1. Karmar: Trä, aluminium eller plast
Valet av fönster hänger oskiljaktigt ihop med husets ålder och stil: Den gamla byggmästarvillan ska inte ha stora breda rutor, och 60-talets egna-hem-hus ser lite löjliga ut med småspröjsade 1800-talsfönster. Delarna ska passa ihop. Och i slutänden är det din smak som avgör. Men oavsett hur fönstret ska se ut, så måste du välja vilket material fönsterkarmen ska vara gjord av. Och här finns det vanligtvis tre alternativ att välja mellan: trä, trä-aluminium och plast.
Alla sorter finns med bra isoleringsförmåga, så att du kan hålla värmen. Här ska du titta efter det lägsta U-värdet för hela fönstret, alltså både karm och glas. För ett modernt fönster ska det gärna ligga under eller nära 1,0.
Trä: KLASSIKERN SOM HÅLLER ÄNNU
Träfönster är fortfarande ett populärt val här i Sverige. Det är en bra, klassisk lösning, och det passar bra till alla klassiska hus.
När det de senaste decennierna fått konkurrens från andra material, beror det först och främst på träets tråkigare egenskap: Det ska underhållas.
För även om de flesta fönster är gjorda av bra trä, måste trä målas. Annars murknar det. Det finns naturligtvis skillnader på träkvalitet, också för fönster. Du ska därför titta efter fönster som är tillverkade av kärnvirke. Men det är inte tillräckligt, för det kan de flesta tillverkare klara av. T ex finns den danska DVV-certifieringen, där kärnvirke använts till minst 80 procent av fönsternas utvändiga delar A, så DVV-märket är något att titta efter.
Köp färdigmålade fönster, för på fabriken kan färgen komma in överallt och skyddar på bästa möjliga sätt.
Fördelar: Passar till alla hus och kan målas i alla färger.
Nackdelar: Kräver underhåll.
Trä-aluminium: KLASSIKER BAKOM ETT SKYDD
Trä-aluminium-fönster kombinerar det klassiska träet med ett utvändigt skydd av aluminium. På så sätt får du den klassiska trälooken A inne i huset, men ett (i stort sett) underhållsfritt yttre B. För många år sedan var detta en olycklig lösning, eftersom aluminiumet bildade en köldbrygga utifrån och in i huset, men idag har tillverkarna löst detta tråkiga problem, så att trä-aluminium isolerar precis lika bra som rena träkarmar.
Nackdelen med aluminiumprofilerna är att du inte utan ganska stort besvär kan ändra på färgen. Så välj en färg som också funkar om tio år, t ex vitt eller svart.
Tvätta karmarna när du ändå putsar fönsterna, och smörj gångjärnen en gång om året, så sköter fönsterna sig själva för övrigt.
Fördelar: Minimalt underhåll.
Nackdelar: En dyrare lösning (men du sparar in på färg för många år framöver).
Plast: EN LÖSNING BÄTTRE ÄN SITT RYKTE
Plast har många fördelar, och när det handlar om fönster har faktiskt nackdelarna försvunnit. I plastfönsternas barndom uppfattades de ofta som mycket klumpiga, men det hängde i högre grad ihop med den (ofta tyska) stil som de tillverkades i, än med själva materialet. Du kan faktiskt inte se skillnad på ett plast- och ett träfönster på bara några meters avstånd, om fönstret är designat i skandinavisk stil.
Fönster av plast A både inne och ute behöver inte målas. De klarar sig själva, så du behöver bara tvätta av karmarna när du ändå putsar fönsterna, och så smörja gångjärnen lite då och då.
Dock bör du välja plast bara om du vill ha vita fönster. För plast i andra färger börjar blekna när solen steker mot fönsterna.
Fördelar: Inget underhåll. Plasten är genomfärgad.
Nackdelar: Det finns få färger att välja mellan, och mörka kulörer bleknar.
2. Glas: 2- eller 3-glas
3-glasenergifönster är i det närmaste standard när man byter fönster - och absolut standard vid nybygge. Det beror bland annat på att nybyggen ska kunna leva upp till specifika energikrav, och här kan 3-glasfönster ofta vara precis vad arkitekterna behöver.
Och även om skillnaden i isoleringsförmåga (U-värde) kan verka liten när man jämför 2- och 3-glasfönster, så tyder allt på att framöver finns det bara ett val: 3-glasfönster.
Energikrav pekar på tre glas
Det beror på de ständigt ökande energikraven. Om du ska kunna leva upp till de totala energikraven, där det bland annat handlar om hur mycket värme du förlorar genom fönsterna och hur mycket värme du kan tjäna genom att låta solen skina genom dem, då kommer du nästan alltid vara tvungen att välja 3-glasfönster.
I framtiden måste du därför också titta på fönstret G-värde. Det är vad som med en fackterm kallas “solenergitransmission” som anger hur mycket solenergi som passerar genom fönstret. Ett G-värde på 0,65 betyder t ex att 65 procent av solljuset kommer genom fönstret. Det bidrar till att värma huset.
Om du har stora fönster i söder, ska du naturligtvis fundera på om du får in FÖR mycket värme. Då ska du istället leta efter fönster med ett lägre G-värde och ett lågt (bättre) U-värde, så att solen inte gör om rummet till en bastu, men ändå så att den värme du vill behålla trots allt stannar inne i huset.
Den faktiska skillnaden i isoleringsvärde är inte så stor, men energikraven gör att du bör välja 3-glasfönster.
Vred och haspar
Det finns i stora drag två sätt att öppna och stänga ett fönster på (om vi bortser från takfönster som har sina egna lösningar): vred och haspar.
Haspar hittar du på sidohängda fönster: Fönsterna vrider på gångjärnen i sidled. Den sorten hittar du oftast på äldre hus, där sidohängda fönster passar in i stilen och där hasparna också tillför lite extra charm.
De flesta nyare hus (från 1960-talet och framåt) har vridfönster, som öppnas och stängs med ett vred, men det kan också finnas sidohängda fönster med vred. Vredet är ihopkopplat med fönstrets låsmekanism, som ofta är betydligt mer effektiv än hasparna som inte kan stänga ute många inbrottstjuvar.
Ett alternativ till ventiler är det självventilerande fönstret, som på många sätt fungerar som en ventilationsanläggning: Den kalla uteluften dras in via ventiler i karmen, men istället för att komma in direkt förs luften in mellan fönsterglasen. Här värms den upp av inomhusluften och av solen. Därefter leds den in i huset. På vintern släpps luften automatiskt in långsammare, så att den hinner värmas upp. På sommaren kan frisk luft ledas direkt in i huset.
