciellt stolparnas ovansida ska antingen sågas snett eller pyramidformat, eller skyddas med en så kallad stolphatt. Kör du med lodrät inklädning kan brädorna också med fördel snedsågas längst ner, så att vattnet droppar av i stället för att sugas upp i brädorna.

Skydda ändträ med en toppbräda

Sätt en toppbräda över stående inklädning. Det skyddar ändträet på inklädningen mot regn, och om du monterar toppbrädan med lite lutning kan vattnet enkelt rinna av. Den stora fördelen med toppbrädan är att du bara behöver byta en enda bräda när det väl måste göras.

Måla träet innan du bygger

Gör dig själv en tjänst och måla innan du bygger. Det är mycket enklare att komma åt när du kan lägga träet framför dig och stryka på med pensel och roller. Kom ihåg att fibrerna i träet reser sig och att du därför måste slipa träet mellan varje strykning.

4. Så här sätter du stolpar

Gräv hål till stolparna

Vilket redskap är bäst när du ska gräva hål för stolpar? Valet beror framför allt på hur många hål du ska göra. För även om spaden utmärkt väl kan användas till ett hål, så blir den snabbt omkörd av den manuella jordborren – samtidigt har den motoriserade varianten av jordborren redan passerat mållinjen.

Ett hål för en enda stolpe, som ska grävas ner cirka 90 cm i marken klarar du enkelt med en spade om marken är mjuk. Men om du nu ska gräva 4, 12 eller rent av 20 hål för pergolan, boden eller planket? Så många hål kräver inte bara svett – arbetet tar också rätt långt tid.

Det finns turligt nog både svett- och tidsparande alternativ i form av jordborrar med eller utan motor. Men lönar det sig att köpa eller hyra sig en enklare lösning?

Vi testar tre verktyg

Det ska vi undersöka lite närmare. I en trädgård med jord och lera av den lättare typen gräver och borrar vi lätt ett hål som är 90 cm djupt, alltså frostfritt i de södra delarna av landet, och som får stolpen att stå stadigt.

Vi kan redan från början räkna ut att den motoriserade borren naturligtvis är snabbast. Men är den mycket snabbare än en vanlig jordborr? Lönar det sig att hyra eller köpa den? Och är spaden nästan lika snabb som den vanliga jordborren?

Vilket redskap är bäst - slungspaden, den manuella jordborren eller jordborren med motor?

Slungspade

Spadens största fördel är att du redan har en och kanske har du också en slungspade. För att snabbt klara av ett arbete som detta är det en fördel med tunga spadar som orkar gräva upp stubbar och hacka av rötter.

Det är tungt att gräva stolphål med en spade även om det går ganska fort de första 40–50 cm. Därefter blir det så trångt i hålet att det är svårt att dra med sig jord upp. Resultatet blir ett koniskt hål och du gräver upp alldeles för mycket jord. Till slut måste du stå på knä för att komma ner 90 cm.

PRISBILD: 500–700 kr beroende på kvalitet och hur långt bladet är.
TIDSÅTGÅNG: 20 min i lätt jord utan stenar.

Vanlig jordborr

Den vanliga jordborren arbetar sig snabbt ner i marken när det handlar om trädgårdsjord. Standardstorlekarna är 100, 120 eller 150 mm i diameter på ett 110 cm långt skaft och det passar för fyrkantiga stolpar på 100 x 100 mm och 120 x 120 mm – sant förstås runda stolpar på 100 och 120 mm.

Den största fördelen är att borren lätt lyfter upp jorden ur det trånga hålet. Rötter och stenar kan kräva att du också använder spade och därmed utvidgar hålets storlek en aning.

PRISBILD: 300-500 kr beroende på diametern, storleken och var du handlar.
TIDSÅTGÅNG: 7 min i lätt jord utan stenar.

Motoriserad jordborr

Den motoriserade jordborren är effektiv! Om den inte möter motstånd kan den borra ner till 90 cm på cirka 15 sekunder – men då kan du inte lyfta upp all jord. Lyft upp borren var 15:e–20:e cm och då når du 90 cm efter 4–5 lyft och slipper anstränga dig så mycket.

