Ett kretslopp pågår ständigt i naturen, utan att man egentligen tänker närmare på saken. Den viktigaste poängen med kompostering är att återanvända det organiska materialet på samma ställe det kom ifrån. Därmed slösar man inte en massa energi på att flytta växtavfallet.
Den enklaste komposteringen är därför att låta avfallet ligga kvar på marken. Här kan det ge bra näring till marken medan det förmultnar. Det ser å andra sidan inte särskilt snyggt ut och de flesta har också mycket mer växtavfall att bli av med. Lösningen är att bygga en kompostbehållare.
Hitta först ett lämpligt ställe i trädgården, en bit bort från terrassen och sittplatserna. Komposteringsprocessen brukar inte vara helt luktfri. Gör som Maren här. Hon har samlat ihop olika sorters växtavfall, som fått ligga och torka ett tag. Hon sprider ut det där komposten ska vara.
Så hackar hon sönder de längre bitarna till mindre med hjälp av en spade.De grövre delarna hackar hon sönder med en handyxa. Ju finare avfallet fördelas desto snabbare komposteras det. Det är alltså bara ditt eget temperament som avgör hur finfördelat det blir. På en torkställning ligger ett lager torkat rotogräs.
Det har fått ligga i solen i ett par veckor och har torkat ut helt. Därför är det också oskadligt att lägga på komposten. Maren behöver inte frukta att det ska börja gro igen. Det råder delade meningar om det är en bra idé att kompostera ogräs. Man ska tänka på att det ogräs man lägger på inte får ha satt frö ännu.
Fröna kan överleva i komposten. Rotogräset kan också vara motsträvigt och dyka upp igen. Förr eller senare. Men om man torkar det ordentligt kan det inte leva vidare i komposten. Du kan fritt bygga upp komposten i lager på lager, som en tårta. Maren bottnar med ett lager ris.
Sen häller hon på en spann färska gröna växtdelar. När det färska och det torra läggs ut i olika lager går processen snabbare. Lägg inte för mycket finfördelat grönt avfall i taget på komposten, till exempel gräsklipp. Då avstannar fölrmultningen, eftersom det inte kommer till luft.
Saknas det luft börjar snart komposten lukta som gammalt blomvatten, eftersom det utvecklas ammoniak och svavelväte. Luft är alltså helt nödvändigt för att hålla igång en komposteringsprocess. Och det torra växtmaterialet bidrar till att hålla komposten luftig.
Maren har också hämtat en skottkärra med gödsel från hönshuset. Gödsel från fjäderfä fungerar bra för att sätta igång komposteringsprocessen. Och dessutom innehåller det nödvändigt kväve.I princip kan allt som en gång varit levande komposteras. Ett gott råd är att undvika fisk och köttavfall och mejeriprodukter.
LÄS OCKSÅ: Kompostkvarn
Sånt drar till sig ovälkomna djur, som exempelvis råttor. ndra djur, såna som är mycket mindre, är mycket välkomna. Och de kommer oftast av sig själva. Man kan också påskynda djurens närvaro. Maren hämtar helt enkelt en liten spann med levande organismer från varmkomposten.
Det är både gråsuggor, tusenfotingar och maskar, förutom många mikroorganismer, som alla kommer att bidra till komposteringsprocessen genom att äta sig igenom materialet. När växtmaterialet passerat genom de små djuren är det både finfördelat och fullt med kväve.
På så vis fungerar komposten som ett eget ekosystem.Jämte luft är vatten en viktig beståndsdel i komposten. Denna kompost ska snart täckas av en ljustät duk. Men först ska den få en rejäl omgång vatten.
En tumregel är att komposten ska innehålla så mycket vatten att du precis kan pressa ut några droppar om du tar upp en handfull och klämmer på den. Maren har lång erfarenhet av komposter och vet när den är tillräckligt våt.
Maren använder en vanlig ljustät ogräsduk för att täcka komposten. För att vara säker på att den sluter tätt nertill har hon tejpat fast kätting längs kanterna med gaffatejp. Då ligger den kvar även om det blåser. Nu får komposten vila, tills det är dags att lägga in mer växtmaterial under duken.
Det har nu gått fem månader sedan Maren etablerade komposten. Den har förmultnat hela sommaren och nu är det dags att vända den. Det ger processen luft och sätter igång komposteringen av det översta lagret. Maren flyttar helt enkelt komposten bit för bit med hjälp av en grep.
Den nya komposten hamnar intill den gamla. Tar man en närmare titt på innehållet är det tydligt att komposten lever. Gråsuggor, maskar och andra smådjur har gjort ett gott arbete. Särskilt i den ena delen har växtmaterialet blivit ordentligt omsatt – mer än i den andra delen.
Skillnaden i omsättningshastighet beror på skillnader i fuktighetsgrad.Den väl omsatta delen har nämligen legat i delvis skugga. Den har därmed haft lättare att bevara fuktigheten. Den andra delen har torkat ut i större utsträckning. Det har varit en varm och solig sommar.
Om Maren hade vattnat komposten några gånger hade alltihop sannolikt varit bättre omsatt. Men hon är ändå nöjd. Trots den ljustäta duken finns det enstaka seglivade ogräs som skjutit iväg stänglar.
Dem plockar hon bort under arbetet med att vända komposten. Och så är det bara att dra fram vattenslangen igen och ge komposten rätt fuktighet. Slutligen ska ogräsduken åter läggas på.
Även om den ljustäta duken ännu inte dödat allt ogräs i komposten under den här perioden så har den i alla fall förhindrat att fröogräs landat på den och börjat växa.Någon gång under nästa halvår kommer komposten att vara färdigbrunnen och klar att använda.
