Vi ska tillverka en trappa som passar till den här lådan, men det hade lika gärna kunnat handla om en terrass. När man bygger trappor finns det vissa mycket viktiga regler att följa rörande förhållandet mellan trappans stigning och stegens storlek.

Reglerna måste följas om trappan ska vara behaglig att gå i.Huvudregeln är att två gånger sättstegshöjden plus ett plansteg ska bli omkring 63 cm. Måttet motsvarar ett genomsnittligt steg.

Planstegslängden ska inte förväxlas med trappdjupet. Planstegslängden mäts från stegets början, trappnosen, fram till nästa trappnos. Vi ska bygga en trappa med tre steg, vilket alltså ger fyra sättstegshöjder. Trapphöjden mäts ut till 79 cm. Alltså fyra stigningar på vardera 19,75 cm.

Ytterligare en utgångspunkt är att en sättstegshöjd bör vara som mest 21 cm. Räknar vi med att två sättsteg och ett plansteg ska ge 62 cm, betyder det två stigningar på 19,75 cm och ett plansteg på 22,5 cm. Det är ett passande mått för ett trappsteg och lämnar gott om plats för fötterna.

När vi nu tagit ut måtten för både sättsteg och plansteg kan vi börja markera arbetsstycket. Trappans sidor kallas för vangstycken. De ska vara rätt breda. Här har respektive vangstycke med 25 cm bredd tillverkats av två sammanlimmade plankor.

I stället för att markera direkt på vangstyckena rullar snickaren först ut ett avpassat stycke papp ovanpå. Att markera på papperet har bland annat den fördelen att man kan använda papperet som schablon till båda vangstyckena.

Snickaren börjar med att rita upp för det första sättsteget och plansteget på papperet med en trekantslinjal. Sen avsätter han planstegets längd med tumstocken. Nu kan han rita ut nästa sättsteg, vinkelrätt mot plansteget.

Återigen använder han sin tumstock för att ta ut sättstegets höjd och så fortsätter han till alla stegen är avsatta på schablonen. Vi har valt att låta stegen börja en bit in på vangstyckena, så snickaren lägger till 2,5 cm framför varje trappnos.

Nu ritar han ett streck genom de punkterna, strecket markerar vangstyckets framkant.Även stegens bakkanter markeras på samma sätt.Ett litet första steg är monterat på lådan. Det behövs för att sista steget ska hålla rätt djup. Snickaren mäter upp förstasteget och avsätter måttet på schablonen.

Sedan markerar han området som ska sågas bort.Vid trappans slut fäster man typiskt en stolpe till ledstången, så här gör snickaren plats på schablonen för en stolpe. Den utstickande trekanten ska sågas bort.Schablonen är färdig för att sågas ut på trästyckena.

Snickaren använder sin hobbykniv och växelvis trekantslinjalen och en planka för att skära ut schablonen. Nu måttar snickaren med schablonen mot lådan för att få en uppfattning om att allt stämmer.

Schablonen läggs upp på det första vangstycket och med en syl markerar snickaren i alla hörn där plan- och sättsteg möts, samt i alla yttre punkter. Schablonen plockas bort och snickaren kan nu lätt dra streck mellan hålen och alltså överföra schablonen till vangstycket.

I överkanten markeras också för den ursågning som ska göras för att ge plats åt förstasteget på lådan.Plankorna till stegen är 3 cm tjocka, ett mått som snickaren avsätter på vangstycket. Även vangstyckets bakkant ritas upp.

Nu är markeringen av första vangen klar och på samma sätt markeras det andra vangstycket, med den skillnaden att markeringen ska göras på andra hållet. Schablonen ska därför vändas upp och ner och där snickaren inte redan gjort hål med sylen måste han nu markera med en blyertspenna.

Uppmärkningen av det andra vangstycket görs på samma sätt som på den första.När uppmärkningen är klar ska vangstyckena sågas till. Här är det lättast att använda en cirkelsåg. Där han inte kommer åt med cirkelsågen använder snickaren en vanlig fogsvans.

När vangstyckena sågats till kontrollerar snickaren att de passas till lådan. Det gör de.Det finns flera olika sätt att sätta fast stegen å vangstyckena. Snickaren visar här två olika tekniker.Till det första steget stämmer vi ut i träet.

Utstämningen ska vara 1,5 cm djup. Snickaren markerar det med en blyertspenna på vangens sida.Sedan ställs cirkelsågen in på sågdjupet 1,5 cm. Måttet kontrolleras mot markeringen. Nu sågar snickaren längs markeringarna för steget och en extra gång i mitten. Då blir det lättare att stämma ut.

Snickaren använder ett stämjärn och börjar i stegets framkant, sedan kan han lugnt och stilla knacka bort träet i småbitar. Innan snickaren knackar bort det sista godset sätter han vangstycket på högkant, så att han kan få till en helt rät kant.

Till sist skär snickaren bort de sista resterna inne i utstämningen. Sedan kontrollerar han att trappsteget passar i hålet. Amma utstämning görs på det andra vangstycket. Nästa metod går ut på att fästa lister på vangstyckena som bär av trappstegen underifrån.

Därför tillverkar nu snickaren fyra klossar som han sågar till i 45 graders vinkel. Då syns de inte lika mycket. Snickaren stryker lim på klossen innan han spikar fast den på vangstycket med hjälp av två långa dyckert. Snickaren är noga med att klossarna sitter precis under markeringen för steget.

Överskjutande lim avlägsnas och vangstyckena är nu klara. Nu ska vi tillverka själva stegen. Med hjälp av en överbliven bit från vangstyckena ritar vi upp var trappan ska sitta på båda sidor om lådan och mäter avståndet mellan markeringarna.

Här har vi ett mått på 83,4 cm, vilket alltså är lika med stegbredden.De två översta stegen kortas av så att de är precis 83,4 cm, medan det sista ska vara 3 cm bredare, eftersom det ska sitta i utstämningen. När stegen kortats av återstår det bara att sammanfoga trappan.

Stegen monteras med 10 cm långa skruvar från vangstyckenas sidor. Det behövs två skruvar i var sida. När alla skruvar är åtdragna och trappan är sammanfogad fästs den i lådan.

Nu är trappan färdig. Bara man följer tumregeln att två sättsteg och ett plansteg tillsammans ska vara 63 cm kan man vara säker på att trappan blir behaglig att gå i.