Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

5 fundament till små byggnader

Spara artikel Du måste vara inloggad för att kunna spara artiklar

Ett fundament låter som tungt arbete som kan slita ut den bäste. Men det måste inte vara sånt slit, särskilt inte till mindre byggnader som carport, garage och förråd. Här får du fem förslag som passar till små (och lite större) byggnader.

Fundament till små byggnader

Ett punktfundament är bara ett av flera bra alternativ när du ska bygga fundament till ett förråd eller friggebod.

Ett fundament måste vara stadigt.

Det ligger liksom i ordet: Fundamentet bär upp hela huset, förrådet eller garaget. Så stadigt är bra.

Men det betyder inte att du alltid måste gräva en meter och fylla på med betong. Mindre kan – väldigt ofta – räcka långt.

Det finns nämligen många olika slags fundament. Vissa passar bra till ett litet trädgårdsskjul, andra till ett dubbelgarage, medan du till en tillbyggnad måste börja någon helt annanstans.

Och oavsett vilket fundament du väljer måste du i vilket fall som helst börja i marken – eller ovanför marknivån i vissa fall.

Stabil grund

Den mark som du ska bygga på avgör vilket fundament, eller grund, som du kan välja. Lerjord ställer t ex helt andra krav än en sandfylld mark. Möjligheten att bygga beror bl a på markens förmåga att leda undan vatten.

Den feta lerjorden suger åt sig vattnet. Här kan det vara en fördel att förankra fundamentet djupt ner i marken; ner till frostfritt, minst 90 cm, beroende på var i Sverige du bor. Då kommer vattnet, som samlas i marken och expanderar när det fryser, inte att rubba fundamentet.

Men är marken bra dränerad kan du t ex gjuta en platta direkt på marken eller i cellplastelement och därmed göra hela processen mycket enklare (och dyrare).

Och ska du bara bygga något mindre, så kan du i de allra flesta marker klara dig med mycket små punktgjutningar eller – allra enklast – stora stålskruvar.

5 fundament till små byggnader

Ta reda på vilket fundament som passar bäst till ditt nästa byggprojekt. Vi visar principen bakom varje fundament, för- och nackdelar och vilken sorts byggnad det passar till:

  1. Randfundament
  2. Gjuten platta
  3. Punktfundament
  4. Skruvfundament
  5. EPS-fundament

1. Randfundament

Randfundament är en superstadig lösning för både gäststuga och garage. Metoden är enkel, rejäl och väldigt beprövad över många decennier men används inte så mycket i Sverige.

Det så kallade randfundamentet består av en minst 90 cm djup ränna som fylls med betong. Rännan ska grävas till frostfritt, minst 90 cm, just för att undvika att marken under fundamentet fryser, expanderar och i värsta fall flyttar på fundamentet. För om det händer riskerar både fundamentet och det som står ovanpå att spricka.

Till villor ska rännan oftast vara 33-39 cm bred, men till små, ouppvärmda byggnader kan 15-25 cm räcka. Ofta kan man anpassa bredden, så att man kan sätta fundablock , lecablock eller liknande ovanpå, och härifrån kan man sedan bygga väggar ovanpå.

För- och nackdelar

Fördelen med randfundamentet är att det är väldigt enkelt att göra: Du ska gräva en ränna och fylla den med betong. Och du behöver inte göra några avancerade uträkningar – om marken i övrigt är stadig så håller det säkert.
Nackdelarna är de ofta väldigt stora mängderna jord som du måste bli av med. För varje meter ränna på 25 x 90 cm som du gräver får du upp knappt en kvarts kubikmeter jord.

Passar till

  • Stuga
  • Garage

Så här är fundamentet uppbyggt

Betong i ränna
Rännan ska vara minst 90 cm djup. Bredden kan du anpassa till det som du bygger ovanpå, t ex ett fundablock på
15 cm eller ett lecablock på 19 cm.

Betongen kan du få levererad av en betongbil som pumpar ner betongen i rännan, eller så kan du – till riktigt små projekt – själv blanda betongen i en cementblandare.