Om borren träffar på stenar eller rötter stoppar den, men det gör inte maskinen! På några modeller finns en bromspinne som slår emot ditt lår om maskinhuset och inte borren börjar snurra så att du slipper att själv snurras runt.

PRISBILD: Cirka 400 kr för hyra en dag.
TIDSÅTGÅNG: 2 min i lätt jord utan stenar.


Få stolparna helt raka

Det låter så lätt när man säger “rätta in stolparna”, men om man inte tar sig an uppgiften metodiskt kan det bli väldigt besvärligt. Det ska spännas upp snöre att rätta in efter, och så ska stolparna stagas upp tillfälligt. Och så måste man mäta och kolla av med vattenpasset hela tiden.

Oavsett hur nytt planket är, så kommer det att synas tydligt om så bara en enda stolpe står fel.

NEDGRÄVDA STOLPAR

Om stolpar ska resas till ett förråd eller en pergola, är det smart att börja med att sätta ner pinnar som markerar hörnen. Rätta in dem så att hörnen är 90° och dra snöre mellan dem. 1

Om stolpar ska resas till ett förråd eller en pergola, är det smart att börja med att sätta ner pinnar som markerar hörnen. Rätta in dem så att hörnen är 90° och dra snöre mellan dem.

Om stolparna bara ska stå i marken, grävs de 4 hörnhålen och stolparna ställs ner på ett lager sand eller småsten. Jord packas runt om stolparna, 20 cm åt gången, och man kollar så att de står i lod. 2

Om stolparna bara ska stå i marken, grävs de 4 hörnhålen och stolparna ställs ner på ett lager sand eller småsten. Jord packas runt om stolparna, 20 cm åt gången, och man kollar så att de står i lod.

Innan resten av stolparna ställs på plats, dras snöre mellan hörnen. Dra två snören, ett lite över marken och ett högre upp - så får man koll på om stolparna lutar utåt eller inåt. 3

Innan resten av stolparna ställs på plats, dras snöre mellan hörnen. Dra två snören, ett lite över marken och ett högre upp - så får man koll på om stolparna lutar utåt eller inåt.

Alla stolpar rättas in med ett långt vattenpass - om man inte är så lyckligt lottad att man äger ett stolpvattenpass. Jorden packas hårt runt stolparna, när de står som de ska. 4

Alla stolpar rättas in med ett långt vattenpass - om man inte är så lyckligt lottad att man äger ett stolpvattenpass. Jorden packas hårt runt stolparna, när de står som de ska.

För att försäkra sig om att stolparna står lodrätt medan man bygger färdigt, bör man fixera dem genom att skruva fast snedsträvor från botten av en stolpe till toppen av den som står bredvid. 5

För att försäkra sig om att stolparna står lodrätt medan man bygger färdigt, bör man fixera dem genom att skruva fast snedsträvor från botten av en stolpe till toppen av den som står bredvid.

GJUTNA STOLPAR

Först grävs hålen till stolparna. De ska vara ca 30 x 30 cm och minst 90 cm djupa. För att mäta ut var hålen ska grävas, kan man markera dem på en lång bräda, som man gräver efter. 1

Först grävs hålen till stolparna. De ska vara ca 30 x 30 cm och minst 90 cm djupa. För att mäta ut var hålen ska grävas, kan man markera dem på en lång bräda, som man gräver efter.

När den första stolpen står i sitt hål, stagas den upp med en snedsträva. Om den fästs med en tving, är det lätt att justera stolpen. Snedsträvan fästs i andra änden till en pinne som slås ner i marken. 2

När den första stolpen står i sitt hål, stagas den upp med en snedsträva. Om den fästs med en tving, är det lätt att justera stolpen. Snedsträvan fästs i andra änden till en pinne som slås ner i marken.

Om det finns något stadigt i närheten (här är det ett hus) kan det vara lönt att fästa stolpen vid det. Annars fästs ännu en snedsträva vid stolpen, vinkelrätt mot den första. 3

Om det finns något stadigt i närheten (här är det ett hus) kan det vara lönt att fästa stolpen vid det. Annars fästs ännu en snedsträva vid stolpen, vinkelrätt mot den första.

