Välj rätt gräsfrön och få en perfekt gräsmatta

Några av de vanligaste frösorterna i de olika gräsfröblandningarna är vanligt rajgräs, rödsvingel och ängsgröe. Dessa gräsfröna finnas i olika undervarianter och har var och en en speciell styrka som gör dem populära.

Det kan t ex vara att de bättre tål slitage, skugga eller torka, växer långsamt osv. Om det i samma blandning finns t ex rödsvingel, som tål torka, och ängsröe, som har underjordiska utlöpare, ger det en stark gräsmatta som tål låg klipphöjd. Vitklöver används också i gräsblandningar. Det är egentligen inte en grässort men blandas ändå i, eftersom det tål torka och slitage.

En gräsmatta med klöver i är i torrperioder ofta grönare än en gräsmatta utan klöver.

En förutsättning för att få en snygg gräsmatta som växer bra är att jorden där gräset ska växa, har tillräcklig dränering. Är jorden för kompakt kan vattnet inte sippra ner ordentligt utan stannar kvar och ger gräsrötterna dåliga förutsättningar att växa.

Du kan kolla om din jord är väldränerad genom att gräva ett ca 40 cm djupt hål på ca 50 x 50 cm. Häll sedan en stor hink med vatten i hålet och håll koll på hur snabbt det rinner undan. Har vattnet försvunnit inom två timmar, är din dränering bra. Blir vattnet stående är dräneringen för dålig och jorden måste luftas.

Står grundvattnet högt på din tomt, och är jorden konstant fuktig eller blöt, bör du välja något annat än gräs.

Det är helt klart en fördel att veta din jords surhetsgrad, eller pH-värde för då kan du lättare ge ditt gräs de bästa förutsättningarna. Du kan enkelt ta reda på jordens pH-värde med ett enkelt pH-test som kan köpas på plantskolan.

Testet fungerar så att du samlar in jord från 3-4 olika ställen och lägger ner den i ett reagensglas tillsammans med destillerat vatten. Det skakas och du lägger i en tablett och låter glaset stå 5 min. Vätskan ändrar nu färg och jämförs mot en färgskala som anger olika pH-värden.

När du vet jordens surhetsgrad, vet du vilken sorts gödning du ska ge den. De flesta gräsfrön växer bäst när pH-värdet är runt 7, dvs neutralt. Om pH-värdet är under 7 kan kalk neutralisera jorden, och du bör därför tillföra extra kalk. Det gör du enklast genom att välja en gödning som har ett högt kalkinnehåll. Är värdet över 7, ska gräsmattan inte tillföras extra kalk.

För att ett litet frö ska kunna utvecklas till en planta som växer bra, får jorden inte vara för hård. Är den det, kan rötterna inte utvecklas och etablera sig ordentligt. Fröet behöver också näring för att gro och växa. Vissa frön kommer därför täckta av ett grönt lager från tillverkaren. Det innehåller bl a gödning, så att det har näring till den första tiden.

Rötterna växer ihop

I takt med att fröna växer, blir rotnätet större både på bredden och djupet. Och eftersom gräsfrön ligger riktigt nära varandra, växer deras rotnät efterhand ihop till ett stort rotnät. Med tiden bildas en naturlig “ull” av dött växtmaterial mellan grässtråna. Rotnätet blir så kompakt att gräset inte kan ”andas” och gräset vantrivs. Det kan du få ordning på genom att “lufta” gräsmattan med t ex en vertikalskärare.

När rötterna skärs av bildar de snabbt nya, små rötter där de har skurits av. Det ger förnyad kraft, när de nya rötterna får tag. Gräset växer bättre och gräset kommer generellt se finare ut.

Gräsfrön finns i blandningar som efterhand tillgodoser alla behov. T ex finns salttåliga frön. De passar nära en väg som vintertid saltas och där saltet riskerar hamna i gräset. Du kan också få gräsfrön som tål hundkiss, så att du slipper gula fläckar i gräset.

Det finns också extra tåligt gräs, som trivs på näringsfattig jord. Det passar t ex på naturtomter vid sommarstugor, där gräset blir fint även när det inte klipps regelbundet.

LÄS OCKSÅ: 6 tips för att lagra och torka frön

Med tiden blir gräsmattan sliten, det bildas bara fläckar och mossa och ogräs börjar ta över. Det kan du få ordning på med eftersådd. Följer du det här upplägget, blir din gräsmatta så gott som ny.

• Klipp gräset så kort som möjligt.
• Lufta så att de nya fröna kan tränga ner, t ex med en vertikalskärare som skär av gräsrötterna, eller en räfsa med smala stålpiggar.
• Ta bort alLt löst material från gräsmattan.
• Strö ut gräsfrön över gräsmattan så jämnt som möjligt, gärna med spridarvagn.
• Gödsla gärna så att både de nya fröna och det gamla gräset får extra växtkraft.
• Upprepa behandlingen en gång per år, gödsla därefter, och då får du en fin gräsmatta år efter år.

Gräset kan eftersås, vår (april-maj) och sensommar (augusti-september) är mest optimalt eftersom jorden är varmare och fröna gror lättare.

En vertikalskärare skär effektivt av gräsrötterna och samlar upp allt löst i en behållare. När du har kört över hela gräsmattan, ska du efterså.

LÄS OCKSÅ: Så här gör du ekologisk gödning

• Klipp den regelbundet, ca en gång i veckan under växtsäsongen. Börja inte förrän gräset blivit 6-8 cm högt. Under högsommaren bör du klippa det 5-7 cm högt – då är det tåligt mot både slitage och torka.
• Gödsla 1-2 gånger om året. Med organisk gödning räcker det med en gång på våren. Med konstgödning bör du gödsla både vår och sensommar.
• Luka bort allt ogräs, så att gräset inte behöver konkurrera med andra växter om jordens näring.
• Ta bort mossa som är en konkurrent till gräs. Tillåts mossa i gräsmattan, kommer det snart att ta över.
• Lufta gräsmattan med en vertikalskärare ca vart 2-3 år. Den skär av rötterna och ger gräset bättre förutsättningar att växa. Därefter ska du efterså.
• Efterså gräsmattan när den är sliten eller växer dåligt.
• Laga bara fläckar i gräset med nya gräsfrön.

LÄS OCKSÅ: Så här planerar du en rosenrabatt