1. Hur hittar jag min typ av växthus?
Det finns tre olika typer: det klassiska med sadeltak, det fristående paviljongväxthuset och det väggmonterade växthuset. Det sistnämnda finns också i en minimodell som kräver mycket lite plats. Du kan naturligtvis också välja att bygga ditt växthus själv. Ett växthus med sadeltak kan placeras nästan var som helst i trädgården om det finns tillräckligt med plats. Växt-huset skall förstås ha mycket ljus men behöver också ett skuggande lövträd eller två mot söder och väster för att det inte skall bli för varmt under sommaren.
Om du placerar växthuset nära tomtgränsen bör du tala med din granne om saken. För en paviljong gäller samma förutsättningar som för växthuset med sadeltak. Men eftersom paviljongen ofta är ett mycket dekorativt inslag i trädgården kan den lämpligen få en mer framträdande plats i trädgården.
Det väggmonterade växthuset med halvtak skall som namnet antyder stå mot en vägg. Eftersom det inte får ljus från den sida som är vänd in mot väggen skall framsidan helst vara vänd mot söder. Det kan vara lite svårare att placera eftersom man också måste ta hänsyn till husets arkitektur. Växthuset skall helst bilda en naturlig del av huset. Halvtakshuset har ett mer stabilt klimat och bättre växtmöjligfheter än ett fristående växthus. Det beror på att väggen suger upp värme under dagen och således begränsar uppvärmningen och sedan avger överskottsvärmen under natten.
Även om utrymmet är begränsat finns det i regel alltid möjligheter att skaffa ett väggmonterat växthus i miniformat som tar mycket lite plats. Det väggmonterade halvtaksväxthuset är på många sätt det optimala. Du får överskottsvärme från huset, klimatet är mer stabilt och du har en varm vägg för de allra känsligaste växterna. Vatten, el och grönsaker att skörda finns nära till hands, och om växthuset är välisolerat kan du använda det som vinterträdgård eller orangeri.
2. Hur stort skall växthuset vara?
Du skall börja med att göra klart för dig vad du skall använda växthuset till. De flesta byggsatser för växthus har en yta på 9,9 m2 eller mindre eftersom man måste ha bygglov för att bygga växthus med en yta som är större än 10 m2.
Erfarenheten visar att de flesta som köper eller bygger växthus för andra gången ofta väljer ett på cirka 10 m2 eller större. Välj därför hellre redan från början ett som är lite för stort. Det är viktigt att det är ståhöjd i växthuset. Inte bara för att ett för lågt växthus ger en dålig arbetsställning utan också för att växterna skall ha gott om plats att växa på höjden.
3. Var placerar jag växthuset?
För att få bästa möjliga placerering av växthuset är det en bra idé att först rita in det på en skiss över trädgården. Utgå från tomtkartan när du gör skissen.
Lägg sedan ett genomskinligt papper över skissen och rita in ditt hus, carport, bodar, större träd och buskar, häckar och rabatter. För att kunna placera in allt detta på sina rätta platser på skissen kan du mäta upp var de står med hjälp av ett snöre eller ett måttband med utgångspunkt från mätlinjer i trädgården.
Rita också in var solen står mitt på dagen så att du vet var skuggorna faller. Var särskilt uppmärksam på större träd och buskar som kan skugga växthuset.
4. Vad skall man bygga växthuset av?
I de flesta byggsatser för växthus är hela stommen tillverkad av aluminiumlegering. De är i stort sett underhållsfria och är därför ett bra val.
Du bör dock se till att stommen inte är för vek eftersom den skall orka bära upp lite mer än bara glasrutorna. Du skall kunna binda upp dina växter i växthusets stomme, och på vintern skall aluminumlisterna tåla vikten av den snö som lägger sig på växthuset.
Om man själv bygger sitt växthus väljer man oftast att konstruera stommen av trä. Se då till att välja trä av god kvalitet. Trälisterna skall målas med en bra färg innan växthuset monteras ihop. Om du väljer impregnerat trä bör du tänka på att det kan innehålla ämnen som skadar växterna.
Oavsett om växthuset är ett självbygge eller är köpt färdigt är det klokt att börja med en stadig sockel.
Sockeln kan antingen gjutas eller byggas upp av nedgrävda lecablock.
De skall ned på frostfritt djup och nå upp 15-20 cm ovanför marken. Då isoleras jorden i växthuset från den omgivande kalla jorden. Var noga med att utgå från växthusets exakta mått när du anlägger sockeln.
5. Skall rutorna vara av glas eller plast?
Vanligt enkelt 3-4 mm tjockt glas är fortfarande det man föredrar i växthusen. Det är lätt att rengöra och fungerar bra om du inte har för avsikt att värma upp växthuset. Glaset ger maximalt ljusinsläpp men går lätt sönder.
Växthussäsongen blir längre om du väljer termoglas eller kanalplast av polykarbonat som isolerar bra.