Efterhand som man reser stolparna, förses de med snedsträvor och avståndet mellan dem säkras med liggande distansbrädor. 4

Efterhand som man reser stolparna, förses de med snedsträvor och avståndet mellan dem säkras med liggande distansbrädor.

För att undvika att stolparna flyttar sig i hålen vid gjutning, sätts också snedsträvor 30-40 cm över marken. Kolla alla stolpar med ett vattenpass och rätta in tills de står 100 % i lod. 5

För att undvika att stolparna flyttar sig i hålen vid gjutning, sätts också snedsträvor 30-40 cm över marken. Kolla alla stolpar med ett vattenpass och rätta in tills de står 100 % i lod.

När allt står som det ska, hälls torrbruk i hålet som packas. Två 15-20 cm tjocka lager betong med jord mellan och ovanpå blir bra. Fukt från marken får betongen att härda. 6

När allt står som det ska, hälls torrbruk i hålet som packas. Två 15-20 cm tjocka lager betong med jord mellan och ovanpå blir bra. Fukt från marken får betongen att härda.

7 metoder: Stolpar som håller!

När du reser en stolpe kan du välja mellan många alternativ från att bara gräva ner den och stampa runt den. Samtliga metoder, även de enklaste, har kvaliteter som gör dem till det bästa valet för en viss uppgift.

Det är en sak som är återkommande om du vill sätta upp ett staket, ett plank, en torkställning eller en enkel carport: Du måste gräva ner stolpar i marken. Men de olika projekten kräver nödvändigtvis inte samma slags stolpar.

Eller rättare sagt: Stolparna kan och bör förankras i marken på olika sätt. Det är en enormt stor skillnad på om stolparna ska bära ett plank som måste tåla kraftiga vindstötar från sidan eller om de ska bära vikten av ett taksprång eller vindsuget från ett halvtak, där de lodräta krafterna är stora.

Ska stolparna stå i sand, lerjord eller sten?

Även markens beskaffenhet är en faktor. I lätt sandjord kan det vara nödvändigt att förse stolparna med en betongklump, men i kompakt lerjord kan ordentligt nerslagna stolpspjut räcka för att hålla fast stolparna. Och på en berggrund måste du kanske borra eller fästa stolparna med beslag.

Nergrävd i marken
Det allra enklaste och absolut billigaste sättet är att gräva ett hål i marken, sticka ner stolpen och stampa runt den. Den metoden kan du använda som förstärkning och när livslängden är ointressant.

Förstärkt med ankare
Stolpen grävs ner i marken men stabiliteten på den förbättras väsentligt om du fäster två par brädor på den, ungefär som ett ankare. Används där jorden är både lätt och lös.

Förstärkt med betong
Ett enkelt sätt att förbättra stabiliteten och öka dragstyrkan för lodrät belastning på nergrävda stolpar. Det görs här genom att förse stolpen med en eller flera betongankare under marknivå.

Stolpspjut
Stolpspjut av stål med hål där stolpen sticks ner. Lätt, snabb och enkel lösning när du fäster stolpar. Problemet är att de inte tål vrid- eller dragbelastning.

Plint med stolpsko
Stolpsko med en eller två sidor och köpt fastgjuten i en betongplint. Plinten grävs ner och är en snabb lösning eftersom du slipper blanda och vänta på härdning av betong.

En stolpsko gjuts fast
Det finns en mängd olika stolpskor och beslag som kan gjutas fast i betong. De håller fast stolpar i alla möjliga konstruktioner och ger stor drag- och tryckstyrka men ger inget stöd i sidled.

Plintjärn gjuts fast
Denna lösning ger stolpen två starka ben som båda har gjutits fast i betong. De två benen gör att t.ex. ett plank lätt klarar häftiga stormar utan att välta, vilket är svårt med stolpskor.


VIDEO: Lär dig av hantverkaren

Text och bild är så klart oumbärliga när man ska sätta sig in i teorin för ett nytt byggprojekt. Men en handfull bra videofilmer som visar hantverkaren in action ger en bättre förståelse när det handlar om själva handlaget. Därför har vi naturligtvis också samlat ihop en rad relevanta videor som du kan ha glädje av att studera när du ska sätta igång med att bygga ditt eget plank.


Gjuta stolpar

Med stöttor kan du få dem i lod medan betongen härdar.

