Läckert plankgolv på gamla bjälkar

När de gamla socklarna längs väggarna har tagits bort bryter vi upp det gamla golvet med kofot. Eftersom brädorna går in lite under putsen kan vi inte undvika att skada putsen.

Bjälkarna undersöks noga. Finner vi minsta tecken på röta eller svamp så byts de ut. Vi kollar också att kilarna i väggarna håller bjälkarna som de ska. Vi skarvar två rätskivor med en rak bräda så att nivån kan kollas tvärs över rummet.

Ett murarsnöre spänns och sträcks ovanpå en bjälke K. I varje ände lyfter vi snöret 4 mm med en liten bricka. Därefter kan vi lyfta bjälken på mitten tills en bricka på mitten precis snuddar snöret.

Bjälkarna K lyfts upp med hjälp av en domkraft tills de är någorlunda räta i längdriktningen, vilket vi kollar med murarsnöret. De ska också upp i nivå med andra bjälkar och det kollar vi med de hopsatta rätskivorna.

Stöden A sågas till och sätts på plats med en bit tjärpapp J både upptill och nertill. På fuktspärren har vi lagt en bit av en betongplatta. För att stödet ska stå stadigt fäster vi en skruv i det och skruven ska passa i ett hål i betongplattan.

Stöden justeras med ytterligare bitar tjärpapp så att bjälkarna ligger an på varje stöd. Vi börjar med de två yttersta bjälkarna och sätter stöd under dem på varje meter medan vi justerar efter snöret.

Processen upprepas med samtliga bjälkar och hela tiden dubbelkollar vi att nivån är den rätta med hjälp av vår hemgjorda rätskiva. Tack vare den kan vi kolla nivån från vägg till vägg.

Vi spänner fast en stödbräda B på sidan av den yttersta bjälken K i ena änden av rummet. I den andra änden finns det inte plats för tvingar så där fäster vi stödbrädan på den näst yttersta bjälken.

Nivån på det nya golvet bestäms genom att vi lägger en golvbräda D på de två första stödbrädorna B och höja upp dem tills golvbrädan hamnar i nivå med dem i hallen. Nu vet vi precis hur högt stödbrädorna ska skruvas fast.

Nu kan vi höja upp stödbrädorna i den andra änden av rummet tills de ligger vågrätt. Med rätskivan ser vi till att de ligger lika högt.

Nu justeras stödbrädorna med hjälp av ett snöre, precis som vi gjorde med bjälkarna. När de två ändarna på varje stödbräda sitter på samma nivå kollar vi med murarsnöre och 4 mm bricka att de inte hänger på mitten.

Stödbrädorna skruvas fast på sidorna av bjälkarna med 6 x 120 mm skruvar på cirka var 50:e cm medan de trycks ner eller pressas upp. Eftersom sidorna på bjälkarna är ojämna har vi satt kilar mellan dem och stödbrädorna.

Nu går det snabbt att fästa resten av stödbrädorna B. Men vi är hela tiden uppmärksamma på att de ska sitta vågrätt och i nivå med de två yttersta. Genom att fästa stödreglar på bägge sidor av bjälkarna får vi ett stadigt underlag.

Det tar sin tid att justera nivån på bjälkarna med stödbrädor. När det är gjort har vi en vågrät yta.

Utrymmet mellan stödbrädorna B och bjälkarna K isoleras också och till det används remsor av isoleringen. Eftersom det är stillastående luft som isolerar petas isoleringen ner försiktigt i utrymmet så att den inte pressas ihop.

Glespanelen C fästs under stödbrädorna med 4,2 x 55 mm trallskruv. Här är det ganska trångt så vi är glada för vinkeltillbehöret till skruvdragaren. Det hade också gått bra med en spikpistol.

Brädorna i glespanelen sätts med cirka 15 cm avstånd för att vi ska kunna få ner fötterna mellan dem. Varje bräda hålls fast med tvingar medan den skruvas fast. I takt med att glespanelen kommer upp kan vi lägga isolering.

Isoleringen E läggs i två skikt med förskjutna skarvar för att vi ska slippa köldbryggor. Även om just denna isolering luddar mindre än vanlig mineralull så är det klokt att använda handskar, skjorta med långa ärmar och andningsmask.

