Kurs: BYGG FÖRRÅD

Funderar du på att bygga ett förråd så har du hamnat helt rätt. I den här omfattande hantverkarkursen går vi nämligen igenom allt som du behöver veta för att uppnå ett proffsigt resultat.

Som du kan se i hantverkarkursens meny börjar vi med alla de inledande beslut du behöver fatta. Det är exempelvis viktigt att bestämma sig för hur förrådet ska se ut och var det ska stå, och så måste du också känna till ett antal grundläggande konstruktionsprinciper så att du är säker på att du bygger det på rätt sätt.

När du har läst de många spännande kapitlen och lärt dig allt som vårt stora team av experter och hantverkare har att erbjuda, är du redo att sätta igång med själva arbetet. Därför får du också 17 byggbeskrivningar med på köpet. Det är din garanti för ett bra resultat.

Det är viktigt att ta reda på om du överhuvudtaget får bygga ett förråd på din tomt. Det kräver bland annat att du vet hur stort förråd du får bygga. Det finns en gräns på 15 kvm för så kallade friggebodar och en på 30 kvm för så kallade attefallshus. Undersök också om det finns speciella regler i den kommunala detaljplanen eller andra begränsningar.

Ett förråd är en så kallad komplementsbyggnad, precis som t ex drivhus och carport. Du får fritt uppföra komplementsbyggnader på totalt max 15 kvm, med högst 3,0 meter till taknocken. Planerar du större byggnader än så ska det anmälas till kommunen och det kan även krävas bygglov. Lokala regelverk och undantag finns det dock gott om, t ex gällande strandskydd och att bygga nära väg, så vår rekommendation är att ta kontakt med kommunen om du är osäker på något.

Tänk också på att om du bygger närmare tomtgränsen än 4,5 meter ska du ha ett godkännande från grannen. Muntligt besked kan räcka, men skriftligt är att föredra vid kommunikation med kommunen och eventuell tvist.

Du måste först och främst ta reda på hur stort ditt förråd ska bli - eller får vara. Storleken beror ofta på vad du ska använda det till. Så du får fundera på hur stor plats du behöver och vad du vill kunna förvara i förrådet. Men byggmöjligheterna på din tomt kan också spela in - om det redan finns ett förråd eller om det överallt är för nära till tomtgränsen - och begränsa hur stort ditt förråd faktiskt kan bli.

Om du har svårt att bedöma hur stor plats ditt förråd tar så kan du t ex lägga ut brädor på marken för att få en uppfattning om hur stort det blir. Då kan du på ett enkelt sätt prova dig fram och se vad som blir bra.

Fundera på var du vill att ditt förråd ska stå. Placeringen beror naturligtvis också på vad du ska använda det till. T ex ett cykelförråd placeras lämpligast centralt nära huset, uppfarten och gatan. Ett förråd för trädgårdsredskap och -möbler passar kanske bättre längre in på tomten. Har du en gavel på huset kan du fundera på att placera förrådet där. Då har du redan en vägg i motsats till om du bygger ett helt fristående förråd, och du sparar på material och därmed pengar och kanske tid.

Fundera också på underlaget, eftersom det är viktigt att förrådet står stabilt. Därför kan ett område med t ex mjuk matjord vara ett dåligt val, medan det kan vara bättre att bygga förrådet på en vanlig gräsmatta eller t ex på stenplattor.

Ska du bara få plats med gräsklipparen, några trädgårdsredskap och vinterförvaring av trädgårdsmöblerna, då måste inte förrådet vara så stort. Här handlar det mest om tak över huvudet. Detsamma gäller om du behöver ett cykelskjul. Vill du använda förrådet som verkstad eller för förvaring av dina elektriska verktyg, vattenpass och färg som inte tål minusgrader, bör du ha ett isolerat förråd. Ett isolerat förråd kan du också använda för att t ex förvara kläder - saker som du annars kanske har på vinden eller källaren.

Ska förrådet däremot användas till ved, ska konstruktionen vara luftig, då torkar veden bäst. Fundera också om du ska ta ut och in stora saker i ditt förråd. Då kan det nämligen vara en bra idé att välja en skjutdörr eller dubbeldörr till förrådet.

LÄS OCKSÅ: Så här bygger du ett förråd av billiga material

Om du ska förvara t ex elverktyg och färg behöver du ett isolerat förråd. Och då är det smart att planera in isoleringen redan från början när du bygger - det handlar bland annat om att bygga så att det finns utrymme för isolering i golv, väggar och tak. Det går att isolera ett förråd i efterhand, men det är betydligt mer besvärligt.

Ett isolerat förråd ska säkras mot råttor och möss, så att du inte får in skadedjur i förrådet. Det finns t ex speciella metallband att sätta nederst på väggarna som gör att djur inte kan krypa in den vägen. Du kan också sätta för längst nere med finmaskigt nät eller plattor eller skivor. Väljer du täta skivor får du se till att det också finns ventilation.

