Rörtång
Rörmokarens favoritverktyg eftersom det kan användas både till att fixera rör och att dra kopplingar med. Käftöpp-ningen justeras och låses med en ställskruv i önskat läge. Rörtången kan användas till allt från rör till muttrar, och den överför mycket stor kraft med minimal styrka.
Sidavbitare
En av våra vanligaste tänger som finns i flera utföranden. De minsta är s.k. elektroniktänger. Några har extra härdade eggar och utväxling vilket gör att de kan klippa hård pianotråd. Andra modeller har specialformade eggar och kan klippa plast. I gördet-självarens verkstad bör det finnas minst en sidavbitare.
Kombinationstång
Tången kan både klippa och hålla fast. Greppytan, som oftast är räf ad, är delad i två - den främre är för flata material och den bakre för runda, t.ex. rör. Tången är en sidavbitare, en flacktång och en rörtång på samma gång. En bra tång ska kunna klippa 2 mm ståltråd. Flera storlekar.
Spetstång/flacktång
Spetstången skiljer sig från flacktången genom att käftarna smalnar av till en spets, medan flacktången har fyrkantiga käftar. De flesta spetstänger har skär och kan klippa tråd medan flacktänger sällan har skär. Båda tängerna finns i ett flertal utföranden för olika uppgifter, t.ex. för finmekanik och elektronik.
Spetstången finns även i ett vinklat (eller bockat) utförande som kan komma åt där det är trångt.
Nittång
Nittången kan varken hålla fast, nypa eller klippa. Den används uteslutande för sammanfogning av föremål av metall, läder, vinyl etc., som den förenar med nitar.
Kabelskotång
Elektriker fnyser kanske åt kabelskotången men för gör-det-självare och bilmekaniker är den synnerligen användbar. Den skalar av det yttersta på kabeln och har fasta lägen för kablar av olika tjocklekar, avbitarfunktion och klämfunktion anpassad efter kabelskorna.
Polygrip med snabbinställning
Det finns ingen tång som kan jämföras med polygripen när det gäller att hålla fast, men den kan inte klippa. Den mest avancerade modellen har mycket stor greppvidd och automatisk låsning. Greppvidden ställs snabbt in, oftast genom att en knapp trycks ner och frigör den ena skänkeln, och man kan välja mellan minst 10 lägen. En 30 cm lång polygrip har en greppvidd på cirka 55 mm och har 15-16 fasta lägen. Flera modeller har parallella käftar med både plan- och rundgrepp. Polygripen finns i storlekar mellan 175 och 400 mm.
Griptång
Tången avviker markant i utseendet från alla andra tänger. Den används för att hålla fast både runda och plana arbetsstycken och käftarna kan finjusteras med en skruv och därefter låsas. Finns i specialutförande för arbeten med plåt. Andra varianter är låstång och svetstång.
Rörtången ersätter en mängd fasta nycklar och passartill olika storlekar på rör och muttrar. Den patenterades 1888 av den svenska uppfinnaren J.P. Johansson, som också var mannen bakom skiftnyckeln.
Ändavbitare, hovtång, najtång
Eggarna i en hovtång är specialhärdare för att tåla den stora påverkan de utsätts för vid spikutdragning och liknande uppgifter. Ändavbitaren, som påminner mycket om hovtången, har vassa eggar för att kunna bita av t.ex. hård pianotråd. Både hovtång och ändavbitare finns i endast ett par utföranden. Najtången är den tredje är tången med nästan samma utförande, och utförande den används till att tvinna ståltråd runt armeringsjärn - alltså najning. Najtången klipper inte bra.