Video

Stolpar på rad

Med ett murarsnöre får du dem att stå exakt på rad.

Video

Montering av markskruv

Använd vattenpasset ofta - då står skruven helt lodrätt.

Video

Stolpsko gjuten i rör

Så får du enkelt stolpskorna i våg och att stå i en rak rad.

Video

5. Ekonomi

Plank på 3 budgetar

När du bygger plank finns det alltid en uppsjö möjligheter och material som du kan välja mellan att bygga med, men för plankets stabilitet och livslängd betyder ditt val av stolpar mest. Prisskillnaden mellan de olika sorternas stolpar är ganska stor, men om det i slutändan betyder att du inte senare behöver byta ut en eller flera stolpar, är bra stolpar kanske den bästa investeringen.

När du ska välja material till ditt plank så finns det många alternativ. De kan baseras på plankets design och vad du nu tycker är snyggast och passar bäst till ditt hus och din trädgård. Men det beror så klart också på vilken nytta planket ska göra och hur lång tid du önskar att det ska bli stående.

Från vänster till höger: Tryckimpregnerat trä till både stolpar och brädor. Tryckimpregnerat trä till brädor, stolpar av robinia. Betongstolpar och brädor av komposit.

Från det klassiska planket med slanor eller det modulbyggda planket till massiva gabioner fyllda med sten i är det en jättestor skillnad i både konstruktion och pris – och på Gör Det Självs hemsida finns det många byggbeskrivningar på väldigt olika sorters plank. Men det vanligaste materialet är trä, så i den här prisjämförelsen har vi utgått från enkelt men rejält brädplank, där två lager tvärgående brädor sätts med förskjutning ser till att varken vind eller nyfikna ögon har fri tillgång. Fördelen med planket är att det är rejält utan att vara så vindtätt att det bildas turbulens. Och med rätt material blir det också ett plank med lång livslängd. Det är ganska lätt att bygga, och det ser bra ut från båda sidor.

Det mest utsatta på ditt plank är stolparna som går ner i den fuktiga marken. Du kan förhindra lite av åldrandet genom att ställa dem på ett dräneringslager med sten, men det går inte att undvika att de suger fukt. På samma sätt ska trästolparnas ovansida skyddas från regn. Ju mer hållbara dina stolpar är, desto längre håller planket. Brädorna blir mindre utsatta och det är både enklare och billigare att byta ut en förstörd bräda än en förstörd stolpe som måste grävas upp och friläggas från alla brädorna åt båda hållen.


Tryckimpregnerat trä

50 meter plank, 1,8 meter högt

  • 26 stolpar - tryckimpregnerat trä - 3.000 kr
  • 500 brädor - tryckimpregnerat trä - 19.000 kr
  • 26 stolphattar
  • 75 reglar
  • 2.200 skruvar
  • Grus till stolphål - tillsammans - 8.000 kr

Pris totalt: 30.000 kr

Pris per meter: 600 kr

Stolpar av robinia

50 meter plank, 1,8 meter högt

  • 26 stolpar - robinia - 7.000 kr
  • 500 brädor - tryckimpregnerat trä - 19.000 kr
  • 26 stolphattar
  • 75 reglar
  • 2.200 skruvar
  • Grus till stolphål - tillsammans pris - 8.000 kr

Pris totalt: 34.000 kr

Pris per meter: 680 kr

Betongstolpar och kompositbrädor

50 meter plank, 1,8 meter högt

  • 26 stolpar - betong - 25.000 kr
  • 500 brädor - komposit - 25.000 kr
  • 2.200 skruvar - 5.000 kr

Pris totalt: 55.000 DKK.

Pris per meter: 1.100 kr

6. Byggbeskrivningar

I byggbeskrivningarna kan du se hur bygget görs steg för steg. Du får också utförliga ritningar, 3D-modeller som du själv kan vända och vrida på, massor av relevanta videor, tonvis med tips och trix och en komplett materiallista så att du vet vilket material du måste köpa. Byggbeskrivningarna är din garanti för ett bra resultat!

Byggbeskrivningar för plank


Byggbeskrivningar för trädgårdsgrindar

    Andra läser just nu ....

    Mer i samma kategori Plank och staket