Funda- eller lecablock
Fundablock ska fyllas med betong när de är på plats. De kan vara en bra lösning till ouppvärmda byggnader. Lecablock är lättare och ska inte fyllas. De isolerar lite – och finns till och med med inbyggd isolering i form av cellplast. Till helt eller tidvis uppvärmda byggnader är de ett bra val.

Platta och golv
När du har byggt en sockel, t ex av lecablock, ovanpå din ränna som går runt om hela byggnaden, kan du i princip göra vilken platta som helst innanför sockeln. Till ett garage kan en viss isolering och en gjuten betongplatta vara lagom. I ett förråd kan du kanske nöja dig med plattor lagda på packat bärlager, medan du till en gäststuga kanske ska välja att gräva ner ett tjockt lager isolering och antingen lägga golv direkt på den isolerande cellplasten eller gjuta ovanpå den.

2. Gjuten platta

På fast jord är en gjuten platta en bra och på många sätt enkel lösning, speciellt till lite större byggnader.

Till byggnader på bra, stadig mark (där både ditt och grannens hus, garage osv har kunnat byggas på vanligt sätt) är en gjuten platta en given lösning. I Sverige och i flera andra länder är den allra vanligast.

Du måste gräva eller spränga ner till fast mark under hela ytan. Har du lerjord under matjorden har du tur. Måste du gräva en halv meter eller så kan du fundera på om det är rätt lösning (bl a beroende på om du kan bli av med jorden eller använda den till något annat).

När du har grävt ut lägger du minst 15 cm bärlager och packar det med en markvibrator. Ovanpå kan du lägga en fuktspärrande folie och gjuta en betongplata som ska armeras. En platta på 15-20 cm är lagom, men om du belastar fundamentet med t ex biltrafik måste du kolla betongproducentens rekommendationer.

För- och nackdelar

En gjuten platta är en bra lösning till mindre byggnader. På väldränerad, fast mark kan det användas till både förråd och gäststugor.

Har du långt ner till fast mark, t ex sandjord, måste du gräva av ganska mycket jord. Och är grundvattennivån hög kan frosten vara ett hot mot stabiliteten. Här kan ett lager av dränerande lecakulor underst vara ett alternativ.
Ovanpå kan du i princip bygga vilket golv som helst, från ren betong till en regelkonstruktion.

Passar till

  • Stuga
  • Förråd
  • Garage

Så här är fundamentet uppbyggt

Grus eller leca
Ett kapillarbrytande lager som stoppar fukten från marken, kan bestå av grus eller lecakulor. Det sistnämnda är en lite dyrare lösning, men den är given vid högt grundvatten eller om du bygger på fuktig och inte så stadig mark.

Grus läggs ut i ett 15 cm tjockt lager som packas. Tjockleken med lecakulor beror på förutsättningarna, så rådfråga leverantören eller en sakkunnig.

Betongplatta
15-20 cm betong med utlagda armeringsnät mitt i lagret är lagom i bostäder och liknande.

I garage och andra ställen med tunga fordon måste du rådgöra med betong-leverantören eller en sakkunnig. Det finns dessutom tabeller på olika hemsidor.

Platta och golv
Betongplattan utgör i princip hela fundamentet eller grunden. Du kan välja att gjuta ett slitlager ovanpå, eller så kan du kan regla upp ett golv, om du vill det.

3. Punktfundament

Till många mindre byggnader är ett punktfundament den givna lösningen. Det är enkelt, snabbt och billigt.

I riktigt många fall är punktfundamentet den mest lämpliga lösningen, när garaget, carporten eller redskapsskjulet ska byggas. I stället för många kubikmeter betong arbetar du här med betydligt mindre mängder eftersom du – vilket namnet antyder – bara gjuter punktvis.

