Intro
Instruktion
01
Spjälorna suger till sig mindre vatten
4
Steg
1998
Spjälorna hade 1998 sågats av vinkelrätt nertill och därmed kunde ändträet suga till sig massor av vatten. Det var också svårt att måla änden.
2016
På den nya versionen gör vi en något spetsigare kant där vattnet lätt rinner bort och det blir lättare att måla träet med en pensel.
Snygga spjälor för ett lågt pris
Vi använde för 16 år sedan 22 x 70 mm hyvlad lärk. Det är ett träslag som är dyrt och det är inte nödvändigt med lärk. Denna gång har vi köpt sågat virke som har finhyvlats, kluvits på längden och sedan kapats 95 cm långt. Hyvlingen och sågningen resulterade i att våra spjälor blev 22 x 60 mm av acceptabel kvalitet.
Planhyvlat trä kostar 40 kr metern. Vi gav endast 15 kr. Det sparade vi ett par tusen kronor på!
Den undre kortänden av spjälorna sågas av lite spetsigt. Se ovan.
Upptill på spjälorna fräses V-formade spår som dekor.
Det går åt cirka 10 spjälor per meter staket och då är det bra att vi kan kapa dem enkelt med kap- och geringssågen när den ställts in ordentligt.
De hyvlade brädorna klyvs på längden. Det gör du lättast med en bordscirkelsåg. Har du ingen sådan kan du använda en vanlig cirkelsåg.
Kap- och geringssågen ställs in för serieproduktion med en fastspänd kloss som sågstopp. Då går det snabbt att såga av spjälorna när de har lagts upp.
Den nedre änden på spjälan A sågas av i 15 grader. Vinkla sågen så att den inte går igenom den bakre kanten utan i stället ut via kortänden på spjälan. Då fastnar färgen lättare när spjälan målas.
02
Vatten leds snabbare bort från nästan vågrätt trä
3
Steg
1998
Vårt första staket uppfördes med spikreglarna fasade endast 10 grader. Det var för lite.
2016
Nu lutar reglarna 20 grader och då rinner vatten lättare bort.
Med fräsen har vi gjort en droppkant på undersidan.
Stolparna är även nu av kärnvirke
På vårt gamla staket var det de vågräta spikreglarna som var det stora problemet. Det var de som oftast krävde ny färg. Färgen nöttes snabbt bort av frost, tö, frost igen osv. så därför ska vattnet snabbare rinna bort från ovansidan. Det åstadkommer vi genom att öka lutningen och genom att fräsa ett spår där vattnet lätt släpper träet.
Reglarna var 1998 av lärkträ. Nu väljer vi gran. Stolparna, som ska ner i marken, är fortfarande av rejält 100 x 100 mm lärkträ.
På undersidan av de vågräta reglarna B fräser vi ett spår. Vi gör det 5-6 mm djupt och använder en 8 mm skaftfräs med hålkälsform. Spåret fräses 8 mm från träets ena sida.
Stolparna C sågas av snett upptill. Det gör vi med fogsvans eftersom träet är för tjockt för vår kap- och geringssåg. För att få snygga spår som är likadana snickrar vi först en liten sågmall.
03
Nu med snickarglädje - rena prydnaden
3
Steg
1998
1998 sågades stolparna av upptill. Ingen dekor.
2016
Vårt nya staket har snygga stolpar med frästa spår, precis som på spjälorna.
Grinden byggs nu lite enklare
Den ursprungliga grinden 1998 byggdes upp av lärkträ. Här använder vi i stället samma material som till resten av staketet, alltså furubrädor till spjälorna och granreglar till spikreglarna. Det är mycket billigare och tillräckligt bra.
Konstruktionen är densamma men vi har gjort det lite enklare att tillverka grinden eftersom vi har hoppar över alla urtagen för snedsträvan. På vår nya grind fäster vi den med pluggar och skruvar. Det håller lika bra. Den är fortfarande 108 cm bred.
Grinden är egentligen en ram med två lodräta spjälor A och två vågräta spikreglar B. Spjälorna skruvas fast med tv 4 x 50 mm skruvar i varje fog. När grinden vänds kan vi markera för snedsträvan.
Som en förstärkning fäster vi en plugg i varje fog. Vi borrar igenom snedsträvan D och halvvägs ner i regeln B med en 16 mm borr och limmar fast en plugg. När limmet har härdat sågas pluggen av.
04
Det är enklare att resa det nya staketet
3
Steg
1998
1998 gjorde vi urtag i stolparna för spikreglarna. Det blev mycket stabilt, men det var ett stort arbete.
2016
För att göra det enklare använder vi ett diskret vinkelbeslag i varje fog och en 80 mm skruv.
Allt trä behandlas före monteringen
Innan vi reser staketet ska allt trä grundas en gång och därefter målas (här med linoljefärg) två gånger. Alltså samma ytbehandling som staketet fick 1998. Linoljeprodukter ska alltid läggas på i flera tunna skikt. När staketet har monterats stryker vi det en gång till.
De vågräta spikreglarna sätter vi fast med vinkelbeslag och en skruv från ovansidan. Skruven försänks och därefter fyller vi hålet med linoljekitt så alt det inte kan tränga in vatten. Sedan målar vi varje skruvhål.
Spikreglarna B har monterats så att baksidan sitter plant med baksidan på stolparna C.
Du bestämmer själv hur högt ditt staket ska vara. Vi har gjort det 115 cm högt och spetsen på spjälorna sitter något under det nedersta spåret i stolparna.
Stolparna C grävs ner i marken. Vi sätter först ner de två yttersta och sedan drar vi snören mellan dem. Hålen i marken ska vara 10 cm djupare än stolpen för att vi ska få plats för lite makadam.
Spjälorna A skruvas fast med två 4 x 50mm skruvar i varje fog. Vi använder avståndsklossar för att hålla samma avstånd mellan spjälorna. Vi kollar hela tiden med vattenpass att de hamnar lodrätt.
Material
- Stolpar (C): 100 x 100 mm lärkträ
- Spikreglar (B) och snedsträva: 45 x 95 mm gran
- Spjälor: 21 x 60 mm furu (A) (här används 25 x 125 mm sågat virke som hyvlas och delas på längden till två spjälor)
- 16 mm rundstav
- Skruvar: 4 x 50, 5 x 80 och 5 x 90 mm
- Beslag: Grindklinka, grindgångjärn och vinkelbeslag, 40 x 40 mm
- Beslagsskruvar: 3 x 35 mm
- Grundolja, färg (här linoljetyp) och vattenfast lim
Specialverktyg
- Ev. bordscirkelsåg och fräs
Tidsförbrukning
En vecka. Material till 10–12 meter staket görs på en eller två dagar. Grundning och målning tar ett par dagar och uppsättning en dag.
Pris
Vi har rest drygt 10 meter staket för cirka 5000 kr.
Svårighetsgrad
Arbetet är ganska lätt och medför en del serieproduktion. Det kan vara knepigt att resa staketet eftersom du tvingas anpassa det efter marken.