Lagra vattnet med ett grönt tak
Med ett grönt tak låter du 60 procent av regnvattnet gå tillbaka till atmosfären. Ett grönt tak kan vara av gammaldags och välkänd stil med grästuvor eller ett nytt och modernt med sedummattor. Båda lösningarna håller kvar vattnet på taket så att det inte rinner direkt ner i avloppsbrunnar och belastar systemet.
De gröna växterna avger syre och medverkar till att minska CO2 -innehållet i luften. Om ditt tak lutar högst 27 grader och kan belastas med 50 kg/kvm är grönt tak ett alternativ. Men fråga kommunen först eftersom flera kommuner har regler för gröna tak.
Slutsats: Du avlastar avloppssystemet, du producerar frisk luft och du får en villa med ett vackert tak som smälter in i naturen.
Öppna beläggningar
En öppen beläggning (som även kallas permeabel) låter vattnet sugas upp i marken i stället för att rinna iväg till ställen där du inte vill ha det. Den mest kända permeabla beläggningen är sannolikt armerat gräs, som man kan se på t.ex. parkeringsplatser. Det är en fin lösning på infarten men mindre lyckad på terrassen. På uteplatser kan du i stället lägga olika plattor och stenar, bara du håller 2 cm mellan dem. En så bred fog låter vattnet rinna ner i marken.
Stenarna sätts på samma sätt som annan stenbeläggning, men fogsand, sättsand, väggrus och bärlagergrus är dränerande och innehåller ingen lera. Det är ju gruset som låter vattnet tränga igenom och ner till jorden under. Bor du någonstans där det brukar regna mycket, kan det vara klokt att lägga dagvattenkassetter under beläggningen så att de sedan släpper ut vattnet långsamt.
Slutsats: En given möjlighet om du vill ha stora ytor täckta med sten och ändå snabbt vill bli av med regnvattnet.
Större hängrännor och flera stuprör
Om hängrännan inte hinner med att transportera bort regnvattnet skvalar det i stället ut över fasaden och kan ställa till stora skador. Du kan då byta ut hängrännorna mot några som är större.
Om du går från till exempel 10 cm-rännor till några som är 14 cm, ökas kapaciteten med 40 procent. Men du kan också sätta upp flera och grövre stuprör och leda ner vatten till t.ex. kassetter.
Om du fördubblar antalet stuprör kan du avleda 100 procent mer vatten.
Går du från ett stuprör till två så fördubblar du kapaciteten. Om du väljer större hängrännor måste du också skaffa nya rännkrokar och det kan kräva att du lyfter takbeläggningen. Men på flera hus kan man montera rännkrokar på takfotsbrädorna. Det är förstås både billigare och enklare. Fråga där du köper hängrännorna.
Slutsats: Du kan leda bort mellan 40 och 100 procent mer vatten från taket med större hängrännor och stuprör.
Utnyttja vattnet med en regnrabatt
Du gör miljön en tjänst om du skapar en regnrabatt och utnyttjar regnvattnet i stället för att låta det rinna ner i avloppet.
En regnrabatt kan utformas på många sätt – från en högbädd till en damm i trädgården. Det viktigaste med en regnrabatt är att du kan leda vattnet dit via rör eller en kanal, som kan vara ett dekorativt inslag i en trädgård.
Regnrabatten tar hand om vattnet från stuprören och låter det långsamt rinna ner i marken – via rabatten. Det är klokt att dimensionera regnrabatten efter hur stort taket är.
Ett tak på 200 kvm kräver en regnrabatt på 4 kvm. Den klarar av allt regnvatten från taket under normala omständigheter, men det gäller att gardera sig mot skyfall och därför göra det större eller anlägga flera regnrabatter. Du kan också kombinera en eller flera av dem med en dagvattenkassett.
Såvitt vi vet krävs inget tillstånd av kommunen för att anlägga regnrabatter. Flera kommuner har på sina hemsidor fin information om hur de kan anläggas – men det får du också veta här: Du behöver ett hål som är cirka 50 cm djupt. Längst ner tippar du ut dräneringsgrus och småstenar. Ovanpå småstenarna fördelar du cirka 20–30 cm växtjord och matjord. Plantera växter som tål att stå i fuktig jord så blir det dessutom snyggt.
Slutsats: En regnrabatt är både ett snyggt inslag på tomten och ett miljövänligt sätt att leda bort regnvatten från tak, terrass och infart.
LÄS OCKSÅ: Skydda dig mot skyfall
Använd regnvattentunna
Sätt enhref="https://gds.se/belaggning/regnvattnet-leds-ner-i-en-draneringsbrunn"> tunna under en eller flera av stuprören och spara mycket pengar. Den lättaste och smartaste sättet att spara pengar är att ta hand om allt som är gratis, t.ex. regnvatten. Då kan du använda vattnet till att vattna i trädgården och vissa kommuner godkänner också att du använder regnvatten i toalettcisterner och till tvättmaskiner. Fråga din kommun.
Om du använder eget vatten behöver du inte betala vare sig vatten- eller avloppsavgifter. Allt om behövs är en tunna med tappventil. Du kan med fördel sänka ner en sänkbar pump i vattnet, så att du får tryck i slangen om du ska tvätta bilen eller använda spridare.
Slutsats: Tunnan kan endast hjälpa dig med en del av regnvattnet, men du får gratis vatten till tomten. Ett komplement till andra lösningar.
Rensa husets brunnar
Alla brunnar nedanför stuprören ska rensas varje vår och höst. Ta upp all sand, smuts, alla kottar och löv så att vattnet kan rinna vidare till dagvattenledningar eller rent av till en regnrabatt. Hittar du skador på brunnen måste de lagas så att vattnet inte rinner in i ditt hus.
Slutsats: Brunnar täpps till under året och måste rensas regelbundet annars kanske vattnet rinner mot källarväggarna.
Samla vattnet i dagvattenkassetter
Du kan ta hand om en hel del vatten om du gräver nerdagvattenkassetter på tomten. Vattnet kan sedan långsamt rinna vidare ut i marken när denna är torrare. Normalt krävs tillstånd från kommunen för att samla så stora mängder vatten.
Allt vatten som kommer från stuprören kan ledas ner till kassetterna. Dit kommer det via en brunn med sandfilter. På så sätt får du endast rent vatten i behållarna. Alla kvistar, småstenar och löv sorteras bort och förhindrar tilltäppning av dagvattenkassetterna.
En dagvattenkassett ger din jord tid att suga upp regnvattnet från en byggnad eller en altan, så att du slipper leda det till ett avlopp.
Du behöver inte nöja dig med endast en eller två. Du kan koppla ihop flera kassetter. Om du har ett tak på 120 kvm, en stenlagd del av tomten på 600 kvm och en altan på 30 kvm går det åt 17 av de små kassetterna. Då ska du gräva på 10-15 kubikmeter jord för att få plats för dem i marken. När det är klart packas de in i geotextil för att det inte ska tränga in fin lera i vattnet.
Slutsats: Dagvattenkassetterna kan ta hand om allt vatten som hamnar på taket om du använder tillräckligt många. Vitsen med dem är att de låter vattnet rinna ut långsamt i marken.
