Vad du behöver veta innan du bygger till

Att göra en tillbyggnad är ett stort och ofta ganska komplicerat projekt. Men om du delar upp det i mindre etapper och får hjälp då och då, så finns det riktigt mycket pengar att tjäna genom att göra det själv.

Saknar du plats, så är en tillbyggnad ofta en utmärkt lösning. För samtidigt som du utökar boytan ökar du i många fall också värdet på din bostad - särskilt om du kan hålla kostnaderna nere. Och det kan du göra om du bygger själv.

Mycket att hålla koll på

Men du får inte göra allt själv. Exempelvis kan du behöva anlita arkitekt, elektriker, VVS-are och kanske även en kontrollansvarig som ser till att bygget följer lagar och reglar och att det blir som du har tänkt.

Ett projekt av den här kalibern kräver att du gör rätt från början, oavsett hur stor del av tillbyggnaden du tänker bygga själv. Om du inte vill göra allt själv, kan du till exempel gräva och gjuta eller kanske regla upp själva trästommen.

Vi har valt att göra en tillbyggnad till ett radhus som en lätt konstruktion med trästomme och med kompositbrädor som ytterpanel. För att göra processen överskådlig har vi delat in projektet i kategorierna behov, drömmar, regler, material, ritningar samt ekonomi.

Samtidigt som vi fördjupar oss i ovanstående kategorier visar vi hur vårt specifika bygge fortskrider. Projektet är ett större projekt, bäst lämpat för en erfaren gör-det-självare, medan texterna i artikeln även handlar om att bygga attefallstillbyggnad.

Läs vidare för att få reda på hur du kan få den tillbyggnad du drömmer om.

Så här gjorde vi

Innan vi började med själva bygget rev vi den befintliga terrassen. Därefter grävde vi ut och göt en solid grund av skalblock innan vi isolerade med cellplast, installerade golvvärme och göt en betongplatta.

Med hjälp av ingjutna gängstänger spände vi fast en syll i betongplattan, vilket gjorde det möjligt för oss att lugnt och stilla bygga upp trästommen. På taket lade vi takpapp, och slutligen monterade vi dörrar och fönster, vindspärrskivor och panelbrädor av komposit.

Fundament

Innan vi börjar gräva för grunden måste området röjas. Här leker vi med en minigrävare. När rännan är grävd och fundamentet gjutet bygger vi upp sidorna med skalblock, som vi förstärker och fyller med murbruk.

1. Rensa området från stenar och bråte från gamla byggnaden. Det är ett hårt arbete, så det lönar sig att hyra en skottkärra med motor och ta hjälp av några vänner.

2. Du kan lämna ditt byggavfall på återvinningen, men enklast är att hyra en container.

3. Blanda cement och torrbruk i förhållandet 1:7 och tillsätt vatten tills betongens konsistens är som tjock gröt. För att hålla betongen på plats bygger vi en form av gamla träskivor.

4. Sätt det första skiftet skalblock i den fuktiga betongen. Se till att de följer murarsnöret och är helt jämna. Armeringsjärnen hjälper till att hålla ihop konstruktionen.

5. På ena sidan av tillbyggnaden hade vi turen att ha en redan befintlig tegelvägg. På denna sida nöjde vi oss därför med ett enda skift med skalblock.

6. Se till att lägga rikligt med armeringsjärn i varje skift så att konstruktionen också hålls ihop horisontellt på ett effektivt sätt.

7. För att göra plats för en bred skjutdörr till trädgården lämnar vi den delen av grunden ett skift lägre än resten av grunden.

8. Blanda betong igen och fyll skalblocken helt. Se till att ”massera” betongen på plats med ett kvastskaft eller en regel för att fylla eventuella fickor utan betong.

Betongplatta

Nu är det dags att fylla golvet i tillbyggnaden lager för lager. Ovanpå jordlagret lägger vi bärlager, som packas ordentligt, varefter vi lägger cellplast, armeringsnät och golvvärmerör innan vi gjuter själva betongplattan.

1. Bygg en tillfällig trappa och bred ut ett 10 cm tjockt lager grus i grunden. När gruset är någorlunda jämnt fördelat kan du packa det.

2. Lägg två lager cellplats i förband för att undvika köldbryggor. Cellplast tar upp mycket plats, så om du har ont om plats, vänta med att köpa det tills du behöver det.

3. För att bryta köldbryggorna mot ytterväggarna sätter vi också en stående skiva cellplast hela vägen runt.

4. Fördela armeringsnäten och placera dem på distanserna så att de är 5 cm från cellplasten. På så sätt hamnar armeringsnätet mitt i betongplattan.

5. Fäst golvvärmerören i armeringsnätet med buntband och se till att det finns tillräckligt med rör för att VVS-aren ska kunna ansluta golvvärmen.

6. Blanda cement och torrbruk i förhållandet 1:4 och tillsätt vatten. Det är bra att ha en person som blandar och en som fördelar betongen.

7. Stryk ut betongen med två reglar som skruvas ihop som ett ”T” så att det täcker hela ytan innanför isoleringen. Kom ihåg att ”skaka” betongen för att undvika luftfickor.

Stomme

Här börjar vi med att fästa en kraftig bärlina på husväggen. När den är på plats fäster vi två lodräta stolpar och en bärlina som kommer att utgöra den främre delen av tillbyggnaden. Sedan monterar vi resten av de lodräta reglarna som utgör väggarna, samt vinddragband för att förstärka konstruktionen.

