Använd trätjära - det är effektivt som träskydd
Trätjära är ett spännande alternativ till modernt träskydd. Särskilt om du är ute efter en naturlig trälook, har en förkärlek till traditionella metoder eller föredrar naturprodukter. Trätjäran ger ett verkligt gott skydd - bättre än många av de moderna medlen - men är lite besvärligare att arbeta med, vilket nog är den främsta anledningen till att det inte längre används så mycket.
1.000 års historia
Men vikingarna hade förstått grejen när de skyddade skepp och tågvirke med trätjära och vill man se exempel på hur bra det kan skydda trä, så är det bara att titta på de norska stavkyrkorna, där den äldsta i Urnes har stått sedan 1100-talet.
I Danmark finns fregatten Jylland från 1860 som är ett exempel på en träkonstruktion där trätjäran fortfarande skyddar. Trätjäran skyddar bra mot väder och vind i allmänhet och skyddar dessutom trä som utsätts för saltvatten.
Trätjära har också använts i modernare tid, där den karaktäristiska krackelerade ytan känns igen från timrade byggnader och fiskarnas gistgårdar för att torka nät. Tjäran har också använts för att skydda metall, som t ex gångjärn på portar och dörrar. Nu används det främst för att underhålla historiska byggnader, där det är viktigt att bibehålla det ursprungliga utseendet, men det är också ett bra val för stugor, vindskydd, sommarhus och andra nya träbyggnader.
En avancerad naturprodukt
Trätjäran är kemiskt väldigt komplex och man har identifierat upp emot 15.000 olika beståndsdelar. Den träskyddande effekten
kommer främst från träets kåda som ger naturligt träskydd och innehåller små mängder biocider. Träskyddet tränger in i träet och bildar en hinna som skyddar mot sol och elementens raseri samt röta och svampangrepp. Det innehåller inte mögelmedel eller liknande, så använder man det till trä som redan är angripet, ska det bekämpas först.
Solen härdar hinnan
Trätjäran härdas av solens uv-strålar och ändrar karaktär med åren. Hur träet kommer att se ut beror då på träslaget, träets struktur, trätjäran och tidens tand. Ofta krackelarer tjäran och får ett väldigt speciellt utseende. Hinnan är diffusionsöppen, vilket betyder att fukt kan tränga ut och träet kan andas. Därför har trätjära också använts vid nybyggnationer där man försöker skapa gröna lösningar och bygga hus som andas i stället för att arbeta med ångspärr.
FÖRE
Den ofärgade trätjäran är transparent, så träets struktur syns. Den är mörk och seg när den stryks på.
EFTER
Efter fem år och bara en strykning har sol och vind förändrat trätjärans utseende och träets naturliga strukturer träder fram tydligt. Trätjära är ett bra val om man vill ha en naturlig look som förändras med tiden.
Vad är trätjära?
Ordet tjära kommer från forn-nordiskan och betyder “det som kommer från trä”. Trätjäran är just fukt från träet som utvinns vid uppvärmning.
Man kan göra trätjära av alla träslag, men i Norden används främst furu. Det innehåller mycket kåda som ger träet ett naturligt träskydd, vars egenskaper också finns i den utvunna trätjäran. Man utvinner trätjära genom att hetta upp träet tills det förkolnar och sedan tappa ur den vätska som bildas. Ofta används rötterna och det kan mycket väl göras 10-15 år efter trädet fälldes. Veden från trädets kärna ger den bästa tjäran.
Den mesta trätjäran utvinns av trä som värms upp i stora ugnar. Man kan också hitta milbränd trätjära som framställs genom att ved staplas i koncentriska cirklar, med det bästa träet innerst, och som tänds på flera ställen. När bålet brinner ordentligt täcks det hela med torv, så att elden nästan inte får något syre.
Milan är byggd av sten eller nedgrävd i en liten grop så att bålet står som i en tratt. Eftersom processen är naturlig och inte går att styra exakt skiftar färgen på tjäran, allt beroende på hur många kolpartiklar det är i tjäran.
Tjäran samlas under elden och tappas upp.
För- och nackdelar med trätjära
Trätjära är lämpligt till allt utvändigt trä - fasader, trätak, träkonstruktioner, trädäck, plank, träbåtar, bryggor osv. Tjäran ger träet näring, motverkar sprickbildning och fuktansamlingar i träet och bildar en diffusionsöppen hinna på ytan som träet kan “andas” genom.
Om träet inte kan andas kan den fukt som kan samlas i det inte komma ut. Det kommer att förstöra träet och leda till fuktskador. Eftersom det är solen som härdar trätjäran, är det stora skillnader på hur den skyddar och hur ofta den ska underhållas.
En fasad i söderläge bör således behandlas igen efter cirka 5 år, medan trä som ligger i norrläge kan hålla ända upp till 20 år eller längre. På samma sätt beror torktiden också på solen.
Trätjära sugs bäst upp av obehandlat och ohyvlat trä. Om träet har blivit lite utsatt för väder och vind, så att ytan är extra grov, gör det inte något. Här har olika slags trätjära påförts lärk- respektive granträ, där den översta halvan är hyvlad medan den nedersta är obehandlad.
Så här arbetar du med trätjära
Den råa trätjäran kan vara väldigt hård att arbeta med. Du kan värma upp den till över 50 grader för att göra den mer flytande - använd ett vattenbad med hänsyn till brandfaran. Du kan också förtunna trätjäran med linolja. Här har vi använd en trätjära som har förtunnats med 20 procent linolja.
Träet bör rengöras och ska vara helt fritt från smuts, gamla färgrester och liknande. Men tjäran vidhäftar bara bättre om ytan är rå.
Välj rätt dag för arbetet. Ditt träverk ska vara torrt (fukthalt under 20 procent) och utomhustemperaturen ska vara över 10 grader - lovar väderprognosen sol och torrt väder så torkar ditt trä snabbare.
Trätjäran arbetas in i träet med en pensel i träets längdriktning. Det är ett drygt arbete och till stora ytor kan du med fördel använda en kraftig pensel eller tjärborste.
Om du använder en väldigt ljus tjära kan du behöva styrka på flera lager. Milbränd trätjära blandad med linolja är drygt och kan räcka upp till 10 m² per liter. Här nöjer vi oss med en strykning och uppnår ett fint resultat.
Utsätts träet mycket för direkt solljus, bör du upprepa processen årligen ett par år i sträck, men så får du också en yta som håller i minst fem år - i bästa fall håller den i upp till 20 år, men det beror på solen.