LÄS OCKSÅ: Så här bygger du ett isolerat förråd

Du bör fundera på hur mycket ljus du behöver ha i förrådet - om du överhuvudtaget behöver något alls. Ett förråd som "bara" är för att förvara utemöbler och gräsklippare kan du bygga utan vare sig fönster eller el. Om du tycker det är bra att ha in lite dagsljus i förrådet kan du sätta in ett fönster eller välja en dörr med glas i. Tänk också att det kan räcka långt att ha ett tak i klar plast som släpper in ett riktigt bra naturligt ljus.

Vill du ha in el i förrådet för att du t ex har tänkt använda det som verkstad, eller bara vill ha rejäl belysning när det är mörkt ute, måste du dra in el. Det kräver att du anlitar en auktoriserad elektriker som kopplar in elen, även ni kanske kan komma överens om att du gör en del av förarbetet själv.

Ditt förråd kommer att passa in och kännas harmoniskt om du bygger det i en stil som passar med de andra byggnaderna på din tomt och kanske i grannskapet. Så fundera på vilket träslag eller annat material som passar med de andra byggnaderna. Har du t ex ett trähus med målad fjällpanel, är det en bra idé att välja samma ytterpanel till förrådet. Om du har ett putsat hus med svarta gavlar, blir det harmoniskt att fortsätta med svart panel. Du kan också bygga av tryckimpregnerat trä eller välja att klä det med t ex underhållsfri komposit eller exklusivt, mörkt hårdträ.

Det utseende som du vill ge ditt förråd (ytterpanel, tak, dörrar och eventuella fönster) påverkar hur du ska bygga trästommen. T ex måste lutningen på taket stämma med det slags tak som du väljer.

Taket spelar dessutom en stor roll för hur förrådet ser ut. Ett högt sadeltak är betydligt mer iögonfallande än ett diskret pulpettak, som lutar åt ett håll. På samma sätt är ett svart plåttak eller mörkgrått papptak mer neutralt än t ex ett ljusblått korrugerat plasttak eller ett rött tegeltak.

Inredningen i ditt förråd beror på vad du ska använda det till. Oavsett vad du vill ha plats till, utnyttjar du utrymmet optimalt om du också tänker "på höjden". Hyllor av olika slag kan vara praktiska, men fundera också på hur du kan utnyttja utrymmet med t ex upphängning i taket eller på väggarna.

Fundera också på vilken slags underlag du vill ha. I ett oisolerat förråd består golvet oftast av plattor. Det kan också vara så att du tycker singel är fint i tex ett cykelskjul och att din ved kan ligga direkt på några träpallar. Det räcker dock inte i ett isolerat förråd, där du också behöver isolera ner mot marken och golvet kan täckas med t ex plywoodskivor.

Bygger du ett större förråd kan det vara smart att bygga en innervägg, så att du t ex har cyklar i ena halvan och trädgårdsredskap i den andra.

Hur mycket vill du underhålla ditt förråd? Om du hatar att måla är det ingen bra idé att välja en ytterpanel som behöver strykas med träskyddsfärg vart tredje år. Då är det kanske en bättre idé att välja underhållsfri komposit. Du kan också välja t ex Superwood eller Thermowood, som är trä som impregnerat så att hållbarheten blir extra lång. Superwood finns också förmålat svart, så att du inte behöver måla om förrän om några år.

Planera in konstruktivt träskydd i ditt förrådsprojekt. Det vill säga att du bygger så att träet håller så länge som möjligt. Väljer du t ex en stående lockpanel, snedsågas brädorna längst ner så att vattnet snabbt kan rinna av och träet inte ruttnar och behöver bytas ut.

Ditt val av material har stor påverkan på hur lång livslängd ditt förråd får. Ett tak av den billigaste korrugerade plasten har t ex en livslängd på 5-6 år. Det finns också dyrare trapetstak av en mycket bättre kvalitet med en livslängd på ända upp mot 15-20 år. Så fundera på om du vill hålla nere priset och leva med att behöva byta ut delar av förrådet eller om du är villig att betala lite mer för material av bättre kvalitet som oftast håller betydligt längre.

Det kan ofta löna sig att själv välja ut det virket till trästommen, som är det traditionella sättet att bygga ett förråd. Satsa på virke som är så rakt och solitt som möjligt - det är klart enklare att arbeta med. Och starkast, så att förrådet håller så länge som möjligt.

När du ska bygga själva stommen till ditt förråd är ledorden vinkel och våg. Är grunden och trästommen i vinkel och våg, alltså med skarpa 90-graders rätvinkliga hörn nerifrån och upp, då är det betydligt enklare att få det övriga byggnadsmaterialet att passa - samtidigt som det ser bättre ut och blir så starkt som det går. Det är också viktigt att syllen och hammarbandet är i våg, så att vikten från den övriga stommen fördelas så jämnt som möjligt och att dörrar, fönster och tak inte blir sneda.

