15 tips till konstruktivt träskydd

Om du ex. ska bygga ett trädäck, fäster du ofta en bärlina mot en vägg eller mur.

Här är det smart att dra ut bärlinan en bit från underlaget, så du slipper att det samlas fukt i springan.

Det kan du ex. göra genom att sätta ett par kraftiga skivor, eller ett par lager murpapp bakom de skruvar som håller fast bärlinan.

De ställen där virket stöttas upp finns det risk för uppstigande fukt. Det kan ex. vara under reglar till ett trädäck, som byggs ovanpå en gammal stenlagd uteplats.

Här kan du bromsa fukten genom att lägga en bit mur-papp/takpapp under regeln. Se till att forma pappen så att vattnet kan rinna av. Det får inte bildas en sjö runt virket, för då får det motsatt effekt.

Reglar kan också stöttas upp av justerbara plastfötter, som håller dem borta från underlaget och är formade så att de inte fångar upp vatten och fukt.

Det spelar faktiskt roll hur du skruvar fast en vågrät bräda i ex. trädäcket. Med tanke på vattenpåverkan är det bäst att helt undvika synliga skruvar på vågräta ytor. Väljer du ändå denna lösning så ska du förborra för skruvarna. Då undviker du att skruvarna slår sönder träets fibrer och skapar sprickor i träet, som suger åt sig vatten som en svamp. Det förborrade hålet ska vara så stort att skruven sluter tätt på sidorna.

Det lönar sig även att göra sig besväret att försänka skruvhuvudet, så att det ligger plant med ytan eller en bit ovanför den - aldrig under, då blir skruvskallen en riktig fuktfälla.

FUKTFÄLLA 1: Det är inte förborrat. Det har skapat en spricka.

FUKTFÄLLA 2: Skruven sitter för långt ner, så vatten samlas ovanför skruvskallen.

Träpluggar till skruvarna på trädäcket är ett stort arbete.

Men det är inte bara snyggt - det är även optimalt om du vill stänga vattnet ute.

De limmade träpluggarna gör nämligen ovansidan tät, så vatten och fukt inte kan ta sig ner. Det är en riktigt bra investering för att få virket att hålla länge.

Om du vill slippa skruvhål på ovansidan av dina trallbrädor - och inte orkar tillverka träpluggar - kan du montera brädorna med beslag.

Det finns flera olika sorter.

Beslaget fästs på undersidan, vänds runt och skruvas sedan fast i trädäckets stomme med hjälp av den lilla delen av beslaget som sticker utanför brädan.

Märgsidan på en bräda är den sida som står mot kärnan (märgen) av träet, där det är mest kompakt. Den andra sidan står mot barken (splintsidan). Det gör märgsidan till den mest “kompakta” sidan av en bräda och den sida som är mest motståndskraftig mot fukt. Det är därför en bra idé att vända den utåt/uppåt, när du bygger.

Du kan kontrollera vilken sida som är märgsidan, genom att kika på sidan av brädan. När årsringarna “ler”, vetter märgsi-dan uppåt.

När du bygger ett trädäck är det viktigt att du håller avstånd mellan brädorna - minst 5 mm. Mellanrummet ser till att vattnet kan rinna undan, och att träet kan utvidga sig i fuktigt väder.

Vilket avstånd du ska välja beror på om virket är fuktigt eller torrt när du bygger med det. Är det fuktigt ska du räkna med att det krymper när det torkar. Därför ska du lägga fuktiga brädor tätare än torra.

Även i längdriktningen är det viktigt att hålla ett avstånd på ca. 5 mm, så vattnet inte samlas mellan två sugande ändytor.

Beslag är inte så vackra, men de är praktiska. De ger möjlighet att få avstånd mellan två ämnen som möts. Vatten och fukt transporteras lättare bort - till skillnad från de annars vackra, osynliga träfogarna, där man gör utsnidningar i träet och fogarna blir helt täta.

De helt täta fogarna har den nackdelen att de i slutändan kan bli fuktfällor, eftersom vattnet samlas där och inte har möjlighet att rinna undan. Använder du beslag kan du ex. såga de underliggande reglarna till ett trädäck lite kortare än avståndet mellan bärlinorna, så det skapas luft och vattnet snabbt kan rinna bort. Knappt 1 cm i båda sidor är lämpligt.

En övre bräda på ett plank kan också monteras med beslag. Det höjer upp den en aning och ger luft till stolpar och klädselbrädor.

Om du använder stolpskor till dina stolpar i stället för att gräva ner dem direkt i jorden, får de ingen jordkontakt.

Det kommer förlänga träets livstid, även om det är tryckimpregnerat trä.

Med stolpskor har du även möjlighet att placera stolparna en bit ovanför marken, så att vattenstänk och smuts blir begränsat.

Om du ändå väljer att gräva ner din stolpe, kan du med fördel gjuta en betongkappa runt om den i det översta jordlagret, så det inte blir direkt jordkontakt där.

Det är i övergången mellan jord och luft som träet är mest utsatt.

Skär till en plasthink och sätt den runt stolpen med lite gaffatejp. Fyll den med betong. Se till att ovankanten lutar 15 grader, så att vattnet kan rinna av.

Det finns olika typer av vattentäta hättor att montera högst upp på stolparna. De håller ändträet torrt, vilket är extra viktigt, eftersom ändträet tar upp mest fukt.

Även lägre stolpar ska skyddas, ex. den stolpe som bär upp en regel till ett trädäck. Men här finns det inte plats för en hätta.

I stället kan ändträet skyddas med en bit takpapp, som häftas fast och täcker ändträet. Du kan även lägga på vattenfast lim eller en fogmassa i stället.

Vindskivor är bland det mest utsatta i träväg utomhus, och det är svårt att komma åt dem, vilket gör det svårt att byta ut brädorna.

Därför är det en riktigt bra idé att sätta upp aluprofiler i ovankant på vindskivorna, så att de hålls torra.

Profilerna ser samtidigt till att vattnet leds en bit in på taket, så att även sidorna på vindskivorna blir väl skyddade.

Om du bygger ett plank av lodräta klädselbrädor kan du skydda både ändrträet på brädorna och stolpändarna med en toppbräda.

Om du ser till att vinkla brädan lite, rinner vattnet lättare bort.

Fördelen med en bräda på ovansidan är att du bara behöver byta en enda bräda, i stället för alla brädor i hela planket. Dessutom är den lätt att byta ut.