Glasskäraren är ett genialt verktyg. Den V-formade trissan skär och ritsar med ett väsande ljud ett spår i en glasskiva för att det ska vara lätt att bryta av glaset där det passar.

Innan glasskäraren uppfanns 1869 använde man en uppvärmd spik som man skar med efter att glasskivan hade gjorts våt. Det resulterade inte i lika exakta spår som med en glasskärare så spillet blev stort.

Om du håller din glasskärare smord (låt den ev. stå i en burk fotogen) och inte skär annat än glas med den, så kan du ha den i många år – även om du inte har en dyr proffsmodell.

Det kan vara svårt i början att skära glas, men öva dig några gånger på spillbitar (som du ev. kan få billigt på ett glasmästeri), så upptäcker du rätt snabbt att det inte är så svårt att bestämma storleken på en glasskiva – trots att det är ett av de hårdaste materialen vi har i huset.