Underlagstaket - en viktig del av ditt hus

Ett underlagstak ska hålla lika länge som takbeläggningen och därför ska du välja rätt material redan från början. Här är en guide som visar vad tre olika slags underlagstak kan, vad de kostar och hur länge de förväntas hålla.

Taket är naturligtvis viktigt, men underlagstaket är ännu viktigare. Det ser ju till att hålla takkonstruktionen och vindsutrymmet torrt även om det skulle tränga in regn- eller smältvatten under takbeläggningen.

Underlagstaket stoppar vatten och yrsnö och leder ner både snö och vatten till hängrännorna. Underlagstaket tar också hand om kondensvatten, som kan bildas under främst plåttak när det är stora temperaturskillnader mellan luft ovanför takbeläggningen och den som finns under. Oglaserade tegel- och betongpannor är mer porösa och kan suga upp en hel del fukt.

Modern lösning

Även om nästan alla tak i dag förses med underlagstak, så är det en relativt modern företeelse. Takpannor av lera har använts i cirka 3000 år (i Sverige cirka 1100 år), men det är först de sista 100 åren som underlagstak blivit vanliga.

Förr tätade man genom att stryka kalkbruk på undersidan av pannorna, men det blev aldrig helt tätt. Det gjorde inget om vindsutrymmet var oanvänt, men när rummet blev till torkvind eller förråd var det nödvändigt att få ett tätt tak. Alltså ett underlagstak.

Man skiljer mellan två slags underlagstak: bärande och förenklade (eller fasta resp. inte fasta). De fasta kan vara av råspont, takplywood eller fuktbeständig spånskiva. Till de enkla hör masonit, träfiberskivor och armerad plastfolie. Ett fast och bärande underlagstak av råspont klätt med takpapp är dyrare än alla förenklade lösningar. Å andra sidan stabiliserar det takkonstruktionen och därmed hela byggnaden.

Hållbarheten, som är en viktig parameter vid val av underlagstak, kan skilja sig åt mellan de olika lösningarna. Det är t.ex. inte skojigt att behöva ta av takbeläggningen efter t.ex. åtta år bara för att plastfolien blåst sönder i en storm. Men det är du som avgör vad som är viktigt när du ska lägga underlagstak.

I denna genomgång förklarar vi principen bakom lösningarna och presenterar både fördelar och nackdelar. Vi ger dig en uppskattning av vad taken kostar och hur lång tid de förväntas att hålla.

Om du väljer att lägga underlagstak av plastfolie så ska det vara för att ditt tak inte håller mer än högst 30 år.

Plastfolie

BILLIGT men osäkert

Plastfolier till underlagstak har dåligt rykte. De första typerna som kom var nämligen av dålig kvalitet och höll inte så länge och det orsakade en del fuktskador. I dag är plasten armerad och har lång hållbarhet och ger en rätt snabb och billig takläggning.

Flera av de första plasterna till underlagstak var visserligen armerade och det fanns både klar och färgad plast. Men plasten höll inte så länge utan sprack och därmed var den värdelös för sin uppgift. Resultatet blev att flera tak drabbades av fuktskador och därför var det nödvändigt att lägga om hela taken. Det var både dyrt och besvärligt att ta bort takbeläggningen bara för att byta ut underlagstaket. Så är det inte längre.

En modern armerad plastfolie säljs med en garanterad hållbarhet på 30 år och det finns t.o.m. diffusionsöppna folier. Men erfarenheten av de diffusionsöppna folierna är att de inte kan leda bort så mycket fukt som man önskar och därför är det nödvändigt att komplettera den diffusionsöppna folien med ventiler i utrymmena under taket. Alltså precis som för diffusionstäta tak.

Ett annat problem med ett diffusionsöp-pet tak är att det kan bildas is på det i sträng kyla och då försvinner den diffunderande effekten. Slår vädret om så mycket att det blir plusgrader så smälter isen på folien och rinner ner på takstolar och andra delar i takkonstruktionen.

Fördelar och nackdelar

Fördelar:
• Snabb och enkel läggning
• Relativt billig lösning
• Lätt att få tätt runt genomföringar och mot vägg etc.

Nackdelar:
• Håller i högst 30 år
• Vissa plaster tål inte UV-ljus och håller endast i några år
• Folien kan lätt skadas om man tappar ett verktyg på den
• Kan fladdra och därmed väsnas en hel del i blåst

Krav på läggningen:
Underlagstaket ska avslutas vid hängrännan med en takfot av plywood (el.dyl.), takpapp och takfotsplåt.

Plastfolien bör ventileras och det innebär att det måste finnas en luftspalt mellan folien och isoleringen. Tillverkarens anvisningar ska alltid följas. Luftspalten ska vara minst 70 mm eftersom folien kan ge med sig och den får inte ligga på isoleringen. Folien kan även läggas parallellt med takstolarna.

Priset för armerad plastfolie ligger mellan 20 och 70 kr per kvadratmeter

Diffusionsöppen eller diffusionstät plastfolie?

En diffusionsöppen plastfolie kan släppa igenom en viss mängd fuktig luft. Problemet med ett sådant underlagstak är att om det kommer mer fukt än vad taket kan släppa igenom så kan det samlas fukt på undersidan av folien, och det kan resultera i allvarliga fuktskador på takkonstruktionen.

Den diffusionstäta folien tillåter varken vatten eller fuktig luft att passera. Den är fullständigt tät som gummi och därför krävs ventilation mellan folien och isoleringen så att fuktig luft tvingas bort från takkonstruktionen.

