Så bygger du en walk in closet

Öppningen för skjutdörren sågar Simon upp i gipsväggen med en sticksåg med långt sågblad. Den kan ritas upp på väggen med hjälp av vattenpass så att den blir knappt 10 cm smalare och 2 cm lägre än den gamla dörren som skall kunna glida in framför.

Den utsågade biten tar Simon bort i ett enda stycke - men väggen är också mycket tunn. Om den varit så tjock att sticksågen inte kunnat nå igenom hade han kunnat borra hål genom hörnen och sedan ritat upp och sågat från båda sidorna.

Karmen i öppningen byggs i tre steg. Först stagas kanterna på gipsskivorna upp med läkt (A) som passar mellan de båda skivorna och trycks in mellan dem. I nästa steg täcks denna läkt och gipskanterna med en hyvlad bräda (B).

Karmen rundas av med dörrfoder (C). De två lodräta fodren sågas i 45 graders vinkel upptill och spikas fast 2-3 mm från karmens inre kant. Överliggaren sågas 1 mm för lång, pressas ner på plats med lim på kontaktytorna och spikas fast.

Den gamla dörren målas enligt konstens alla regler. Först skrapas lös färg bort, allt slipas med korn 80 och kvistar täcks med schellack. Sedan grundas dörren och när färgen torkat spacklas den jämn. Därefter slipas den med korn 80 och målas 2-3 gånger.

De beslag (D) som dörren skall hänga i skruvas fast i dörrens övre kant. Avståndet från mitten av beslaget till hörnet bör vara 18 procent av dörrens breddd. Här är den 85 cm. Då blir avståndet 0,18 x 85 = 15,3 cm.

I dörrens nedre kant fräses ett styrspår som skall gripa in i en styrtapp (J) i golvet. Spåret fräser Simon 2 cm djupt med en 8 mm notfräs. Om du inte har en handöverfräs kan du t.ex. använda en cirkelsåg.

Skenan (F) som dörren skall glida i skruvas upp i en läkt (K) som Simon skruvat fast i vägg och taksparre. Avståndet mellan skenans ovansida och dörren skall i detta system vara mellan 4,5 och 5,5 cm.

Dörren hängs upp i skenan genom att bärplattorna på ovankanten skjuts in över vagnarna i skenan. Genom att vrida bulten på vagnen justerar Simon dörrens höjd över golvet och ser till att den hänger lodrätt.

Skenstoppen (G) skruvas fast på skenan så att dörren stannar upp precis framför dörröppningen. Även om måttbandet säger att dörren hänger mitt för, kan en liten förskjutning verka riktigare för ögat.

Med täckplattan (H) döljs det tekniska - skenan och beslagen - på ett diskret sätt. Simon sågar ut den ur en mdf-skiva som målas. Den täcker inte skenan i hela sin längd - en del av skenan döljs senare av skåpen.

Styrtappen (J) skruvas fast i golvet så att dörren griper tag i den både när den är öppen och när den är stängd.

Uppmätning och sågning av alla skivorna överlåter Annette och Simon till leverantören. Om du inte har en verkligt bra cirkelsåg med en skarp klinga och styrskena är det mycket svårt att få alla snitt helt raka och jämna, och om man sågar fel en enda gång kostar det ofta mer än vad leverantören tar för hela arbetet. Fördelen med att själv stå för uppsågningen är dock att det på plats är lättare att ta hänsyn till de sneda vinklarna och ojämna och skeva väggarna i ett gammalt hus.

De sågade skivorna grundas två gånger. En mdf-skiva suger upp färg som en svamp, och det är ingen bra idé att hoppa över grundmålningen och försöka få den betydligt dyrare slutfärgen att täcka ytan efter en eller ett par strykningar.

Innan skivorna slutmålas slipas de med fint sandpapper, gärna korn 150 eller finare. Även mellan slutmålningarna slipas de lite lätt - det ger en jämn yta, tar bort smuts som fastnat i färgen och ger färgen en bra yta att fästa på.

Hyllornas placering markerar Simon med utgångspunkt från nederkanten. De tre lådorna kräver 20 cm var på höjden, så den undre kanten på nedersta hyllan i skåpen med lådor skall sitta 60 cm nerifrån, medan den undre kanten på nästa hylla skall sitta 90 cm nerifrån räknat.

