Klimatet ställer krav
MATERIAL. Gångjärnet ska tåla väder och vind om det sitter utomhus.
Du måste tänka på klimatet när du väljer gångjärn, för det ska tåla både väder och vind.
Till kraftiga portar, grindar, staket och liknande är det givet att gångjärnet ska vara varmgalvaniserat. Sitter gångjärnet skyddat, t.ex. under tak, kan du välja förzinkat stål eller mässing.
Inomhus har ytbehandlingen ingen större betydelse. Mässing används främst till finare möbler, medan andra uppgifter löses med de vanligare elförzinkade eller lackerade gångjärnen.
Raka eller runda hörn
INFÄLLDA BLAD. Om hörnen är runda så är det inte som prydnad - de är lättare att fräsa urtag för.
Klassiska gångjärn har alltid haft raka hörn och de fälldes ner i urtag gjorda med stämjärn.
I dag har snickarna hängt stämjärnet på väggen och i stället tagit fram handöverfräsen, och det är en av anledningarna till att det finns gångjärn med avrundade kanter.
Det är nämligen mycket, mycket lättare att fräsa ett urtag för försänkning av gångjärnet med maskin, och då får urtaget automatiskt runda hörn.
Ihop eller med spridning
FÖRSKJUTNINGAR. Små förskjutningar mellan bladen har stor betydelse.
Innan du köper ett bladgångjärn ska du fälla ihop bladen och se vad som händer.
På en del gångjärn är bladen exakt lika långa och ligger tätt intill varandra. På andra kan inte bladen tryckas ihop utan det bildas en springa mellan dem. Och på en tredje grupp är det ena bladet förskjutet från det andra. Ett sådant gångjärn ger dig möjlighet att placera luckan en bit in på sidan av köksskåpet (och en dörr en bit in i karmen).
Om bladen ligger tätt intill varandra behöver du inte försänka dem i skåp och lucka för att få delarna att sluta tätt.
Är bladen spridda så måste du försänka dem i både skåp och lucka.
Till vänster eller höger
ENSIDIGA. Gångjärn passar bara i en sida.
Du måste först välja sida, sedan kan du välja gångjärn, för de allra flesta är beroende av tyngdkraften. Om gångjärnet har en del med tapp och en del med hål, så sätts tappdelen på väggen och tappen ska vända uppåt - annars ramlar dörren eller luckan av. Dörren är högervänd om gångjärnen sitter till höger när dörren öppnas mot dig.
Till serier och dig själv
SERIEPRODUKTION. Gångjärnet från Ikeaskåpen finns även i en gör det själv-variant.
Luckgångjärn som snap on och twistgångjärn är fantastiska, men det är besvärligt att själv borra hål och fräsa ut för dem. De är gjorda för serietillverkade köksskåp och garderober.
Som tur är finns det emeller-tid liknande gångjärn för dem som själv snickrar sina skåp och garderober. Du ska bara borra hål för skruvarna.
Gångärnet flyttar vridpunkten
FÖRSKJUTNING. Gångjärnet flyttar ofta vridpunkten framåt eller åt sidan.
De flesta av våra garderober, köks- och toalettskåp skulle inte kunna öppnas om luckorna satt fast med vanliga ledgångjärn. Det beror på att skåpen sitter vid sidan av varandra och att luckorna sitter utanpå skåpen - och det orsakar problem.
Ett kant- eller ledgångjärn placerar sin axel där luckans bakre kant möter skåpets utsida. Och i samma ögonblick du tar fatt i luckan krockar den med luckan vid sidan av.
Detta problem löser man genom att förlänga bladen på gångjärnet så att axeln - och därmed vridpunkten - förskjuts en bit. Den hamnar framför luckan. Därefter kan luckan öppnas inom skåpets egen bredd.
Tekniken att förskjuta vrid-punkten förekommer i flera gångjärn, från fina luckgångjärn till grova dörrgångjärn, och ofta förskjuts vridpunkten inte bara framåt utan också åt sidan.
Luckan skjuts ut och bort från skåpet
SKJUTS ÅT SIDAN. För att du ska kunna skjuta ut och in lådor i skåpet ser gångjärnet till att förskjuta luckan.
Det verkar kanske överdrivet att ett gångjärn ska ha sex axlar och flera armar, men de är nödvändiga för att kunna skjuta luckan åt sidan när den har öppnats. Och det är endast då som det bir möjligt att skjuta ut eller in lådor och backar i skåpet - oavsett om luckan är utanpåliggande eller sitter inne i skåpet.
Det dolda gångjärnet skjuter här ut en utanpåliggande lucka och flyttar den i sidled, utan att den krockar med skåpet vid sidan av.
Breda och smala blad
BLADFORMAT. Ju bredare ett gångjärn är, desto längre in på luckan kommer det och desto starkare kan det fästas.
Det är nästan alltid platsen som avgör hur brett eller smalt ett gångjärn ska vara. Ett led-gångjärn med nästan kvadratiska blad får ofta bra grepp i förhållande till skruvarna och gångjärnets storlek.
Men ofta ska gångjärnet sitta på en smal kant, och då måste man använda ett kantgångjärn, som är en mycket vanlig variant av ledgångjärn.
Om materialen är ganska klena kan det vara nödvändigt med infästning längs hela kanten. I så fall väljer man ett pianogångjärn. Det kan fästas i ett stycke längs hela kanten, för pianogångjärn finns i längder på upp till 3,5 meter!
Moderna systemgångjärn
NOTGÅNGJÄRN. I dag levereras många dörrar och fönster med gångjärn som ingår i system.
Om du tvingas byta ett gångjärn i ett modernt fönster, så finns det bara ett sätt att göra det på: att ta rätt på gångjärnets artikelnummer och sedan skaffa ett exakt likadant. Nästan alla nya dörrar och fönster med tillhörande karmar är försedda med noter (spår) som specialgångjärn och andra beslag monteras i.
Det är praktiskt med sådana systemlösningar, för risken för felmontering elimineras samtidigt som man kan standardisera både gångjärn och infästning.
Hakar fast i olika underlag
FOTFÄSTE. Den lösa haken får bra grepp i nästan alla underlag. Hakgångjärn finns i flera utföranden för att kunna monteras på olika underlag. Här ser du några exempel på det.