Mät upp förrådet när du har bestämt dig för var det ska placeras. Markera hörnen med t ex järnstänger eller små pålar och dra eventuellt ett murarsnöre mellan dem. Då har du mätt upp förrådets storlek och kan kolla så att det får räta vinklar.

Det är viktigt att förrådet får räta vinklar - det blir inte bara snyggast utan är också enklast att arbeta med. När du ska kolla om något är rätvinkligt kan du använda den gamle greken Pythagoras sats om en rätvinklig triangel - även kallad 3-4-5-regeln.

Oavsett vilken sorts fundament som du väljer att bygga med, ska konstruktionens syll och hammarband samt kortlingar vara i våg och alla stående reglar i lod.

Ditt förråd måste ha en stadig förankring, så att det inte välter i en storm, och så att det får en så lång livslängd som möjligt. Därför rekommenderar vi att du t ex bygger förrådet med gjutna plintar i stället för med stolpar som bara grävs ner i marken. När trä har direkt markkontakt bryts det ner snabbt – det gäller även om det är tryckimpregnerat.

Betongplintar är färdiggjutna betongklossar som grävs ner i marken. De har en stolpsko på ovansidan, som du kan fästa en stolpe eller en trästomme i. Stolpskorna finns som fasta beslag i olika storlekar, och du kan också få dem justerbara. Betongplintarna finns i olika storlekar beroende på hur stort och tungt ditt byggprojekt är. Nackdelen är att det behöver grävas en del och det är ganska noga var hålets mitt hamnar, och så är de stora betongklumparna tunga att baxa runt.

Gjutna plintar är punktfundament som du själv gjuter direkt på plats. Gräv ett hål och gjut en klump av betong direkt i hålet. Sätt ner ett rör av plast eller kraftig papp i hålet (innan betongen torkar), som når precis upp över marknivå och fyll det med betong. Placera en stolpsko i betongen, som stämmer med dimensionen på det virke som du bygger med. Det är en väldigt flexibel och billig lösning, och så kan du få det precis så som du vill ha det. Det finns många olika stolpskor att välja mellan. Nackdelen är att du behöver gräva en del och så måste du vänta på att betongen härdar.

Markskruvar är jättestora gängade skruvar som skruvas ner i marken. De finns i flera storlekar, antingen med beslag överst eller med en gängning för att montera en bult. Lösningen är väldigt flexibel – snabb montering, enkel att flytta och återanvända, och så slipper du gräva. Nackdelen är priset, som blir lite högre än lösningarna med betong, och så får du inte ha för mycket sten i marken.

Vilken trästomme och vilka dimensioner du ska välja till takstolar och reglar, beror helt på ambitionsnivån på ditt projekt. Vill du t ex ha ett fullt isolerat förråd med en tung takkonstruktion, behöver du använda kraftigare dimensioner och en tätare konstruktion än om du ska bygga ett primitivt vedskjul.

I alla de byggbeskrivningar som följer med i den här hantverkarkursen är materialen anpassade till de olika projekten - med andra ord: Vi har redan gjort beräkningarna åt dig.

När du bygger carport, skjul, uthus eller andra mindre byggnader gäller det att välja rätt virke och rätt dimensioner på det till taket. Hjälpen får du här.

Är du van gör-det-självare kan du säkert bygga en vedbod, ett skjul eller ett uthus. En liten skiss duger som ritning för det är inte så svårt att snickra regelstommar. Men när du kommer till taket dyker frågan upp: ”Hur kraftiga skall sparrarna vara och hur tätt skall de placeras för att tåla tyngden av taket och massor av snö på vintern?”

Detta är inte så lätt att räkna ut om du inte är fackman. Vi kan naturligtvis inte utbilda dig vare sig i matematik eller byggnadskonst på endast ett par sidor, men vi kan ändå hjälpa dig. Du behöver faktiskt bara ett par tabeller där du kan se dimensioner på sparrar i förhållande till hur långt det är mellan dem och hur långa de är mellan stödpunkterna.

I tabellerna finns endast sparrar - Inte riktiga takstolar - som har annan konstruktion. Är det riktiga takstolar du vill ha på din byggnad måste du kontakta en leverantör eller en byggnadsingenjör. Med sparrar avses normalt virke med en tjocklek på 70 mm eller mera. När vi talar om sparrar i denna artikel avses en kraftig regel i takkonstruktionen. Och sparrar ställs alltid på högkant för att få störst styrka och hållbarhet.

