Tryckimpregnerat furu har i årtionden varit populärt till alla slags utomhusprojekt – och det är förståeligt. Det är billigt och träet håller riktigt länge i vårt fuktiga klimat tack vare de kemiska ämnen som har pressats in i träet under högt tryck.
LÄS OCKSÅ: Tryckimpregnerat virke - bra eller dåligt?
Dessvärre är det traditionella tryckimpregnerade träet även fullt av miljöskadliga ämnen – t.ex. tungmetaller – och det har givit de miljövänliga alternativen mer vind i seglen.
Redaktionen rekommenderar: Smart teknik ger träet superkrafter
Superhållbart – och giftfritt
Trä, som genom en behandling ändrar egenskaper utan att bli giftigt, kallas för “modifierat trä”, och det är alltid dyrare än det tryckimpregnerade. Det beror på att det är mer omständligt att tillverka och producera.
LÄS OCKSÅ: Trall - vilket trä är bäst?
Det finns olika tekniker och kvaliteter, men det är 3 arketyper:
- Furfurylering, där träet tillförs ett ämne som fyller ut träets hålrum så att vatten inte kan tränga in (t.ex. Kebony).
- Acetylering, en kemisk process där träets alkoholgrupper ändras, så att de inte längre binder vatten (t.ex. Accoya).
- Värmebehandling (t.ex. ThermoWood), där träet värms upp, så att de alkoholgrupper som binder vatten bränns bort eller omvandlas.
1. Kebony
EGENSKAPER:
Kebony furu-terrassbrädor är ett hållbart alternativ till tropiskt hårdträ, som får en vacker grå patina med tiden. Brädorna är gjorda av tall från svenska skogar, och de kan lätt hålla i 25-30 år på terrassen utan någon form av ytbehandling. Tack vare impregneringen har träet en god form- och vridstyvhet, och det är otroligt motståndskraftigt mot röta och svamp, då träets vattenupptag är kraftigt minimerat.
TEKNIKEN:
Teknologin är utvecklad i Norge och är en impregnering med furfurylalkohol i kombination med en katalysator - följt av torkning och härdning vid strax över 100 °C. Furfurylalkohol är en restprodukt från sockerproduktion och är helt ogiftig. Processen ändrar träets cellväggar permanent och ger träet dess hårda egenskaper.
PRIS:
Kebony Furu i dimensionen 28 x 120 mm kostar ca. 90 kr./löpmeter.
2. Accoya
EGENSKAPER:
Accoyabrädor har en vacker och helt unik ljus nyans. Träet har en klass-1-hållbarhetsmärkning, vilket innebär att det har en garanterad hållbarhet på 50 år ovan jord och 25 år i jord eller under vatten. Träet kommer dessutom från hållbart skogsbruk och är 100 % återvinningsbart.
TEKNIKEN:
Brädorna är gjorda av tall (Radiata Pine), och har genomgått en så kallad acetylering. Det är en modifiering hela vägen in till kärnan med naturlig syra (ättiksyraanhydrid) samt efterföljande värmehärdning. Modi-fieringen gör träet hårdare, tyngre, mindre benäget att spricka - och näst intill resistent mot röta och svampangrepp.
PRIS:
Accoyabrädor 25 x 125 mm kostar från ca. 65 kr. per löpmeter, beroende på hur mycket du köper.
3. Thermowood
EGENSKAPER:
Thermowood-terrassbrädor har en vacker, ljusbrun färg, som påminner om sydliga träsorter. Brädorna har en rillad och en slät yta, vilket ger dig möjlighet att välja mellan två olika uttryck. Träet är formstabilt, har en låg vikt och är väldigt smidigt att såga, borra och skruva i.
TEKNIKEN:
Redan de gamla vikingarna behandlade sitt trä med eld och vatten för att göra det mer hållbart, och tekniken är densamma här. Hög värme förändrar nämligen träets cellstruktur och gör det motståndskraftigt mot röta och svamp. I praktiken blir Thermowood uppvärmt till 220 °C, samtidigt som det tillförs vattenånga. Vattenångan ser till att träet inte börjar brinna. Träet i Ther-mowood är tall producerad i finska skogar.
PRIS:
Thermowood furuterrassbrädor kostar omkring 60 kr. per löpmeter.
Fakta om modifierat trä
Träets egenskaper förbättras med nya miljövänliga tekniker.
Träskydd via modifiering kan uppnås genom olika metoder. Gemensamt för metoderna är att de inte använder biocider (bekämpningsmedel som dödar levande organismer). Det innebär att de inte omfattas av EU:s biociddirektiv och därför kan hanteras som helt vanligt obehandlat trä. Även om metoderna skiljer sig åt är målet detsamma: nämligen att reducera den så kallade jämviktsfukt-kvoten i träet. Vid modi-fiering av träets struktur kan man nämligen se till att träfukten ligger under det kritiska nivån för röt- och svampangrepp. Enkelt uttryckt blir träet helt enkelt för torrt för att fuktkrävande biologiska organismer ska kunna leva och växa i det.