Kanalplasten består av två eller flera lager tunna plastskivor med hålrum (kanaler) emellan. Plattorna är slagfasta, tål höga och låga temperaturer och missfärgas inte med tiden. Ytan är något mattare och mer ogenomskinlig än glas. Trots att glas är vackrare är polykarbonatskivor att föredra. Isoleringsförmågan är hög så därför blir inte temperaturväxlingarna så stora.
6. Vad skall golvet bestå av?
Ett växthus kan förstås inte flyttas till ny näringsrik jord, och därför måste du bestämma dig för om du skall ha en fast beläggning på golvet eller om du skall odla direkt i jorden. Det är både fördelar och nackdelar med båda metoderna. De flesta väljer att lägga en gång av plattor genom mitten av växthuset. Resten av utrymmet kan sedan fördelas mellan bar jord och plattor allt efter önskemål. Fördelarna med bar jord är att växternas rötter kan nå djupare ner i jorden, vilket är bra om du t.ex. tänker odla vindruvor eller persikor.
Nackdelarna är att skadedjur och sjukdomar får lättare att spridas. Därför måste du räkna med att ersätta de översta 10-15 cm jord varje år. Om du väljer jordsäckar slipper du byta ut större mängder jord varje år. Då räcker det att ersätta de gamla jordsäckarna med nya. I paviljongväxthuset väljer man oftast att lägga plattor på hela golvet. Självklart kan man också anlägga rabatter om växthuset är stort nog. Om mitten hålls fri räcker höjden för tomatodling.
Gångarna bör vara stenlagda så att man utan större besvär kan nå alla rabatter och hörn i växthuset.
7. Hur ventileras växthuset?
Den optimala temperaturen i växthuset är cirka 25 grader på dagen och cirka 15 grader på natten. I praktiken är det svårt att hålla dessa temperaturer, och därför måste man kunna reglera dem på olika sätt så att växterna inte dör av för stark värme. Det viktigaste är att det finns tillräckligt med öppningsbara fönster. Helst skall alla de översta fönstren kunna öppnas på båda sidorna. En liten lucka eller ett fönster som kan öppnas längst ner i växthuset sörjer för att luft sugs in och ger den nödvändiga luftcirkulationen.
En solig dag värms växthuset upp mycket snabbt. Därför kan det löna sig att investera i automatiska fönsteröppnare på minst två av fönstren. Kontrollera att öppnarna tål kyla och är tillräckligt kraftiga för att tåla hård vind. I paviljongväxthuset vädrar man oftast ut mitt i taket. Det ger en något sämre luftcirkulation. Här är det mycket viktigt att det finns en lucka i dörren eller nederst i växthuset där luft sugs in. I extrema fall kan det bli nödvändigt att förbättra luftcirkulationen med hjälp av en fläkt.
Det effektiva växthuset
Under en solig dag strålar solen rakt in i växthuset. Solljuset är kortvågigt och passerar lätt genom glaset. I samma ögonblick som ljuset träffar plantor och krukor ombildas det till långvågigt ljus (infrarött) som inte kan komma ut genom glaset och därför stannar i växthuset. Därför stiger temperaturen och det blir nödvändigt att öppna fönstren och vädra. Det är detta som kallas växthuseffekten.
Principen för utvädring
Det är viktigt att fönstren i växthusets tak kan öppnas i 30 graders vinkel mot vågplanet. Det behövs också en liten lucka längst ner på dörren för att ventilationen skall bli effektiv.
8. Hur inreder jag växthuset bäst?
När du bestämt dig för om du vill odla i rabatter eller i jordsäckar har det blivit dags att inreda växthuset. Ett bra arbetsbord måste du absolut ha. Det skall helst ha en bordsskiva som vatten kan rinna av ifrån. Det kan antingen vara en skiva med mellanrum mellan plankorna eller en skiva av zink eller en som är belagd med plattor av sten. Bordets storlek beror på behov och hur stort växthuset är.
Om du vill ha plats för många små krukor och lådor med småplantor är en hylla med flera våningar en bra investering. Då kan plantorna fördelas på hyllorna beroende på hur mycket ljus de skall ha. Gemensamt för arbetsbord, hyllor m.m. är att de skall vara gjorda av material som tål vatten och fukt.
I växthuset med sadeltak planteras de mest solkrävande växterna ytterst mot söderväggen. Man arbetar sig sedan inåt så att de växter som kräver mindre sol får lite skugga från de främsta. Mot norr kan du placera arbetsbordet och en sittplats. Längs takåsen kan klängväxter få lov att breda ut sig. I de väggmonterade växthusen har du goda möjligheter att odla mer permanenta växter. Den ljumma bakre väggen inbjuder till spaljerade fruktträd. Fikon och persikor t.ex. har en bra chans att mogna här. Paviljongväxthuset är lite svårare att inreda. Många väljer att placera arbetsbordet utanför medan utrymmet innanför reserveras för växter och kanske ett mindre kafébord med stolar.
