Snygg stenlagd altan med skydd mot vinden

Vi sätter ner käppar och drar snören som markerar var vi ska gräva. På käpparna markeras terrassens planerade nivå med ett fall på 15 mm per meter. Snörena dras 20 cm högre för att inte vara i vägen.

All matjord grävs bort. Den hårda jorden vibreras sedan med en padda. Du måste gräva minst 35 cm djupare än planerad terrassnivå. Paddan pressar ihop mushål och myrgångar.

Bärlagergruset fördelas. Det läggs där vi har grävt bort matjord och ger rätt bra dränering. För att få cirka 15 cm packad bädd lägger vi på cirka 20 cm. Ovansidan av bädden ska ligga 15 cm under färdig nivå.

Bärlagergruset packas med en plattvibrator. Du bör använda en maskin på cirka 90–100 kg för att komprimera på djupet, Kör över ytan 3–4 gånger och se till att överlappa med 15–20 cm.

Nu är det dags för väggrus. Skiktet ska vara 12 cm efter komprimering och eftersom det sätter sig 2–3 cm lägger vi på 14–15 cm. Det är stenarna i gruset som gör det stabilt och svårt att sticka ner en spade.

Väggruset jämnas till och vibreras. För att kunna få ett tunt skikt sättgrus skapar vi en plan yta med fall cirka 4 cm under plattornas botten. Vi styr hela tiden längs de uppspända snörena.

Sättgruset kärras ut och fördelas så att vi får ett två-fyra centimeter tjockt skikt. Gruset kan eliminera små ojämnheter men är inte stabilt i tjocka skikt, så därför får fördjupningarna i väggruset inte vara för stora.

Två långa rör läggs ner i gruset. Det är hemligheten bakom läggningen av en stenterrass. Rören läggs med ovansidan där plattorna ska ligga och med stöd av rören justeras grusbädden.

De två rören läggs exakt vågrätt åt det håll som det inte ska vara fall. Det ena röret läggs lite högre än det andra så att de tillsammans skapar rätt fall.

Sättgruset fördelas så att det ligger 1–2 cm högre än rören. Det gör du lättast med baksidan på en kratta.

Gruset dras ut till en helt plan yta när vi drar en rak bräda ovanpå rören. Det är lättast att dra i sicksack eftersom det ofta är tungt att dra med sig överflödigt grus.

Rören tas bort och spåren efter dem fylls med grus. Vi häller inte på för mycket eftersom vi ska dra bort överflödigt grus utan att skada den plana ytan.

Den första plattan lägger vi i ett hörn. Plattan knackas på plats med en tjock regel, som vi har försett med ett handtag upptill. Eftersom muren kommit upp en bit börjar vi längst in i hörnet.

Nästa platta läggs ner på gruset. Genom att ställa den på kanten av föregående platta kan den tippas ner utan att vi anstränger ryggen. Efter lite övning lägger den sig med förnuftig fogbredd mot föregående platta.

Avståndet mellan plattorna fixeras. Normalt ska det vara 2–5 mm mellan plattorna, men det bästa är att anpassa fogens bredd till plattorna. Plattorna är nästan 50 cm och när två plattor är 100 cm är fogen lagom.

Längs kanten på beläggningen gräver vi en liten ränna och den fyller vi upp med betong för att plattorna inte ska kunna glida åt sidan. Vi gräver i takt med att plattorna läggs – djupet är cirka 15 cm.

Rännan fylls med betong som ska vara så fast att den kan formas och så att den håller emot medan plattorna läggs. Vi provar oss fram till rätt konsistens. Senare täcker vi betongen med matjord.

När två plattrader har lagts fogas med torr sand. Eftersom fogbredden här är rätt stor kan vi använda sättsand som fogsand. Normalt har fogsand 1-2 mm och sättsand 0-4 mm stora korn.

En grund ränna grävs och fylls med torrbetong som de nedersta blocken sätts i. Det går utmärkt med grovbetong 0-8 och den är rätt billig. Den hälls torr i rännan, tillsätts lite vatten och blandas lätt.

Det första blocket sätts i den lägsta delen av terrassen och knackas ner ordentligt i betongen och justeras vågrätt innan höjden kollas mot snöret.

De övriga blocken i den nedersta raden sätts på samma sätt i den fuktiga men fasta betongen med en fog på ett par mm. Betongen ska härda ett dygn.

Blocken som ska ligga ovanpå de undre staplas och låses. Det finns många varianter av låsbara block om du inte skulle hitta exakt samma som vi använder på din byggmarknad.

I hörnen tvingas vi slå bort den ena delen av ”låset” för att kunna fläta ihop blocken – växelvis från ena sidan och växelvis från den andra. Då sitter tappen i vägen.

Några block måste kapas för att de olika raderna ska kunna läggas förskjutna och så att det går att fläta ihop i hörnen. Vi markerar tydligt var vi ska kapa och kapar med en 230 mm vinkelslip.

Muren avslutas med en rad toppblock. Nästan alla murblock har i serien ett toppblock som ger dig en snygg avslutning.