Se upp för tjälen

Det finns all anledning att gardera sig mot eventuella tjälskador när du bygger. Det gör du lättast genom att gräva djupt och isolera. Men det är inte alltid nödvändigt att gräva ner till frostfritt djup. Det beror på omständigheterna.

Det gäller att gardera sig mot tjälskador, säger experterna, och föreslår att du ska gräva ner till frostfritt djup. Men man kan ju inte gräva ner till kineserna, tänker du, när du står i ett 150 cm djupt hål för de plintar som senare ska bära sommarstugan. Experterna säger också att vatten- och dräneringsrör ska ner på frostfritt djup för att de inte ska sprängas eller frysa till när tjälen sätter in.

Det är tjälen som är boven. Och tjäle är ett tillstånd i marken då vattnet i har frusit till is. Eftersom vatten utvidgas när det fryser till is, så finns det risk att partiklar i marken pressas undan och uppåt. När trycket är tillräckligt stort kan marken resa sig flera centimeter och ibland mera.

Oftast handlar det dock bara om några millimeter, men det är illa nog. Om ett par av plintarna under stugan lyfts några millimeter, pressar de upp en del av regelstommen och taket. Det resulterar i sprickor mellan byggnadsdelarna och i dessa sprickor tränger det in vatten, vilket i sin tur leder till fuktskador. Skulle stugan stå på en sula, kan det bildas sprickor i den, och genom dessa stiger det upp grundvatten.

På säker mark

Men vad är då frostfritt djup? Hur långt ska man gräva för att slippa tjälskador? På vissa ställen ska du faktiskt gräva 150 cm, medan tjälen på andra ställen bara går 60–80 cm ner i marken. Om den frusna marken orsakar tjällossning beror på vad marken består av.

Om marken innehåller mycket grov sand fryser allt vatten rätt snabbt. Det innebär att marken blir ”homogen” och risken för tjälskador är minimal.
Leriga jordar innehåller däremot mycket vatten, och när det fryser skulle man tro att det uppstår tjälskott. Det gör det sällan för det sker ingen transport av vatten i leran. Marken blir en isklump, men ligger still och därför bildas det sällan tjälskott.
Om marken innehåller finkornig jord, mjäla, kan vattnet röra sig från ett skikt till ett annat. Ju mera vattnet kan röra sig, desto mera av det förvandlas till is och desto större blir risken för tjälskott, när isen pressar upp marken.

Gräv djupt eller isolera för att slippa tjälen

Byggnader

Normalt bör man gräva ner till frostfritt djup om man sätter betongplintar, som ska bära ett hus. Om huset, t.ex. ett garage, ska stå på en sockel och vara utan platta, bör man också gräva ner till frostfritt djup. Och då talar vi om 100-150 cm.

Alternativ: En betongsula, som läggs på ett kapillärbrytande skikt av makadam, kan göras så stark och stadig (framför allt när den armeras med armeringsjärn) att den tål att marken fryser. Men vill du gardera dig, så isolerar du under betongplattan och lägger isolering även i marken runt huset.

Trädgårdsdammar

Dammen ska tåla att en stor del av vattnet i den fryser. I områden med sträng vinterkyla, där det finns risk att dammen bottenfryser, ska fiskarna tas upp så att de får övervintra i säkerhet. Ska de vara kvar i dammen, måste du gräva ner till frostfritt djup, minst 150 cm.

Alternativ: Håll vattnet frostfritt genom att låta pumpen köra dygnet runt. Du kan också komplettera med värmeslingor i vattnet.

Fristående murar

Det bildas sprickor i trädgårdsmuren om tjälen lyfter den en smula. Om muren ska stå där det finns tjälrisk, gäller det att gräva ut för makadam och ett stabilt underlag av betong. Djup: 100-150 cm.

Alternativ: Korta murar är inte lika sårbara som långa. Bygg ev. i sektioner eller armera hela underlaget. Isolerar du, behöver du inte gräva så djupt.

Terrasser

En gjuten terrass med fastlimmade klinker är ytterst sårbar, om marken fryser och tjälen lyfter den en smula. Då spricker klinkerplattorna eller vrids loss. Ska du gjuta, gräver du ut för förstärkningsgrus, bärlagergrus och väggrus. Gräv ner till 100-150 cm.

Alternativ: Armeringsnät kan göra en enklare och mindre terrass stark, men utan dänering och isolering är projektet dömt att misslyckas. En traditionell terrass med stenplattor på grusbädd och fogar fyllda med grus är bättre. Se bara till att den läggs med fall så att vattnet kan rinna av.

Staket och plank

För att ditt staket ska hålla sig rakt är det viktigt att stolparna inte förskjuts av tjälen. Det innebär att de ska grävas ner till 100- 150 cm djup, men det beror som alltid på hur marken ser ut. Ett plank är mer sårbart, trots de styva sektionerna, för att det dessutom kan utsättas för blåst, som medverkar till att stolparna pressas åt sidan.

Alternativ: Stolparna kan förankras med betong för att stå stadigt, liksom de kan förses med tvärslåar som håller kvar dem i marken. Men plank på vattensjuka marker kan få det svårt på vintern.

Rör och vattentankar

Vatten- och avloppsrör ska läggas på ett djup, där det inte finns risk för att de fryser. Eftersom det är auktoriserade hantverkares ansvar, så överlåter vi jobbet till dem. Vattentankar och uppsamlare kan du själv gräva ner, och för att vattnet i dem inte ska frysa, bör de läggas på frostfritt djup.

Alternativ: Uppsamlingstankar bör grävas ner endast där risken för frost-och tjälskador är obefintlig.

    Andra läser just nu ....

    Mer i samma kategori Hus