Golvvärme - kan du göra det själv?

Ja, det kan de flesta försäkringar göra om du håller dig borta från arbete som kräver auktorisering – och kontakta gärna ditt försäkringsbolag innan du sätter i gång med projektet.

Om din krypgrund är djupare än den totala tjockleken på isolering, betong och golv, tar du bort ditt golv och allt organiskt material som trä och papper i krypgrunden. Sedan lägger du ett lager sten, jämnar till det och börjar med isolering och uppbyggnaden av golvvärme och golv.

Golvvärme ger inte samma höga värme som ett element kan göra. Därför – och för att inte förlora värmen – måste ditt hus vara välisolerat, helst med minst 300 mm isolering under taket eller på vinden, ha isolering i väggarna och täta treglasfönster.

Har du stora fönsterpartier där du upplever att det är kallt när du sitter nära fönstret, måste du komma ihåg att golvvärmen inte kan åtgärda detta – i motsats till ett element som kan stå framför fönstret och bilda en “värmevägg”.

Du kan få en fingervisning om huruvida huset är redo för golvvärme genom att skruva ner din panna på 50 grader en kall vinterdag. Om du kan behålla värmen i hela huset under de förhållandena är isoleringen förmodligen tillräcklig.

Nej, i de flesta fall krävs det inte bygglov för att installera vattenburen golvvärme. Men det finns undantag. Ta därför alltid kontakt med kommunen innan du sätter igång ett sådant projekt. Tänk också på att det kan medföra andra ändringar, t ex i konstruktionen, som kan påverka om du behöver bygglov eller ej.

Ju bättre isolerat huset här, desto effektivare blir golvvärmen och det krävs dessutom mindre energi för att värma upp ditt hus, oavsett vilken energikälla du använder.

Om du ska isolera tillräckligt för att all värme inte bara försvinner ner i marken måste du bila upp betongbjälklaget, så att du kan komma åt att gräva och lägga 300 mm isolering, nytt betonglager och ditt golv.

Det är ett omfattande projekt – men hyr du en kraftfull bilningshammare kan det mycket väl låta sig göras. Du kan t ex arbeta med ett rum åt gången.

LÄS OCKSÅ: Installation av golvvärme

Ja, nästan. Om du har ett vattenburet system med t ex olja, värmepump eller fjärrvärme så kan du göra det mesta själv. Grävningen och isoleringen är det lättaste. Har du några års gör-det-själv-erfarenhet kan du mycket väl även dra värmerören i golvet.

Gjutning av betongplattan kan du också göra själv – det finns flera byggbeskrivningar för det på gds.se.

Planeringen av hur golvvärmerören ska dras och anslutningen av styrning, ventiler och så vidare samt den slutliga anslutningen till din värmeanläggning; det ska du göra själv bara om du har mycket stor erfarenhet av just den sortens VVS-
arbete.
Det är lätt att göra fel som gör att din golvvärme inte fungerar optimalt.

Det är alltid en bra idé att fråga en sakkunnig om råd innan man kastar sig ut i ett projekt av den här omfattningen.

Det kan finnas specifika förutsättningar i ditt hus som du inte själv har koll på. Och konsekvenserna av att göra ett misstag kan bli väldigt stora och kostsamma. säskilt om du tilläggsisolerar. Med tanke på totalkostnaden för projektet är det väl värt att betala några tusenlappar för en bra rådgivare.

Det kan vara nödvändigt. De flesta ytterväggar står på ett djupt och stadigt betongfundament, men innerväggar måste du kanske stötta upp, eventuellt bara tillfälligt, tills du har isolering och din nya betongplatta på plats.

Är du tveksam, anlita då ett proffs, antingen för råd eller som gör jobbet.

I alla de rum där du ska ha golvvärme måste du kunna isolera så bra neråt att värmen inte försvinner ditåt. Det betyder att du helst ska ha plats för 300 mm isolering plus en betongplatta med värmerör i och slutligen ditt golv.

Har du en hög krypgrund kan det mycket väl finnas plats, annars måste den grävas ut, och i många fall måste även en betongplatta bilas upp, innan du kan börja gräva, så att du kan göra plats för isoleringen.

För de allra flesta är det en bra idé att kontakta en VVS-are i ett tidigt stadie som kan hjälpa till med dimensioneringen och planeringen för hur golvvärmerören ska dras. Då kan ni avtala om att t ex du själv står för att dra rören och låta VVS-aren stå för inkopplingen.

Det kan också vara en idé att köpa material via VVS-aren.

De flesta väljer att gjuta ner värmerören i ett betonglager. Det blir detta betonglager som rören måste värma upp innan du får ett varmt golv.

Men du kan mycket väl göra en grund utan att gjuta den. En så kallat lätt golvkonstruktion består av isolerande cellplastskivor som är så starka att du kan lägga golvet direkt ovanpå dem. Då ligger värmerören oftast i frästa spår i undergolvet, så att de bara behöver värma upp en spånskiva och ditt slutliga innergolv.

Det beror bl a på hur mycket du eventuellt måste gräva ut och fylla på i samband med golvvärmen.

Själva golvvärmedelen kan du oftast göra för ca 300-400 kronor per kvadratmeter, men till det kommer oftast isolering, radonspärr och det nya golv som du lägger i de ktuella utrymmena. Och ett sådant golv kan kosta allt från 99 till flera tusen kronor per kvadratmeter.

I ett konkret fall fyllde vi en krypgrund med grus och isolering och lade golvvärme och golv för ca 3.000 kronor per kvadratmeter inklusive hyra av container, minidumper etc.

Golvvärme gjuten i betong reagerar betydligt långsammare än element. Fryser du och vill skruva upp värmen kan det gå många timmar innan rummet blir uppvärmt med golvvärme. På samma sätt kan det ta lång tid innan golvet blir kallt när du skruvar ner värmen.

Golvvärmesystem kan också frysa, vilket kan ge stora och kostsamma skador på huset. Se därför till att alltid blanda godkänt frysskyddsmedel i vattnet i rätt mängd.

Många leverantörer har bra beskrivningar på sina hemsidor. Där kan du till exempel läsa mer om vad de olika produkterna kräver och vilka andra produkter som de kan användas tillsammans med.

Om du börjar med att söka på 'vattenburen golvvärme' på Google, så får du en bra start.

Inte nödvändigtvis. Faktiskt är det oftast så att ett byte från element till golvvärme betyder att man använder cirka tio procent mer värme. Det beror på att man gärna vill känna att man har fått golvvärme, och då skruvar man upp lite extra så att golvet blir varmt att gå på istället för att bara “inte vara kallt”.

Men går du från att ha en dåligt isolerad krypgrund till 300 mm isolering under golvet, kan det i sig själv mycket väl betyda en väsentlig inbesparing totalt.

Golvvärmen får sitt varma vatten från din panna eller värmepump. Det varma vattnet cirkulerar runt i värmerören innan det kommer i retur och värms upp igen.

Det hela styrs av termostat och ventiler i den “orgel” som installeras i pannrummet. Här ansluts värmerören i båda ändarna, så att vattnet kan cirkulera i sina slingor.