Det måste borras många hål i skåpsidorna innan enheterna kan monteras ihop, därför att för vanliga skruvar krävs det att man förborrar och försänker. Simon tillverkar därför ett par mallar. I den ena passar hålen till de fasta hyllorna, i den andra passar de till botten- och toppskivorna.

Enheterna monteras lättast på en plan yta. Simon smetar lim på kanten av en hylla, sätter den på plats mot den ena skåpsidan längs markeringarna för underkanten och skruvar fast den genom de förborrade hålen. Medan övriga kanter limmas och skruvas kontrollerar han hela tiden vinklarna,

Baksidan spikas fast innan limmet mellan skåpets olika delar torkat så att Simon ännu kan justera vinklarna. När han lägger baksidan i en fals får hela skåpet rätt form. Avståndet mellan spikarna (2,5 x 30 mm dyckert) är 10 cm och Simon kontrollerar hela tiden att mdf-skivan inte buktar sig.

Alla delar till den bärande delen av sockeln sågas till efter mått. Sockeln klossas upp så att den blir vågrät innan den fästs och döljs bakom en snyggare sockel. Skåpet skall bara stå på de längsgående sockeldelarna, tvärstyckena görs därför 1 cm lägre.

Simon förborrar i de smala mdf-bitarna för att undvika att de splittras upp eller buktar ut. Borren på 3 mm passar bra till skruvarna som är 3,5 mm. Om möjligt sätts skruvarna minst 12 mm in på kortsidan och minst 70 mm från hörnen på kortsidan.

De två långa sockeldelarna monteras ihop med tvärstyckena med lim och skruvar. Tvärstyckena skall varken ligga an mot skåpen eller golvet så de placeras 5 mm in från båda sidorna. Där sockeln sedan döljs av pyntsockeln försänks skruvarna.

Den ihopmonterade sockeln riktas upp och fästs i golvet. För att få exakt placering har Simon först ritat upp var varje enskild skåpenhet skall stå. Med utgångspunkt från högsta punkten riktas sockeln upp med kilar tills den ligger helt vågrätt. Kilarna ersätter han sedan med små klossar av plast som stiftas eller limmas fast under de längsgående sockeldelarna. Slutligen förankrar Simon sockeln i golvet med möbelvinklar - små vinkeljärn som först skruvas i sockeln nära stödpunkterna och därefter i golvet.

Pyntsockeln skruvas från insidan så att man slipper spackla över skruvhuvudena. Då den sitter under skåpens framsidor skall den sluta tätt emot skåpbottnarna. Om det uppstår glipor mot golvet skall den formas efter golvet - eller glipan döljas av en smal list.

Nu skall allt pusslas ihop. Simon prövar sig fram för att hitta den rätta kombinationen av skåpenheter.

Simon väntar med att fästa enheterna tills alla är på plats. Då kan han nämligen börja med det yttersta skåpet som skall stå kant i kant med sockelkanten.

Enheterna skruvas ihop innan de ännu har fästs på sockeln. Trots att skruvarna spacklas och målas över sätter Simon in dem från den sida där de syns minst. Innan han borrar för skruvarna klämmer han ihop skåpen med tvingar.

Nu kan skåpen skruvas fast i sockeln. Avståndet från framkanten mäts med tumstock. Vid den första tvärslån klarar man sig kanske med ett bra ögonmått, men man bör också sätta en skruv i den bakre sockeldelen så att skåpet inte kan tippa..

Profillister spikas på den vågräta ovankanten och på alla lodräta kanter. Gaveln mot den sneda väggen täcks med en mdf-skiva sågad så att gapet mellan skåp och vägg döljs. Gaveln på skåpet till höger spacklas och målas innan spegeln sätts upp.

Den avslutande målningen gör hela skåpet enhetligt - från igenspacklade skruvar och dyckert till sockel och profillister.

Klädstången skruvas fast i det ena höga skåpet men målas inte därför att galgarna snabbt skulle nöta bort färgen.

Skenorna för hyllorna skruvas upp så att hyllorna hänger med 20 cm från ovankant till ovankant. De nedersta skenorna monteras mot bottenplattan, och om du som Simon gör en avståndskloss på 19,8 cm blir det lätt att placera ut de följande skenorna.

Nu har Annette och Simon överblick över sina garderober. Det har blivit enkelt att hålla ordning på kläderna och att hitta plagg de vill ha. De har fått en fast plats för strykning – och så är det slut med att glömma favoritplagget i någon djup byrålåda!