Ovanpå isoleringen läggs ångspärrsfolie F och den fäster vi med klammer på den mittersta bjälken. Vi lägger en våd från ena änden av rummet till den andra.

Folien F limmas fast på tegelväggen, som har borstats ren, med speciallim G. Vi är noga med att pressa fast folien i limmet för att det ska bli tätt. Vi lägger våden tvärs över bjälkarna.

Ångspärren ser till att det inte tränger ner varm och fuktig rumsluft till krypgrunden.

Den första brädan D kapas i längd med vår kapsåg. Brädan är längre än rummets bredd och den bortsågade biten kan användas som start på nästa varv. Det ska vara 10 mm avstånd till väggen.

Brädan D läggs med 10 mm avståndsklossar - även längs kortändarna. Brädan trycks in mot klossarna och fästs i de två yttre bjälkarna med golvskruvar som har små huvuden som lätt försänks.

Golvbrädans läge kollas noga innan den skruvas fast på mitten. Genom att dra ett långt vattenpass längs sidan på den ser vi att den är helt rak. Då skruvar vi.

Nästa bräda D läggs och knackas ihop med den första. Till det använder vi en liten handslägga och en slagkloss. Därefter kan den skruvas fast. Även om skruvarna är självförsänkande är det klokt att förborra för då spricker inte sponten.

Kortändarna skjuts ihop med lim på undersidan av sponten. Eftersom kortändarna har not och spont kan de skarvas mellan bjälkarna. Men man får inte ha två skarvar vid sidan av varandra. Det är bäst att skarva ovanpå en bjälke.

De två brädorna i den andra raden pressas ihop med hjälp av en kofot. För att inte skada väggen lägger vi en kil mellan kofoten och väggen. I den andra änden sitter en 10 mm avståndskloss mot väggen.

Även nu kollar vi med vattenpass om brädan är rak och om de två brädorna ligger exakt i förlängning av varandra innan de skruvas fast.

När vi har lagt tre rader mäter vi bredden av de tre på varje meter för att se om det finns några avvikelser. Under resten av läggningen gör vi denna viktiga kontroll efter var tredje lagd rad.

När läggningen har kommit nästan fram till kanten på ångspärren är det dags att lägga ut en ny våd. Våderna F ska överlappa minst 20 cm och tejpas ihop med specialtejpen H.

Under tröskeln måste brädorna också anpassas eftersom tröskeln vilar på klossar. Även här måste vi vara noga med tätningen av ångspärren mot väggen.

Den näst sista brädan knackas på plats med en baksmälla eftersom det inte finns plats att slå med hammare. Detta specialverktyg kallas också slagjärn och parketthammare. Det kostar mellan 300 och 400 kr, men kan ev. hyras.

Den sista brädan måste sågas till i bredd. Eftersom väggarna inte är parallella sågar vi till en provbit som passar där det är smalast och kör den fram och tillbaka för att se hur den passar och hur brädan ska sågas.

En bit av den undre delen av noten hyvlas bort för annars kan brädan inte klickas ner över sponten på den näst sista brädan. Eftersom vi inte kan fästa brädan i sponten (den är ju borta), fästs den med två skruvar uppifrån i varje bjälke.

Nu ska den sista brädan lirkas på plats och knackas fast. Även nu har vi nytta av baksmällan och vi är noga med att hålla 10 mm avstånd till väggen.

Den sista brädan skruvas fast. För att slippa synliga skruvar i det läckra trägolvet beslutar vi att dölja dem med pluggar. Vi förborrar med 10 mm borr och fortsätter sedan med 4 mm borr ner i bjälkarna. Därefter kan vi skruva.

Hålen i den sista brädan pluggas igen med 10 mm pluggar som vi har borrat ut ur spillbitar från golvet. Vi penslar lim i varje hål innan pluggarna knackas ner med ådringen åt samma håll som i golvet.

Med ett stämjärn skärs pluggen försiktigt av innan den sista biten slipas bort tills pluggen är plan med golvet. Nu är det klart för ytbehandling som ska utföras innan golvet används.

Väggarna har putsats ner till det nylagda golvet och det ser så snyggt ut att vi inte vill sätta upp sockellister. Även om det stora förarbetet inte syns, så kan det märkas. Golvet ligger tyst och stadigt och vi slipper drag.