Ett klassiskt sätt att bygga på är att borra eller gräva minst 90 cm djupa hål på ett lämpligt avstånd från varandra, hälla betong i hålen och sedan gjuta fast en stolpsko . Då kan de olika punkterna förbindas med t ex kraftiga reglar , och ovanpå det kan du helt enkelt lägga ett brädgolv, som på ett trädäck. Då får du ett väl förankrat förråd.

Avståndet mellan de gjutna punkterna beror på dimensionen på den stomme (reglar) som du lägger mellan dem och så klart även på hur tung byggnaden ovanpå blir. Punkterna kan också hålla uppe en stolpe vardera, då kan du t ex bygga en carport.

Själva betongen gjuter du mycket, mycket enkelt med färdigblandad plintbetong som säljs för 80-90 kronor för 20 kilo, och som kan hällas direkt ner i ett borrat eller grävt hål.

Du kan förenkla ytterligare genom att köpa färdiggjutna betongplintar som bara ska grävas ner.

För- och nackdelar

Punkterna går enkelt att gjuta, och det är en billig lösning. Men det är till enklare byggnader, inte till ett garage där golvet ska klara att bära en bil.

Passar till

  • Carport
  • Förråd

Så här är fundamentet uppbyggt

Betong
Det går enklast att borra hålen med ett jordborr. Då blir de likadana och du kan göra dem ganska smala och på så sätt spara in på betongen.

Färdigblandad plintbetong fylls i hålet och en stolpsko sätts i. Förbinder du två eller flera beslag med en läkt eller en regel, kan du ganska enkelt sätta dem på samma höjd så att din konstruktion hamnar i våg.
Ett alternativ till att själv gjuta är att gräva ner betongplintar . Det kräver mer grävarbete och behöver i praktiken inte vara lättare även om det kanske kan verka vara så vid en första anblick.

Stolpsko
Om du själv gjuter punkterna kan du i princip gjuta fast vilket beslag som helst, beroende på konstruktionen. Som stolpsko kan användas både vanliga vinkelbeslag, ”gaffelbeslag” som du kan sätta en stolpe eller en regel i, och olika slags flexibla beslag.

Urvalet är lite mer begränsat om du väljer betongplintar med fastmonterade stolpskor.

Platta och golv
Den vanligaste konstruktionen består av en stomme med golvreglar mellan stolpskorna, och ovanpå dem kan du sedan lägga ett golv. I ett förråd kan ett enkelt bräd- eller trallgolv vara en passande och väldigt enkel lösning.

4. Skruvfundament

Det blir inte mycket enklare: Skruva ner en rad jättestora skruvar i marken och bygg sedan ovanpå. Du slipper gräva ut och göra dig av med jord och gjuta betong – men det kostar lite mer.

Skruvfundament eller markskruvar är ett lite nyare fenomen. På många sätt påminner det om punktfundamentet, bara i en lite enklare version: Stora skruvar skruvas ner i marken och på dem bygger du vad du vill.

Skruvarna är också bra i jord som annars kan ha svårt att bära upp en tung byggnad eftersom skruvarna kommer längre ner i fastare jordlager.

Skruvarna finns i olika storlekar, från de små till torkställningen till de som är så stora att de kan klara din carport, ditt förråd eller din stuga – och så de gigantiska till betydligt större projekt.

Överst på en markskruv kan det sitta olika slags stolpskor eller andra beslag, beroende på vad du planerar att bygga. Och ovanpå det kan du lägga ett uppreglat trägolv .

För och nackdelar

Skruvfundamentets största fördel är tempot: Det tar bara några minuter att sätta ett i marken, och du behöver inte vänta på att någon betong ska torka. Och du kan enkelt reglera olika skruvars inbördes höjd bara genom att skruva lite åt ena eller andra hållet.

Däremot är skruvarna ganska dyra.

Passar till

  • Carport
  • Stuga
  • Förråd

Så här är fundamentet uppbyggt

Skruven
Skruvfundamenten (markskruvarna) finns i många olika storlekar. Det är klokt att rådfråga en återförsäljare eller tillverkare när det gäller rätt val till ditt bygge.

