Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Plywood

Spara artikel Du måste vara inloggad för att kunna spara artiklar

Plywood är ett material som kanske inte är direkt borglömt, men som borde användas mera. Plywood är starkt, billigt och formstabilt och finns i olika utföranden för olika uppgifter. Här förklarar vi allt du behöver veta om plywood.

Plywood

Björkplywood som har lackerats med vitpigmenterad lack ger en snygg och stilren yta.

Vi på Gör Det Själv vill gärna göra reklam för plywood, ett mycket känt byggnadsmaterial som tyvärr kanske blivit ökänt de senaste åren. Plywood är ett fantastiskt material eftersom det är så starkt, kan formas, sågas, målas och lackeras samt sättas ihop på olika sätt. Plywood är starkare än både MDF och spånskiva, trots att det är en smula lättare.

Många av oss har ingen annan kontakt eller erfarenhet av plywood än med den som ligger på byggvaruhus. Den är i regel billig importvara från Fjärran Östern eller Sydamerika gjord av rätt få och tjocka skikt av halvhårt barrträ med en del kvistar och ojämn yta. Skivorna är billiga, men de är också starka och kan användas till mycket.

Det finns naturligtvis också dyrare skivor som dessutom är av betydligt högre kvalitet. Urvalet är egentligen rätt stort, men endast få skivor är lagervara. Du kan alltid beställa av de dyrare på byggvaruhus eller brädgårdar.

När du borrar, sågar och fräser i plywood luktar det trä, och plywood uppför sig nästan som massivt trä. Till skillnad från MDF och spånskiva smular inte plywooden när du sågar i den.

Mycket tunna skivor limmas ihop för att bli starka

Plywoodens styrka är att den består av flera tunna fanerskikt som har limmats ihop med korslagd ådring. Ju flera skikt, desto starkare (och tjockare) blir plywoodskivan.
Plywood tillverkas av flera tunna skikt faner, som har skalats av från trädstammen - precis som när man drar ut papper från en rulle hushållspapper. De tunna fanerskikten har sedan lagts ihop med lim emellan och pressats ihop till en skiva. För att få hög styrka ligger ådringen i varannat skikt vinkelrätt mot det som ligger under. Det ger en mycket stark plywoodskiva, inte minst för att fibrerna i träet är långa. Plywood finns i flera tjocklekar med hopp på 3 mm. De vanligaste är 9, 12, 15 och 18 mm. Minsta tjockleken är 0,4 mm och den största cirka 40 mm.

Kan lätt fogas, svårare att såga

Plywood har förstås både fördelar och nackdelar.
Det är lätt att limma ihop plywood och skarva en skiva. Normalt är det svårt att limma ändträ, men plywoodens ändträ består ju både av ändträ och ådring och därför kan man lätt fingerskarva plywood. Skruvar får bättre fäste i plywood än i MDF och spånskiva. Det kan vara svårt att såga i plywood eftersom ytfaneret lätt trasas sönder. En supervass och fintandad såg samt maskeringstejp på såglinjen kan dock hjälpa en del.

Faner tillverkas på olika sätt

Faneret till plywooden tas fram på två sätt.
• Svarvad faner. Skikten skalas av från en roterande trädstam. Ådringen kan då se lite konstig ut eftersom faneret svarvas loss och inte sågas som en planka. Sådant faner används som mellanlager. Är kvaliteten dålig spricker faneret.
• Knivskuret faner. Skikten skärs bort från stammen som när man skär ost med osthyvel. Finare ytfa-ner är alltid knivskuret och har naturlig ådring.

Pris och kvalitet hör ihop

Ju bättre faner skikten är av, desto dyrare plywood.
De innersta skikten faner i plywoodskivan är ofta av trä av lägre kvalitet och till och med av ett annat träslag. Det är inte ovanligt med gran eller furu i mittenskikten och ett dyrare träslag i ytskikten. Mittenskikten i billigare skivor kan dessutom vara grövre. Finare och dyrare skivor kan vara gjorda av björk, som kan svarvas och skäras tunt och då blir skivan starkare. Ju färre fel ytfaneret är, desto dyrare brukar plywooden vara. Ju hårdare träslag, desto tunnare faner och desto högre pris. Ytfaner av ädelträ eller laminat på ytorna gör också plywoodskivorna dyrare.

logga in eller köp åtkomst för att se ritningen

Ytor och ytbehandling av plywood

Plywoodskivor sorteras inte bara efter tjocklek och styrka utan också efter utseendet på ytfaneret.

Du undrar kanske vad de olika bokstäverna betyder som finns stämplade på plywoodskivorna, t.ex. WBP, C, CP, EN, SP etc. De har alla något att göra med sorteringen av plywood. Det finns ett stort antal standarder i världen för plywood och varje fabrik har eller har haft sin egen märkning. Sedan något år har europamärkningen blivit dominerande (EN) och där finner vi fem klasser. Bokstaven E betyder perfekt yta och de romerska talen I, II, III och IV följer efter talet med IV som den grövsta ytan med kvisthål, märken, sprickor etc.

Måla och lackera plywood Om du har tänkt att måla ytan så har utseendet kanske ingen betydelse. Men det finns faktiskt skivor som är extra lätta att måla - de kallas paintply och de har slät yta belagd med impregnerat papper.

Om du däremot vill lackera är utseendet viktigt. Då accepterar du inte kvisthål och sprickor utan väljer en plywood av bättre kvalitet. Ljusa träslag som björk (som har diskret ådring) ger snygg yta. Vill du ha en mer markerad ådring kan du välja furu.

Innan du lackerar kan det vara klokt att grunda med en primer så att fibrerna i ytfa-neret inte reser sig så mycket. Det är viktigt att du grundslipar och mellanslipar med finare och finare slippapper. Du måste också slipa hela ytan, för efter en lackering syns det tydligt om någon del inte har slipats. Fördela lacken jämnt på hela ytan men i tunna skikt och se upp så att den inte rinner.

Ändträet är ganska markant med sitt mönster av ljusa och mörka ränder. Det är limmet som ger de mörka ränderna. Ändträ kan målas endast om du först slipar och spacklar det så att det suger lika mycket överallt.

Skapa Profil

purchase.course_name_message

Skapa Profil
Du ska skriva in ditt förnamn
Skriv in ditt efternamn
Ogiltig e-postadress
Ditt lösenord ska bestå av minst 6 tecken
Visa
signup.credentials_form.terms_error
Logga in
Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa
Tillbaka