Elektrisk golvvärme eller vattenburen golvvärme?

Värmen ska ner i golvet, den ska fördelas jämnt i golvet - och inte minst ska man ha koll på hur mycket värme golvet kräver.

Du kan värma upp ditt golv med antingen varmt vatten eller med el.

De vattenburna lösningarna hämtar värmen via ett centralt värmesystem som kan drivas av allt från pelletskaminer och naturgas till värmepumpar och fjärrvärme. De elektriska systemen ska bara anslutas till en strömkälla.

I båda fallen ska temperaturen styras via en rums-termostat, som vi känner igen från radiatorer.

Men en rumsgivare på väggen är inte tillräckligt. För det första måste värmen fördelas jämnt, och i synnerhet de ingjutna vattenburna systemen är så tröga att systemet även bör ta hänsyn till utetemperaturen, och helst kunna reglera värmen redan innan temperaturskillnaderna känns av inomhus.

I dag ”pratar” de flesta system trådlöst med varandra - och de smartaste kan du styra med din mobil.

LÄS OCKSÅ: Spara värme med nya smarta termostater

Detta får du göra själv

Om du har ett värmesystem i form av ex. pelletskamin får du själv göra allt, samt anslutning av vatten och styrenhet. Räkna med ca 1000- 1200 kr per kvm.

Klicka på siffrorna på bilden här nedan och läs om den vattenburna golvvärmens många delar.

1. Den centrala styrenheten stänger av och kopplar på värmen utifrån den information den får från rumsgivarna. I de mer avancerade varianterna utifrån den även från en massa andra förhållanden och instruktioner. De mest avancerade styrenheterna går att ställa in på semsterläge, så att de håller huset frostfritt i perioder, och till nattsänkning där temperaturen sänks några grader under natten. Utöver detta kan den styras både via dator och från app.
2. Shuntgruppen säkrar rätt temperatur i vattenslangarna utifrån den information den tar emot från styrenheten. Ställdonen tar emot information från rumsgivaren. Varje ställdon i gruppen är ansluten till en slinga (en golvvärmeslang). I större rum är det ofta flera slingor (slangar). Med golvvärme är du, i motsats till radiatorer, tvungen att säkra en jämn temperatur över hela golvet om du vill undvika att golvet värms upp kraftigt varje gång luften i rummet blir för kall. Det säkrar ställdonet genom att stänga respektive slinga i golvet och pumpa runt vattnet. När mer vatten ska värmas upp öppnas ställdonet igen och nytt vatten hämtas från värmesystemet.
3. Ett modernt värmesystem kan kopplas till smarthome-system och styras via wi-fi, ex. från en mobiltelefon.
4. Det varma vattnet kan värmas upp på en mängd olika sätt: fjärrvärme, gas, olja, träpellets eller liknande.
5. Värmefördelningsplåtarna är nödvändiga i enkla träkonstruktioner, där du inte har betong som fördelar värmen från slangarna och ut i sidorna. Fördelningsplåtarna består ofta av 0,5 mm aluminium som är försedda med spår, så att de klämmer åt om den aktuella värmeslangen. Värmeslangarna trycks ner i spår i skivorna, så att golvet kan läggas ovanpå.
6. Slangarna med det varma vattnet är i de klassiska lösningarna ofta ett kraftigt pex-rör på 17-20 mm. Röret är antingen ingjutet i betong eller hålls fast av ett lager med brädor eller skivor under ett flytande trägolv. Det kan vara en enda lång slang som slingrar sig hela vägen runt. I större rum leds vattnet ofta i olika slingor för att säkra en jämnare uppvärmning.
7. En utegivare berättar om utetemperaturen för det centrala värmesystemet. I anläggningar med vatten och tunga betonglager är det en stor fördel att systemet på förhand kan höja värmen även om kylan ännu inte märks av inne i huset.
8. Betonglagret i den klassiska varianten av golvvärme fördelar värmen effektivt. Ju tjockare lager av betong, desto jämnare kommer värmen fördelas– och ju längre tid kommer det ta innan temperaturförändringen du önskar märks i golvet och sedan i rummet.

1. Värmetråden i de elektriska systemen kan köpas som kabel som elektrikern fritt placerar och fäster, men det är långt ifrån alla som använder den varianten. Nätet går bra att klippa i, så länge elektrikern undviker slangarna. Därefter anpassar elektrikern värmemattan efter rummet, innan den täcks med ett lager av golvspackelmassa, fästmassa eller liknande. Näten köps med den effekt som passar för stället, ex. 100 watt per kvadratmeter. Näten kan ofta kopplas samman i serier, och i ändarna är det kraftigare kablar, som inte värms upp av elen.
2. Mattorna ansluts till en strömkälla av elektrikern. Strömmen kan komma från ett kraftvärmeverk, från vind- eller vattenkraft osv.
3. “Kalla kablar” är de kablar som skapar förbindelsen till styrenhet och strömförsörjning. Det är helt enkelt trådar som är så grova att strömmen kan passera genom dem med så lite motstånd att de inte värms upp (i motsats till värmekablarna).
4. Här kan du ställa in den temperatur du vill ha i rummet. Styrningen är sammankopplad med golv- och rumsgivare.
5. En temperaturgivare nere i golvet ser till att golvytan inte blir för varm. Givaren kan kombineras med en rumsgivare, så den centrala styrningen tänds och stängs av från båda givarnas input. I en del fall har man endast en givare, och den sätts till en temperatur som är 3 grader högre än den temperatur som man vill ha i rummet.
6. En temperaturføler nede i gulvet sikrer, at gulvoverfladen ikke bliver for varm. Føleren kan kombineres med en rumføler, så den centrale styring tænder og slukker ud fra begge føleres input. Føleren er i nogle tilfælde den eneste føler og sættes fx til en temperatur 3 grader højere end den temperatur, man ønsker at der skal være i rummet.

Det är en enkel match för en elektriker att lägga elgolvvärmemattor i ex. ett badrum.

Mattorna med värmeslangar är bara att rulla ut, klippa till och binda samman (om en matta inte räcker).

LÄS MER: 24 experttips om golvvärme