Så här tillverkas cement

När du blandar betong till planket där hemma av cement från byggmarknaden eller lägger nya trädgårdsplattor, så använder du i grunden samma produkt som de professionella företagen bygger broar och höghus av.

Följ med in på Aalborg Portland, Danmarks enda cementfabrik, som varje år producerar nästan 2,5 miljoner ton cement, världens mest använda byggnadsmaterial av såväl gör-det-självare som industrin.

Cement är en förutsättning för betong, och betong finns överallt, från hängbroar och trädgårdsplattor till höghus och på uppfarter. Vi kan lugnt konstatera att den moderna världen har byggts på ett betongfundament – en stor hög med grus och sand med tillsats av lite cement och lite vatten. Det är betongen som vi står på, men det är cementen som är något alldeles speciellt.

Cement består egentligen bara av vanlig kalksten och lera som blandas, bakas i hög värme (kalcinering) och sedan pulveriseras, och då kan det plötsligt härda – kristalliseras och bli hårt som sten. Det enda som krävs är lite vatten.

Cement är egentligen inte någon ny uppfinning. Romarna använde det, men de använde bl a vulkanisk aska från området runt Neapel, och den metoden glömdes bort när romarriket föll.

Kalksten och sand, vatten och värme

All dansk cement produceras av Aalborg Portland på norra Jylland. Det ligger mellan Limfjorden, där sand till tillverkningen grävs ut, och ett enormt kalkbrott. Här produceras 2,45 miljoner ton cement om året. Receptet varierar lite beroende på om man gör vit eller grå cement, men förändringarna är främst kosmetiska, i alla fall för en gör-detsjälvare. Kalk kommer från dagbrottet på transportband till fabriken, där den blandas med sand. Massan blandas med vatten och pumpas in i cyklontorn där den torkas vid 800 grader innan den ska in i cementugnen. Cyklontornen startar den kalcinering som aktiverar cementen. Nu frigörs CO₂ från råmaterialet och rökgaser utvecklas som besprutas med syra så att det bildas gips som används senare i produktionen.

I cyklontornet frigörs en stor del av den CO₂ som finns lagrad i råmaterialet. Gasen används för att tillverka gips som används i cementproduktionen.

Massan är halvtorr när den lite i taget dumpas i en ugn där den långsamt förflyttas från den ena änden till den andra i 1.500 graders värme. Ugnen roterar under tiden och cementmassan bildar långsamt små pärlor som kallas klinker. När klinkerna har kylts ner pulveriseras de i en trumma och blandas med bl a gips innan cementen packas för leverans i bygghandeln och till storkunder.

Klinkerna är grundingrediensen i all Portland-cement, som består av ca 95% klinker och lite gips för att reglera hur snabbt cementen härdar.

Cementproduktionen i sverige

Betong är världens, och Sveriges, mest använda byggnadsmaterial. Sveriges största cementfabrik, i Slite på Gotland, liknar på många sätt Aalborg-fabriken, och Cementas fabrik i Slite är minst lika viktig för Sverige som Aalborg-fabriken är för Danmark.

I skrivande stund (november 2021) är framtiden osäker för Cementafabriken, sedan företagets ansökan om förlängt tillstånd stoppades av Markoch miljööverdomstolen.

Vid ett längre stopp för Cementas fabrik på Gotland riskerar den svenska produktionen av cement att nästan helt stanna av, vilket i sin tur får stora konsekvenser för alltifrån tillgången till betongplintar i bygghandeln och bostadsbyggandet till klimatomställningen och genomförandet av stora infrastrukturprojekt. Risken för cementbrist beror bland annat på hög internationell efterfrågan efter pandemin, att det är dyrt att transportera en så pass tung produkt och att svensk cement är anpassad till svenska krav, som inte alltid ser likadana ut som i andra länder.

Mer miljövänlig cement

Även den globala cementindustrin står inför en utmaning eftersom cementtillverkning står för 8% av CO₂-utsläppen.

Aalborg Portland har ersatt 50% av de fossila bränslen som man tidigare använde med biomassa och man arbetar konstant med grönare produkter. 2021 lanserade Aalborg Portland en cement som bryter med den traditionella 95% klinker-formeln. Det gav en CO₂-minskning på 30%. Till det kommer att Aalborg Portlands energiåtervinningsanläggning både kyler Aalborgs Universitetssjukhus och levererar fjärrvärme till mer än 25.000 hushåll i Aalborg.