Skruvarna finns också i olika kvalitéer, och det är värt att observera skruvens legering (kan den hålla i åratal i fuktig jord?) och bärförmåga (finns det beräkningar eller trovärdiga garantier på tillverkarens hemsida?).

Beslaget
Överst på varje skruv sitter det något slags fastgörningsmöjlighet . Det kan vara en platta som är förberedd för en virkeskonstruktion, eller en stolpsko som är en bra lösning om du t ex ska bygga ett förråd med ett uppreglat golv.

Här är det värt att kolla så att stolpskons dimension passar till det virke som du ska använda – handlar det om en (billig) kopia är risken att måtten inte stämmer med svenska virkesdimensioner.

Platta och golv
En vanlig konstruktion kan bestå av en regelstomme mellan skruvarna, och ovanpå dem kan du lägga ett golv. I ett förråd är ett enkelt bräd- eller trallgolv en passande och väldigt enkel lösning.

5. EPS-fundament

Till isolerade byggnader är ett fundament, eller en grund, av cellplast (EPS) en lösning för isolering av både platta och sockel.

Expanderat polystyren (EPS), cellplast eller helt enkelt frigolit, har använts i flera decennier för grundläggning av byggnader. Att gräva ner till frostfritt djup låter sig inte göras så enkelt när det kanske handlar om att gräva både 1,5 och 2 meter. Med det här systemet kan ”frostfritt djup” bli bara några decimeter.

Dessutom kanske byggnaden ska stå där urberget gömmer sig i marken. En grund med cellplast har blivit ett bra alternativ till den traditionella metoden att bara gjuta en platta.

Med enkla ord består ett EPS-fundament av cellplastelement som sätts ihop och bildar en ram. Elementen kan t ex vara L- eller U-formade, så att en del ligger på marken medan en del sticker upp och bildar en ram. Inne i mitten kan du lägga cellplastskivor och ovanpå dem kan du gjuta en armerad betongplatta och lägga precis det golv som du vill ha.

För- och nackdelar

En stor fördel med systemet är att själva elementen ger bra isolering och att det inte bildas några köldbryggor i skarven mellan fundamentet och sockeln. Och så sparar du både tid och ett antal kubikmeter betong jämfört med t ex den betydligt mer primitiva metoden att gjuta ett randfundament.

Däremot är elementen förhållandevis dyra, så materialpriset kan bli högt.

Passar till

  • Stuga

Så här är fundamentet uppbyggt

Bärlager
Eftersom det egentligen handlar om en mer avancerad form av gjuten platta, ska det läggas och packas bärlager under fundamentet. Det ska i sin tur ligga på stabil grund, så det kan alltså handla om att behöva gräva bort jord innan du kommer ner till fast mark.

Bärlagret dränerar marken under fundamentet, så att frosten inte kan höja och sänka – och därmed förstöra – fundamentet. Om du vet att marken undertill är väldigt lös eller fuktig, tag då och rådfråga tillverkaren av fundamentsystemet och en sakkunnig innan du sätter igång.

EPS-element
Elementen finns i flera varianter, beroende på byggnadens storlek, markens beskaffenhet och den aktuella tillverkaren. Men gemensamt för dem är att de bildar en ram.

Elementen är gjorda så att de eliminerar risken för köldbryggor, eftersom cellplasten är obruten från marknivå till sockel.

Platta och golv
Mitt i konstruktionen läggs cellplast-isolering, och på det kan du sedan gjuta en betongplatta som förstärks med armeringsnät. I uppvärmda byggnader lägger man oftast också golvvärmerör i betongen. Då får man en betongplatta som man kan allt från att bara måla den med epoxifärg till att lägga ett trägolv, klinker eller vad man nu vill ha.

Skapa Profil

purchase.course_name_message

Skapa Profil
Du ska skriva in ditt förnamn
Skriv in ditt efternamn
Ogiltig e-postadress
Ditt lösenord ska bestå av minst 6 tecken
Visa
signup.credentials_form.terms_error
Logga in
Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa
Tillbaka