Om du väljer träfiberskivor (board) får du ett förnuftigt och lättlagt underlagstak som förväntas hålla i cirka 50 år.

Träfiberskivor

INTRESSANT och lättlagt

Det går rätt snabbt att lägga underlagstak av oljehärdad masonit (board, träf berskiva). Det blir nästan inget spill och skivorna bidrar till att göra takkonstruktionen styv. De är ett lättlagt och prismässigt intressant alternativ till fast tak av råspont och takpapp.

Underlagstak av board (alltså träfiberskivor som t.ex. masonit) är diffusionsöppna och kan suga upp en hel del fukt via undersidan. Ovansidan är oljebehandlad och kan inte suga. Vatten som träffar ovansidan rinner bort. Det är enkelt och går snabbt att lägga träfiberskivor på takstolarna, där de fästs med ströläkt. För att skivorna inte ska bilda glipor i skarvarna används speciella krokar eller spännen.

Det är nödvändigt att komplettera med plastfolie t.ex. längs anslutning mot andra byggnadsdelar. På andra ställen som vid takfoten måste man komplettera med plywood och takpapp för att få det vattentätt.

Vid isolering måste man avsluta så att det finns en luftspalt på minst 50 mm mot underlagstaket. I annat fall finns risk att skivorna böjs och lägger sig på isoleringen. Om en skiva har sugit fukt på undersidan och kommer i kontakt med isoleringen, så avger den fukten till isoleringen. Det är ungefär som när man petar på en våt tältduk från undersidan. Fukten kan därefter söka sig vidare till delar av takkonstruktionen och då åstadkomma allvarliga fuktskador.

Fördelar och nackdelar

Fördelar:
• Läggs enkelt och snabbt
• Minimalt spill
• Finns genomtrampningssäkert
• Kan inte fladdra och väsnas

Nackdelar:
• Rörgenomföringar och anslutningar till andra byggnadsdelar måste utföras med plastfolie, metallprofiler och takpapp
• Skivorna måste förvaras torrt under byggperioden eftersom de kan suga till sig fukt

Krav vid läggning av underlagstak av board (träfiber):
Underlagstaket bör föras ut över hängrännan med en takfotsbräda av plywood. Takpapp tätar övergången till plywooden och en takfotsplåt monteras på plywooden för att leda regn- och smältvatten till hängrännan.

Priset för underlagstak av board ligger mellan 45 och 130 kr/m2

Underlagstaket hålls fast av ströläkt som kan spikas fast med spikpistol. När det är klart har taket blivit styvare på ungefär samma sätt som om man hade monterat råspont eller plywood.

Om du väljer ett fast underlagstak så kan det läggas med plywood, spånskiva eller råspont. När det klätts med takpapp blir det vattentätt.

Fast undertak

SUVERÄNT men tar tid

Om du vill att ditt underlagstak ska hålla lika länge som takbeläggningen, så ska du välja ett bärande underlagstak av råspont, plywood eller spånskiva. Ett sådant är starkt, gör byggnaden vindstyv och håller lika länge som dina takpannor.

Det fasta underlagstaket kan läggas av råspont 17-22 mm tjock, fuktbeständiga spånskivor eller plywood. Inte nog med att det är fast och stadigt - det är också bärande och gör takkonstruktionen vindstyv.

Även om det går rätt snabbt att lägga råspont, så tar det lite längre tid än att lägga skivor. Å andra sidan får man nästan inget spill när man lägger brädor.

I Sverige är råspont av gran nästan "standard" och det har flera förklaringar. Taket blir så styvt och starkt att det tål snölaster även utan takbeläggning. Gran har dessutom en förmåga att suga till sig fukt och släppa den vidare, vilket gör att underlagstaket "andas". De fuktbeständiga spånskivorna (och skivor av osb och plywood) är tätare och mer utsatta för angrepp av mögelsvamp.

Men även om råspont av gran kan andas (liksom standardskivor av plywood) så är taket tätt eftersom det är klätt med takpapp. Det innebär att vindsutrymmet ska ventileras, både via takfoten och via ventiler i gavlar och själva taket. Isoleringen ska ligga minst 50 mm från undersidan av taket för att ventilationen ska fungera som den ska.

Fördelar och nackdelar

Fördelar:
• Kan användas på alla tak
• Ligger stadigt och tyst
• Förbättrar takets ljudisolering
• Genomföringar etc. tätas med samma takpapp som används till läggningen
• Gör byggnaden vindstyv

Nackdelar:
• Tar tid att lägga
• Lite dyrare lösning
• Brädor och skivor ska täckas över under byggandet så att de inte suger till sig fukt vid regn

Krav på läggning av fast underlagstak av råspont:
• Brädorna ska vara försedda med not och spont, 17-21 mm tjocka
• Brädorna läggs med sponten uppåt och med 1-2 mm skarvbredd så att de kan utvidga sig lite
• Brädorna fästs på samtliga takstolar och med förskjutna skarvar
• Varje bräda fästs med en spik i varje takstol

Pris för bärande underlagstak av råspont och takpapp, 80-90 kr/m2

Takpappen läggs vinkelrätt på takstolarna och spikas samt limmas i överlappningar. Därefter läggs ströläkt och slutligen bärläkt för takpannor eller ståltak.

    Andra läser just nu ....

    Mer i samma kategori Undertak