Bygg själv orangeri

Under hela orangeriet tar vi bort c:a 40 cm jord - först markerar vi en skarp kant genom att sticka med spade i gräset - resten tar vi med en hyrd minigrävare och fyller upp med 25 cm makadam.

Betongklacken gjuts i en form (e). Betongen förstärks med 8 mm armeringsjärn (f) som binds ihop och lyfts upp mitt i formen. Betongen vibreras tills alla luftbubblor är borta.

Hela området fylls med sättgrus eller stenmjöl (d). Materialet packas med padda och jämnas till så att det blir plant. Det täcks senare med betongstenar (m).

Storleken på den murade sockel markeras på betongklacken. Vi försäkrar oss om att allt passar ihop genom att lägga dit syllen som ska ligga ovanpå sockeln när den blir klar.

Blocken (h) i hörnen läggs mycket noga på plats efter att vi har rättat till snörena efter sockelns yttre kant. Här läggs alltid hela block - delar av block kan läggas på sidorna.

Sockeln byggs upp av leca-block (h). Vi lägger ett tunt lager bruk mellan alla blocken för att säkra en vågrät yta. Höjden kollas noga med laserpass.

I gaveln motsatt dörren bygger vi upp sockeln stegvis av lecablock. Här kan det vara praktiskt att förstärka hela sockeln med armeringsjärn (f) i de vågräta fogarna.

Sockeln putsas i två omgångar. Första gången används en ganska grov putsblandning (j) medan den andra omgången är fin puts (k) som ger snygga ytor på sockeln.

Syllen byggs upp av tre lager. Först läggs tjärpapp (L) och ovanpå den fästs den tryckimpregnerade syllen (A) och på den fästs den övre syllen (G).

De fyra hörnstolparna (D) byggs av vardera två 45 x 120 cm reglar. De fästs i syllen (A och G) med kraftiga beslag som köpts till orangeriet.

På insidan av hörnstolparna fästs en bräda (N), som på den ena sidan har en fräst fals och en profil som de lodräta stolparna (D). Långsidornas hammarband (J) skruvas fast.

De lodräta reglarna (H) skruvas fast i syllen (G) och hammarbandet (J) med skråskuvar (eller beslag). Vi styr placeringen med ett par exakt avkortade spröjsar (M).

De vågräta spröjsarna (M) sätts mellan reglarna (H) och även nu använder avkortade spröjsar till att styra placeringen av reglarna. Vi fixerar avståndet med tvingar.

Den ena änden av spröjsen (M) är i regel enkel att skruva fast eftersom du kan sätta skruvarna genom stolpen (H) och vidare in i kortänden på spröjsen.

Den andra änden av spröjsen (M) blir knepigare att sätta fast då det redan sitter en spörjs på den andra sidan av regeln. Här använder vår snickare sig av skråskruvar eller -spikar.

Gavelbärarna (E) sätts fast på hörnstolparna (D) och hamnar ett steg högre än hammarbanden på sidorna. Gavelbärarna dras in 45 mm från kanten av hörnstolparna.

På gavlarna byggs de korta syllarna upp på samma sätt som på sidorna. Först tjärpapp (L) som förs upp på de lodräta sidorna, sedan tryckt trä (A) och slutligen hyvlat trä (G).

Reglar (A) och spröjsar (M) byggs upp på gavlarna på samma sätt som på sidorna. Lägg märke till den övre syllen (G). I den sätts fönsterblecket (U), som sätts fast med skruvar.

Först läggs en kittsträng i falsen.

Därefter trycks rutan fast i kittet och fixeras med korta glasstift eller dyckert från dyckertpistol.

Runt kanten trycks en kittsträng ut.

Kittet slätas ut med ett finger som doppats i diskmedel. Vi övade tills vi kom till ruta 110 …

Nockregeln (B) läggs upp på de två takstöttorna (F) i var sin gavel. Träet är så kraftigt att du lätt kan resa delarna och skruva ihop dem, även om de inte har förstärkts ännu.

Takstolarna (K) läggs upp och markeras så att de kan sågas av. De yttersta ska sitta på tak-stöttorna (F), nockregeln (B) och gavelbärarna (E). Det var därför de sågades av.

Takstolarna (K) fästs nertill på hammarbandet (J) med vinkelbeslag, men först stöttas de av en kil. De får vara lite för långa så att alla kan kapas senare.

Upptill fästs takstolarna (K) på nockregeln (B) med vinkelbeslag eller skråskruvar. Vi kollar hela tiden att regeln inte får takstolarna att komma ur kurs.

I kortändarna säkrar vi extra grepp i nockregeln (B) med ett nockbeslag för att taket inte ska lätta om det blåser mycket. En snedsträva mellan nockregeln (B) och takstöttan (F) sätts fast.

Läkten (N) sätts fast mellan takstolarna (K) så att de ligger 5 mm under ovansidan. Några läkt sätts fast genom takstolen medan andra fästs med skråskruvar.

Mellan de vågräta läkten (N) fästs smala lister (T) på takstolarna (K). De sätts 5 mm nedanför ovansidan för att det ska bildas en fals till glaset.

Nertill kapas takstolarna (K) så att de kan bära en lodrät takfotsbräda. På ovansidan sågas 10 mm bort av takstolarna så att det blir plats för en takfotsplåt i nivå med glaset.

Takfotsbrädan skruvas fast på kortänden av takstolarna (K) och takfotsplåten (V) kan skruvas fast. Utanför takfoten skruvar snickaren fast en hängränna i krokar.

Glasen läggs på plats så snart vi lagt en kittsträng i falsen hela vägen runt. Nertill har vi satt tre skruvar som hindrar glaset från att glida. Arbetet avslutas med aluprofiler (X).

Först försluts öppningen mellan takstolarna med takplywood, som täcks med takpapp, modell självhäftande.

Ovanpå takpappen läggs shingel, alltså takpapp i tungor.

Till sist ställer vi en braskamin i orangeriet och leder upp en stålskorsten genom taket och får kamin och skorsten godkänd av sotarmästaren i distriktet.