Den trötta trädgårdsmästaren skall det också finnas plats för i växthuset. Planera in en viloplats redan från början. Senare blir den mycket uppskattad
9. Hur skapar jag skugga?
Även om du kan öppna fönstren och åstadkomma en bra luftcirkulation i växthuset är det inte alltid nog. Ibland kan temperaturen ändå bli för hög och då är det bra att kunna skapa skugga. Förr kalkade man rutorna, men då stängde man ju också ljuset ute både morgnar, kvällar och gråmulna dagar. I stället kan du köpa skuggväv av nylon eller jalusier, t.ex. av bambu, för att skärma av antingen utvändigt eller invändigt.
För skuggning invändigt finns det också vit syntetväv som reflekterar ljuset på ett effektivt sätt. Väven skall vara vit om du föredrar invändig avskärmning. Färgad skuggväv reflekterar nämligen inte ljuset. Utvändigt kan du både använda vit och färgad väv.
10. Hur får jag en perfekt arbetsplats?
För dig som gillar att pyssla med frön, skott och plantor och som gläder dig åt en fin skörd är denna hyll- och bordskombination av flexibla moduler ett bra hjälpmedel. Du kan inreda ditt växthus med den och du kan flytta ut några av modulerna i trädgården när du t.ex. skall plantera ut plantorna i rabatterna.
Varje modul består av ett bord med två hyllor ovanför bordsskivan och en bred avställningshylla under den. Och den tillverkas av robust material som tål fukt och varierande temperaturer.
Det viktigaste är att anpassa modulerna till förhållandena i ditt växthus. Kolla bredden på dörren till växthuset så att modulerna lätt kan flyttas in och ut. Om dörren är smalare än 60 cm måste måtten på tvärslåarna (C) och listerna (H, J) ändras på teckningen och i materialförteckningen innan delarna sågas till.
Beräkna också hur många moduler du behöver och hur växthuset skall inredas. Längs en vägg kan du ställa modulerna sida vid sida. Men du kan också ställa dem i vinkel eller i U-form. I de fallen behöver du bara tillverka ett par extra bordsskivor. Modulernas höjd samt antalet hyllor och avståndet mellan dem kan du också anpassa efter förhållandena. Det viktigaste är att du anpassar dem efter utrymmet. Om du vill installera ett bevattningssystem är det enkelt att ersätta själva bordsskivan med en djup planteringslåda som du invändigt klär in med folie innan du fyller den med jord.
Krukor kan enkelt transporteras i grupper eftersom bordsskivan är löstagbar. Placera krukorna på skivan och bär ut dem.
Till ett vinklat bord används en extra bordsskiva som tillverkas på samma sätt som de övriga bordsskivor. Låt tvärribborna (K) sticka ut lite utanför listerna (J). Då kan de nämligen vila på en stödlist (L) som skruvas fast på de närmaste modulernas kanter (C).
Enkel att montera
När delarna till modulerna kapats till sågar du in hack halvvägs i de bakre benen (B) där konsolerna (F) till hyllorna skall sitta. Fäst sedan konsolerna med lim och 4 x 35 mm skruvar och montera ihop sidorna till modulerna var för sig med ett främre ben (A), ett bakre ben (B) och två tvärslåar (C). Därefter limmas och skruvas sidorna ihop parvis med tre tvärslåar (D) och en sarg (E). Kolla att alla vinklar är 90 grader innan skruvarna skruvas in helt. Nu kan de översta hyllorna placeras på konsolerna.
På den nedersta hyllan (G) sågas hack i bakkanten. Listerna (H) skall monteras ihop till en bred lågt placerad hylla. De spikas direkt på tvärslåarna (D) med samma inbördes avstånd och så att de skjuter ut 2 cm över den främre tvärslån.
Återstår så bara den löstagbara bordsskivan. Listerna (J) skruvas på två tvärribbor (K) med 4 x 25 mm skruvar. Lägg ut listerna så att de stöder mot en vägg. Då kan de nämligen inte förskjutas under arbetet.
Detta har vi använt
Allt trä är tryckimpregnerat 34 x 70 mm läkt:
• 4 ben (A, B), totalt 460 cm
• 4 konsoler (F) à 19 cm
22 x 120 mm brädor:
• 4 tvärslåar (C) à 56,5 cm
• 3 tvärslåar (D) à 60 cm
• 1 front (E), 64,4 cm
22 x 195 mm brädor:
• 2 hyllor (G) à 62 cm
22 x 45 mm lister:
• 10 hyllister (H) à 53 cm och 2 st. à 45 cm
• 10 bordslister (J) à 60 cm och 2 st. à 54 cm
• 2 tvärribbor (K) à 60 cm
• 2 stödlister (L) à 56,5 cm
Dessutom:
• 4 x 25 mm, 4 x 35 mm och 4 x 40 mm skruvar
• 1,6 x 35 mm dyckert
• Polyuretanlim
Prisbild: Cirka 450 kr
