• Min information
  • Mina sparade artiklar
    • Trädgården
    Plank och staket
    Så här byg...

    Så här bygger du ett insynsskydd

    Det är vanligt med staket av granslanor, tänk bara på alla gärdsgårdar. Men slanorna kan användas till annat, exepelvis till ett tätt och effektivt insynsskydd.

    Av
    -
    30. juli 2023

    I en tid med kilometer efter kilometer av prefabricerade vind- och insynsskydd av billiga och tunna tryckimpregnerade lameller så ser det spännande ut med insynsskydd (eller staket) av granslanor med bark. Det ser naturligt ut och med sin råa stil passar det främst i områden som ligger lite utanför tättbebyggda villakvarter.

    Vi är vana vid att bygga ganska öppna staket och vi snedställer granslanor för att skapa en gammaldags gärdsgård. Men granslanor är ett perfekt material om du vill bygga ett insynsskydd eller resa ett tätt staket.

    Överraskande nog håller granslanor i oändligt många år – utan att grundas med olja eller mögelskyddas.

    SE OCKSÅ: 10 tips: Bygg ett STAKET som håller!

    I den här artikeln kan du läsa om vad du behöver tänka på innan du bygger ett spjälstaket. Vi visar dig också hur du bygger ditt spjälstaket.

    Innehållsöversikt

    Om spjälstaket

    Granslanor med bark är redan från naturen skyddade mot rötangrepp. De håller i minst 25 år, kanske rent av i 30–35 år, utan någon hjälp. Men stolparna är den svaga punkten. De bryts ofta av vid marken innan granslanorna går sönder.

    Därför ska du använda dig av stolpar av bra kvalitet eller av tryckimpregnerat trä (NTR-A). Kan du få tag i stolpar av ek eller robinia kan de vara ett alternativ till impregnerat virke.

    Om ditt insynsskydd eller staket ska hålla sig snyggt i många år så är det klokt att följa de råd som vår expert ger.

    Du kommer att se olika smarta lösningar för att få en snygg hållbar lösning, till exempel att en del slanor måste vändas för att du ska kunna utnyttja dem på bästa sätt.

    Så här sätter du upp stolpar för spjälstaket

    Nedan kan du se hur du placerar stolparna för att ge ditt staket en stabil struktur.

    När du placerar stolparna i en rak rad med fast avstånd och höjd får det naturliga staketet struktur.

    Det är stolparna som bestämmer staketets framtid. Här är det dumt att fuska, fel kan inte rättas till och det är otroligt besvärligt att byta ut en rutten stolpe.

    Börja med att resa de två yttersta stolparna. Ställ dem absolut lodrätt och justera in höjden. Därefter rättar du till alla stolpar efter de två yttre.

    Stolparna sätts i en lång spikrak rad även om slanorna fästs växelvis på ena och andra sidan eller om de sätts med överlappningar, dvs. på baksidan av en stolpe och på framsidan av nästa.

    Om du vill ha ett rejält staket 180 cm högt bör stolparna grävas ner cirka 90 cm (eller ställas i stolpskor) för att de ska klara tjälens härjningar.

    Om marken sluttar kan höjden anpassas genom att du monterar varje sektion en bit nedanför föregående.

    Vågrätt upptill

    Även om marken sluttar lägger du slanorna vågrätt och ställer stolparna på samma höjd. Om marken sluttar kraftigt sänks sektionerna undan för undan så att staketet ser ut som en trappa.

    Stolparna slås ner

    Det absolut smartaste är att sätta varje stolpen några centimeter för högt. Slå sedan ner dem den sista biten med en kraftig slägga.

    Exakt avstånd mellan stolparna

    Avståndet mellan stolparna bestäms av t.ex. hur långa slanorna är och hur terrängen ser ut. Här är slanorna 220 cm och de ska passera stolpen med minst 3 cm för att spikarna inte ska hamna för tätt intill ändträet. Markera med en slana var stolparna ska stå.

    Exakt lodrätt

    De yttersta stolparna sätts först och de ska stå exakt lodrätt. Därefter spänner du snören mellan dem. Ett upptill och ett nertill. Justera in resten av stolparna längs snörena. Kolla sedan med ett vattenpass.

    Så här bygger du med spjälor

    Nedan visar vi hur du spikar ihop staketets spjälor så att spjälstaketet blir tätt och håller i många år.

    De skrovliga och något spetsiga slanorna spikas fast för att bilda ett tätt och insynsfritt staket.

    Här sätter vi alla granslanorna vågrätt och tätt intill varandra. De ska tryckas fast mot stolparna och det blir nödvändigt att justera dem lite, sortera och pressa de ojämna på plats och därefter spika fast dem - helst utan mellanrum. Då får du ett tätt staket.

    Slanorna skjuts fast med 100 mm galvaniserade spikar. Det kräver en stor tryckluftspistol. Den är helt enkelt oumbärlig, så antingen köper du en eller också letar du reda på ett ställe där kan hyra. Slanorna vänds med den tunna änden växelvis åt ena hållet, nästa slana har den tjocka änden åt samma håll osv. På så sätt utnyttjar du slanorna bäst och får ett fin insynsskydd.

    Bräda gör monteringen lättare

    För att få alla slanor i en sektion att börja på samma raka linje skruvar du fast en hjälpbräda på 3-5 cm avstånd från stolpen. Håll slanorna mot brädan och fäst dem.

    Viktiga extra skott

    Granslanorna skjuts fast på stolparna i båda ändarna. Men för att justera in dem så att de ligger så plant och tätt som möjligt, skjuts de också fast på mitten med en spik i slanan nedanför. Vrid slanorna för att få dem att ligga så plant som möjligt. Ev. kvistar kan du snabbt hugga av med en yxa.

    Blixtsnabb kapning

    Slanorna har olika längd men det finns ingen anledning att kapa dem förrän alla slanor i en sektion har satts upp. Då tar du fram motorsågen (eller en cirkelsåg) och sågar av alla ändarna alldeles lodrätt på en gång.

    Tunna sparas till sist

    Granslanorna vänds hela tiden så att en tunn ände hamnar ovanpå en tjock osv. Kolla hela tiden att de hamnar vågrätt. Spara några tunna slanor till sist så att då får sektionerna lika höga.

    Granslanor kan vara odlade

    Förr i tiden sorterade man bort slanorna för att ge plats för stora träd.

    Hela Sverige är skogrikt och därför är det svårt att tänka sig att granslanor en gång sorterats bort för att ge plats för träd, som skulle växa.

    I dag är det inte ovanligt att slanorna kommer från odlingar. De starkaste är senvuxen gran från bland annat Småland och Norrland.

    Det gäller att ta rätt med grabbern.

    BARK PÅ GRAN ÄR FAST. Det är endast gran (eller en) som duger. Granens celler är slutna och fulla av kåda och tål naturens försök till nedbrytning.

    BARK PÅ TALL kan skäras loss i flagor. Det går inte att använda slanor av tall. Veden är öppen i strukturen och angrips av insekter och svamp när trädet har fällts.

    Text: Lasse Hansen och Bo Karlsen. Foto: Lasse Hansen, Hegnsmanden.dk och HedeDanmark

    Andra läser just nu ....

    Mer i samma kategori Plank och staket