Så här ser en termostat ut inuti.

Från osäker ventil till smart termostat

I centralvärmens tidiga år fanns det på varje radiator ett handtag och med det skulle man styra hur mycket varmt vatten som kom in i radiatorn. Det var inte så lätt för antingen var ventilen öppen eller också var den stängd. Det var svårt att finna ett bra mellanläge. Och så snart utetemperaturen ändrades ett par grader var det nödvändigt att vrida lite på handtaget, så att det inte blev för varmt eller för kallt i bostaden.

Så är det inte längre. Redan för cirka 50 år sedan ersattes den osäkra och manuella ventilen med modernare lösningar. På det gamla handtagets plats sitter det i dag en helautomatisk termostatventil, som med stor precision styr hur mycket eller lite varmvatten som ska släppas in i radiatorn. Det enda man ska göra är att välja önskad temperatur i rummet och sedan ställa in termostaten. Sedan sköter den resten och håller temperaturen.

Hur fungerar en radiatortermostat?

Inuti termostaten finns en liten behållare formad som en bälg av zink och koppar. Den kan precis som ett dragspel dras ut och bli större och pressas ihop igen.

Tack vare vecken får bälgen en mycket stor yta som snabbt överför lufttemperaturen till bälgens inre.

I många termostater är bälgen fylld med en blandning av två gaser som reagerar direkt på temperaturskillnader. När det blir varmare i rummet utvidgas gasen och då trycker bälgen på en spindel, som är förbunden med en ventil i radiatorröret och ventilen stänger av varmvattnet i framledningen. Om det sedan blir kallare i bostaden, drar gasen ihop sig så att bälgen krymper och då öppnas ventilen. Då släpps det fram varmt vatten till radiatorn och rummet värms upp på nytt.

Termostaten och ventilen

Ett termostatsystem består i regel av två åtskilda delar som kan plockas isär eller bytas ut var för sig. Det är dels själva ventilen, som sitter i röret (framledningen), dels termostatdelen, som klickas eller skruvas fast på ventilen. Ventilen väljs och monteras av en rörmokare för att passa radiatorn och rummets storlek. Därefter kommer man nästan inte i kontakt med ventilen igen.

Termostaten kan vi däremot själva ta hand om. Dels när vi ställer in den för att ge önskad värme i rummet, dels om vi önskar byta ut den om den går sönder eller vill förbättra systemet med en nyare och modernare termostat. Om en radiator har varit stängd länge, finns det risk att det lilla spindelstiftet i packboxen fastnar. Då följer den inte med bälgen ut och öppnar ventilen som den ska. Skulle detta hända, kan du ta loss termostaten från sitt fäste och därefter försöka massera stiftet genom att trycka lite på det tills det lossnar. Om detta inte hjälper kan du skruva loss hela packboxen och ta med dig den till en vvs-butik eller ett byggvaruhus och köpa en ny likadan – och montera den i röret.

Intelligenta termostater

En radiatortermostat kan spara mycket pengar åt dig. När solen skiner registrerar din termostat att det kommer in gratis värme och stryper varmvattnet.

Men det kräver att termostaten sitter fritt och kan känna av temperaturen i rummet. Om den sitter dold bakom en gardin reagerar den inte som den ska. Skulle du öppna ett par fönster för att vädra korsdrag – utan att skruva ner termostaten – reagerar den genom att genast släppa fram varmvatten som kompensation för värmeförlusten i rummet.

Sådana problem slipper du med en elektronisk termostat. Den stänger av vattnet i upp till 30 minuter medan du vädrar och den kan programmeras till att sänka temperaturen på natten och när du är på arbete.