Hantverkaren visar också hur man lägger ett tak på rätt sätt, med underlagspapp och tjärpapp, samt hur man får hållbara och snygga avslut längs sidorna. Tjärpapp är ett flexibelt material som finns i flera varianter.

Här har vi valt en traditionell modell som ska svetsas ihop med en gasolbrännare. Glöm inte att kontrollera med ditt försäkringsbolag innan du börjar så att de godkänner att du på egen hand arbetar med en öppen låga på taket.

Den gamla tjärpappen har spruckit på flera ställen och det har gått hål in till träkonstruktionen längs sidorna. Byter man inte ut takbeläggningen kommer träet snart ruttna sönder. På insidan av taket ser man snabbt att något är fel. Här droppar vattnet ner när det regnar.

Först ska man få bort den gamla pappen helt och hållet från taket. Takläggaren börjar med att snitta pappen så att han får in en skyffel under den och kan skrapa bort den från taket. Det första lagret går lätt att få bort.

Men pappen ligger i två lager och underlagspappen sitter fast ordentligt i takplankorna. Här krävs lite mer arbete. För att inte skada väggen för mycket i övergången till taket plockar takläggaren bort pappen med händerna. Takläggaren upptäcker ett par lösa takpannor längs ena sidan.

De plockas bort och läggs åt sidan till dess taket är färdiglagt, för att kunna muras fast efteråt. Här och där kan underlagspappen vara svår att få bort med skyffeln.

Här kan du använda en hammare och knacka loss pappen bit för bit med hjälp av tenarna. När all papp är bort borstas alla rester och alla smulor bort från taket. Nu är taket rensat från gammal takpapp och klart att lägga ny papp på.

När man använder en öppen låga finns det risk att man tänder eld på smuts eller damm som ligger mellan plankorna och väggen. Se därför alltid till att montera antingen trekantslister eller en bit underlagspapp med lim på längs alla takets sidor.

Här sitter de gamla trekantslisterna kvar så vi behöver inte göra mer. Takläggaren börjar i ena änden av taket och rullar ut underlagspappen över taket. Underlagspapp ska alltid läggas längs med brädorna.

Pappen ska sticka ut cirka 2 cm över takfoten. Då har man lite att röra sig med om pappen skulle förskjutas nder arbetet. Pappen ska alltid vara lite längre än själva taket. Detta löser takläggaren genom att skära av den mitt på rullen.

När takpappen ligger precis där den ska spikas den fast vid plankorna med pappspik. Spikarna varvas i kryssmönster, med 6 cm mellan varje spikhuvud i förskjutna rader.

Takläggaren spikar längs överkanten från ena taksidan till den andra. Han spikar sedan en rad längs mitten av pappvåden. Nu ska nästa våd läggas på. Takläggaren ser till att den svarta remsan på underlagspappen hamnar precis över spikarna i överkant på den föregående våden.

Remsan är en mjuk asfaltsbeläggning som gör det läggare att senare svetsa samman de båda lagren. Den andra våden spikas fast på samma sätt som den föregående. Längs ena kanten och i mitten.

I den här kanten saknas det ett cirka 25 cm långt stycke underlagspapp. Takläggaren skär till en extra bit takpapp som är bredare än 25 cm och lägger an det mot kanten på. Överlappet ska vara minst 10 cm. För att få till en fin och hållbar fog snittas ett hörn av den underliggande pappvåden.

Sedan spikas lagningsbiten fast. När en ny våd ska rullas ut kan man med fördel sätta en spik i mitten av underlagspappen i ena sidan av taket. Då kan man rulla ut våden hela vägen och sedan rätta in den så att överlappet hamnar precis där det ska.

När den sista biten underlagspapp ska sättas fast mäter man avståndet till överkanten. Här är det 42 cm. Eftersom rullen med takpapp är 1 meter bred skär takläggaren av en lång våd på längden.

Han viker ihop pappen och trycker till den med foten längs hela våden.Nu kan den enkelt vikas ut igen och skäras till med en hobbykniv. Innan den sista biten takpapp läggs an mot kanten kontrollerar takläggaren att det är helt rent. Nu kan den sista biten papp tryckas in mot kanten.

