5 tips för jorden i din köksträdgård

Ja och nej. Vad du väljer att göra beror på vilken "skola" eller tankesätt du ansluter dig till. Den traditionella skolan säger ja till att gräva upp köksträdgården ordentligt en gång på hösten (höstgrävning) eftersom:

• Regn, frost, tö och snö om och om igen under vintermånaderna får jorden att bli ”mör", att bli spröd.
• På våren faller jorden lätt isär: Dra bara en kratta genom grönsakslandet och du har den finaste matjorden redo för sådd.
• Höstgrävning är särskilt lämplig för lerjord.
• När du gräver upp jorden på hösten, lämna den i ojämna, stora klumpar; försök inte att jämna ut den, för då missar du hela poängen.

• 4 skäl att inte gräva upp jorden:

  Den ekologiska skolan säger nej och anser att det är bäst att bearbeta jorden så lite som möjligt (så kallad reducerad jordbearbetning) eftersom:

• Grävning förstör så småningom jorden, som förlorar naturlig fukt och näringsämnen.

• Regelbunden täckning med organiskt material är bättre eftersom det håller jorden fuktig och skyddar mot snabba temperaturförändringar.
• Nackdelen med reducerad jordbearbetning är att det tar längre tid att förbättra en dålig jord.
• I praktiken kommer det dock vanligtvis att finnas ett behov av inledande odling och tillförsel av gröngödsling till jorden när köksträdgården ska användas för allra första gången - till exempel om du omvandlar en del av gräsmattan till en köksträdgård.

LÄS OCKSÅ: 10 enkla grönsaker och kryddväxter för köksträdgården

Grönsaker behöver rätt mängd av både vatten och näringsämnen för att trivas. En ren lerjord är så kompakt och håller vatten så bra att växterna inte kan ta upp det. Kort sagt, du måste göra något om du vill odla framgångsrikt. Blanda lerjorden med sand, grus och bra kompost för att ge den en lösare struktur.

2 tips för köksträdgård i lerjord:

1. Lägg en bräda på marken om det är blött när du ska börja raderna i grönsakslandet. Skapa gångar i köksträdgården och belägg dem med grus eller liknande.
2. Bygg din egen odlingslåda.

Köksträdgården behöver gödsel varje år eftersom du skördar allt du odlar i den, istället för att låta det ingå i det naturliga kretsloppet.

Men för mycket gödsel är också dåligt. Exakt hur ofta du behöver gödsla beror på vilka grönsaker du odlar och vilken typ av gödsel du använder. Generellt är det en bra idé att börja med en grundlig gödsling i april innan du sår i grönsakslandet, och sedan följa upp med ny gödsel när växterna växer mycket.
LÄS MER: En sorts gödning till allt

Begreppet gröngödsling är egentligen lite missvisande, eftersom det är mer än bara gödsel. Kort sagt handlar det om att använda specifika växter för att förbättra jorden (i köksträdgården).

Olika växter har olika egenskaper:

Vissa växter binder kväve i jorden, andra skapar en tät grön matta som håller ogräs borta, och andra har ett starkt rotsystem som hjälper till att bryta upp en kompakt jordstruktur (t.ex. lerjord), vilket gör den mer lämplig för odling av grönsaker.

Växterna ska sås vid olika tidpunkter

Beroende på vad du vill uppnå med gröngödsling bör växterna sås vid olika tidpunkter på året - vissa innebär att du inte kan odla grönsaker på samma yta under samma år, medan andra (t.ex. blodklöver) kan användas som en sensommarsådd efter att du har skördat årets grönsaker.

Gemensamt för gröngödsling är att växterna måste få vissna och brytas ned i jorden så att de även ger värde som kompost.
Dessutom är det först när de kvävebindande gröngödslingsväxterna har förmultnat som kvävet binds till jorden.

Växter för gröngödsling

Det mesta av gröngödslingen har också fördelen att den skyddar jorden från regn och urlakning av näringsämnen under vintermånaderna, då jorden i köksträdgården annars skulle vara bar och oskyddad.

Exempel på lämpliga växter för gröngödsling:

• Binda kväve i jorden: baljväxter (ärtor och bönor), blodklöver, rödklöver, etc.
• Hämma ogräs: vete, honungsört.
• Lösa upp markstrukturen: lupin.

Redaktionen rekommenderar: Allt du behöver veta om lupiner

Den bästa jorden att odla grönsaker i är matjord. Ren lerjord är för kompakt för att växterna ska kunna ta upp näringsämnena. Och ren sandjord är så lös i strukturen att näringsämnena helt enkelt tvättas bort. I teorin kan du titta på en geologisk karta över Sverige och se vilken typ av jord din trädgård ligger på.

I praktiken är detta inte särskilt meningsfullt, eftersom trädgårdsjord ofta tillförs olika jordtyper och kompost under årens lopp och därmed har ändrat karaktär - åtminstone i det översta lagret av matjord där du odlar grönsaker.

LÄS OCKSÅ: Jordförbättring - vad du behöver veta