Även om det kan kännas lite förargligt, när man nu har byggt en så bra stomme ovanpå ett välgjort fundament, så det bara de yttersta brädorna som syns. I det här kapitlet handlar det om de 5 vanligaste sorterna beklädning som man oftast använder till mindre byggnader: Lockpanel, spårpanel, lockläkt, fjällpanel och stockpanel

Det finns många olika lösningar för dörrar och golv att välja mellan när du ska bygga ett förråd. Det vanligaste är nog ett enkelt förråd med en stor dörr eller skjutdörr, som står på plattor.

I det här kapitlet visar vi hur du bygger en rejäl skjutdörr och så kan du se principerna för hur du gör en enkel plattbeläggning som håller för att du ska kunna bygga ett skjul ovanpå.

Skjutdörrar är utrymmesbesparande och bekväma att öppna. Själva dörren har vi byggt i verkstaden av 45x95 mm reglar klätt med 12 mm spårpanel. Den ska monteras med ett kraftigt skjutdörrsbeslag. Hantverkaren mäter först upp för beslagens placeringar.

Text och bilder är så klart oumbärliga när man ska sätta sig in i teorin kring ett nytt byggprojekt. Men en handfull bra videor, som visar hantverkaren i aktion, ger en bättre förståelse när det handlar om själva handgreppen. Därför har vi naturligtvis också samlat ihop en rad relevanta videor som du kan ha nytta av att närstudera när du nu ska sätta igång att bygga.

Den gör du själv av tre brädor

Vänd beslaget rätt och gör fogen optimalt stark

Använd vattenpasset ofta - då hamnar skruven helt lodrätt

Med kilar kan du få bärlinan att ligga exakt vågrätt

Då får du enkelt stolpskorna i våg och i linje med varandra

Med en borrmall går det snabbt och blir helt rakt

Med shingles på små plattor är det lätt att lägga takpapp

Med två självhäftande lager blir det helt tätt

Fotplåten leder bort vattnet och skyddar fasaden

Med trekantsreglar läggs takpappen på plats.

Få en tät skarv - oavsett vilken lutning taket har

När du ska bygga förråd behöver du en lång rad olika verktyg. Ett par riktigt bra är cirkellasern, som gör det extermt enkelt att få konstruktionen i våg, samt sänksågen eller cirkelsågen som är oumbärlig för de långa, raka snitten. Här kan du se hur de viktigaste verktygen för att bygga förråd fungerar.

Så här använder du skruvdragaren. I den här videon lär du dig allt om det mest populära gör-det-själv-verktyget. Förutom att skruva i skruvar och borra hål i många olika material, finns det massor av tillbehör som gör att du kan borra stora hål, skruva i franska skruv och spänna muttrar, försänka skruvar, slipa, polera och mycket mer.

Så här använder du slagskruvdragaren. Slagskruvdragaren kan användas för samma uppgifter som skruvdragaren och lite mer. För den är mycket starkare. I den här videon visar vi hur du använder maskinen för att lätt borra stora, djupa hål i trä och skruva i långa skruvar, muttrar och kraftiga franska skruvar. Det krävs bara rätt tillbehör och rätt inställning.

Så här använder du cirkelsågen. I den här videon lär du dig allt om cirkelsågens möjligheter, klingor och funktioner. Cirkelsågen är urstark och kan med rätt inställning klara av allt från grova till riktigt fina snitt – med både raka snitt och olika vinklar. Och med rätt klinga kan du använda sågen i både trä, metall, lättbetong, tegel och plast.

Så här använder du kap-/gersågen. I den här videon kan du se hur du ställer in och använder sågen, så att du kan använda den fullt ut. Kapsågen är genialisk när du ska såga många likadana korta snitt tvärs över brädor och reglar. Du kan både såga raka, gerade och vinklade snitt i bl a trä, metall, fibercement och laminat – rakt igenom eller exakt så djupt som du vill.

Så här använder du spikpistolen. I den här videon lär du dig om spikpistolens funktioner och inställningsmöjligheter. Pistolen är till stor hjälp vid en lång rak olika arbetsuppgifter där du helst vill spika snabbt och med ena handen fri för att hålla i materialet, t ex vid montering av golvlister, dörrfoder, taklister, klädselbrädor och takfotsbrädor.

Så här använder du cirkellasern. I den här videon lär du dig ställa in och använda cirkellasern. Den kan både ge en obruten lasermarkering 360 grader runt om och göra en knivskarp lasermarkering i en riktning. När du har koll på hur den ska användas, blir det lätt att markera exakta höjdmått på längre avstånd, t ex när du ska jämna till golv eller bygga terrass.

I byggbeskrivningarna kan du se hur bygget utförs steg för steg. Du får också utförliga ritningar, 3D-modeller som du själv kan vända och vrida på, massor av relevanta videor, tonvis med tips och tricks, och en komplett materiallista så att du vet vilka material du måste köpa. Byggbeskrivningarna är din garant för ett bra resultat!