Eftersom våden inte är tillräckligt lång för att täcka hela sträckan använder takläggaren den överblivna biten. Här använder takläggaren samma metod som innan. Han skär av en trekant från den underliggande pappen, så att det översta lagret kan ansluta till underliggande lager.

Förlänger man en bit takpapp på det här sätter ska man alltid överlappa med minst 10-15 cm. De smala remsorna spikas fast och takläggaren ser till att inte spika i överlappningen, eftersom det ska svetsas ihop.

Nu är det dags att svetsa, eller smälta, ihop fogarna. Takläggaren använder en gasolbrännare. Kom ihåg att alltid ha en pulversläckare inom räckhåll när du arbetar med öppen låga på taket.

Takläggaren lyfter upp kanten på takpappen och med lugna rörelser värmer han upp främst den asfaltsbelagda kanten, men också den papp som beläggningen ska svetsas ihop med. Sedan trycker han lätt med foten över fogen för att fogen ska klistras ihop väl.

Till att börja med är det svårt att veta hur mycket man bör värma. Tumregeln säger att det ska bli så varmt att lite grand asfalt ska flyta ut när fogen pressas ihop. Där det är nödvändigt kan man hålla upp pappen med en murarslev.

Det går också att använda händerna om man har på sig ett par skyddshandskar av skinn.vriga lager svetsas ihop på samma sätt. Där takpappen lappats ihop ser takläggaren till att verkligen pressa ihop fogarna. Här använder han murarsleven för att släta ut kanterna ordentligt.

Längst ner ska en takfotsplåt monteras. Den ser till att vattnet rinner vidare ner i stuprännan utan svårighet. Plåten måste klippas till med en plåtsax för att passa in i takfotens hörn.

Takfotsplåten monteras mellan underlagspapp och tjärpapp, så här monteras den direkt på underlagspappen. Den krysspikas på samma sätt som den övriga underlagspappen. Takfotsplåten är tillverkad så att den enkelt kan förlängas. Nästa bit kan skjutas in i den föregående och spikas fast.

När man spikar fast plåtarna är det ett bra knep att först spika fast ena sidan med en eller två spikar. Sedan pressas plåten in mot taket i andra sidan och spikas fast. Nu kan man enkelt fästa resten av spikarna utan att riskera att plåten flyttar sig.

För att täcka den sista biten av takfoten behövs en takfotsplåt på 44 cm. Takläggaren tar ut måttet på plåten och klipper till den. Plåten passas in mot hörnet på samma sätt som tidigare.

När den sista biten sitter fast mäter takläggaren avståndet mellan väggen och takfoten, här är det 12,5 cm. Takläggaren klipper nu till en plåtbit med ena kanten vinklad och passar in den över den bara ytan. Nu kan den lilla biten spikas fast.

Samma princip upprepas på andra sidan takfoten. Men plåtbiten som ska sågas till passar inte riktigt. Genom att lägga an den mot kanten kan man enkelt markera med en blyertspenna var den ska kapas.

Nu passar biten som den ska. Takläggaren trubbar av kanten genom att slå på den med hammaren. Längs kanterna ska taket täckas med 30 cm breda remsor papp. Har du inte 30 cm rullar kan du skära till remsorna av en enmeters rulle.

Takläggaren använder en 30 cm bred remsa underlagspapp som schablon och skär ut 4 remsor av den meterbreda rullen. Takläggaren lägger ut den första remsan på övergången mellan takfotsplåten och resten av taket.

Han håller upp remsan med ena handen medan han med gasolbrännaren värmer både remsans undersida och underlagspappen. Det är bra om man alltid värmer pappen lite extra ute i kanterna så att man är säker på att den sitter fast ordentligt.

Resten av remsan slätas ut med foten.I ena sidan måste takläggaren skära två snitt i den överskjutande biten takpapp. Då blir det lätt att svetsa fast pappen runt hörnet.

Längs sidorna lägger han en av de tunna remsorna mot väggen så att ena halvan täcker taket och den andra täcker väggen. Först värms den övre delen så att remsan så att säga fäster av sin egen tyngd.

Sedan lyfter han upp resten av remsan och värmer fast den. I hörnen snittar takläggaren i kanten. De två bitarna flätas in i varandra och remsan läggs helt in i hörnet innan den svetsas fast. När det ligger papp längs takets fyra sidor kan man börja lägga själva tjärpappen.