1. Själva stommen är uppbyggd av en kraftig bärlina på husväggen, sex taksparrar och två stolpar som placeras i speciella stolpbeslag.

2. När stommen är på plats skruvar du fast takplywooden i taksparrarna. Sedan kan du ha taklagsfest med gott samvete.

3. Spänn fast en syll i grunden och skruva sedan fast de lodräta reglarna, som utgör väggarna, i de yttre takstolarna och bärlinan. Montera sedan vinddragbanden.

Tak och isolering

För att täta effektivt monterar vi vindskivor på väggarna. Sedan lägger vi takpapp på taket, isolerar tillbyggnaden invändigt och monterar en ångspärr enligt tillverkarens anvisningar.

1. Placera vindspärrskivorna utanpå stommen och vinddragbanden. Lägg också märke till att vi har sågat en skåra i de lodräta stolparna så att takbjälkarna får något stabilt att vila på.

2. Skruva fast vindspärrskivorna i reglarna. I vårt fall stämmer detta med att varje skiva täcker två fack.

3. Eftersom taket lutar mindre än 3° lägger vi två lager takpapp, vilket krävs enligt reglementet.

4. Väggarna isoleras med 195 mm mineralull. Mineralullen ska sitta så tätt mellan reglarna att de spänner fast sig själva.

5. Eftersom det rör sig om en uppvärmd tillbyggnad sätter vi en ångspärr på väggar, golv och tak.

Golv och väggbeklädnad

Nu när allt är väl tätat kan vi börja lägga golv, sätta upp gips på väggarna och slutligen skruva fast våra underhållsfria panelbrädor på utsidan av tillbyggnaden.

1. I vårt fall behöver vi flytta en radiator som är placerad mellan tillbyggnaden och det befintliga huset.

2. Ovanpå ångspärren lägger vi reglar i ena riktningen och ett undergolv av brädor i den andra. Det går också att använda golvspånskivor som undergolv.

3. Därefter lägger vi ett flytande parkettgolv av samma typ som i resten av huset. Detta skapar en bra enhet och knyter ihop tillbyggnaden med det befintliga huset.

4. Skruva eller spika fast spikläkt på utsidan av vindspärrskivorna och montera sedan den stora skjutdörren. Det är bra att ha två eller tre par händer här.

5. Slutligen monteras de underhållsfria panelbrädorna med hjälp av specialbeslag. Brädorna är tillverkade av komposit och kapas som vanliga brädor. Vi använder en kap-/gersåg eftersom den är snabbare och ger oss möjlighet att göra ett effektivt längdstopp. När brädorna är på plats kan du bjuda in till inflyttningsfest.

Fundera på dina behov

Den första frågan du bör ställa dig när du planerar en tillbyggnad är vilka behov du har.

Behöver du ett extra sovrum, ett lekrum till barnen, ett hobbyrum, ett större kök eller kanske ett stort vardagsrum mot en grönskande trädgård? Behoven varierar från person till person, men det är viktigt att definiera sina behov redan i början av projektet för att få en tydlig bild av vad tillbyggnaden ska kunna göra - och därmed vad den ska innehålla.

Vardagsrum eller sovrum

Oavsett om du behöver ett extra sovrum eller ett större vardagsrum, som i vårt fall, är tillvägagångssättet detsamma. Här är den största skillnaden vanligtvis storleken på fönstren och deras placering. Dessutom måste du naturligtvis installera el och antingen golvvärme eller radiatorer.

Kök eller badrum

Om du behöver ett kök måste den nya tillbyggnaden, förutom el, även förses med en vattenledning för hushållsvatten. Men eftersom du också måste tömma vattnet från diskbänken och diskmaskinen igen, är det också nödvändigt med ett avlopp.

Om du ska bygga ett badrum behöver du också installera en golvbrunn. Med andra ord kan du, förutom elektriker, också behöva anlita en rörmokare. Om det är ett badrum måste du också sätta tätskikt och kakla samt köpa toalett, handfat, blandare med mera, vilket gör projektet mycket mer avancerat än om det vore ett extra vardagsrum eller sovrum. Så det finns en del som talar för att näst efter köket är badrummet det dyraste rummet i bostaden.

Hitta inspiration

När du vet vilka behov du har är det dags att låta dina drömmar bli verklighet. Om det handlar om ett tillbyggt vardagsrum, som i vårt fall, kan du börja leta efter inspiration lite överallt. I den här fasen handlar det om att ta reda på vilka lösningar du gillar - inte så mycket vad det kostar eller om det är genomförbart.

Hämta inspiration

Som med så mycket annat är internet ett bra ställe att börja när man letar efter inspiration till en tillbyggnad. På Pinterest kan du hitta tillbyggnader av alla slag.

Men bilder är en sak. Det är en annan sak att se en snygg tillbyggnad med egna ögon. Därför är det en bra idé att gå runt i grannskapet och titta på andras lösningar. Hittar du något som du gillar, knacka på och fråga hur de byggt och om de är nöjda och glada. Det är väldigt få som inte vill prata om sin fina tillbyggnad om någon är intresserad och frågar dem om det.

Vi hade turen att hitta en i kvarteret, så vi fick en rundtur och en lång pratstund om byggprocessen.

Vänd på alla alternativ

När du har hittat några tillbyggnader som du gillar är det dags att tänka vidare med utgångspunkt från dem. Kan de tillverkas av ett annat material? Ska det vara fler eller färre fönster? Ska min tillbyggnad vara större eller kommer det att ta upp för mycket plats i trädgården?

I vårt fall var storleken precis lagom, och eftersom våra tomter är identiska fick vi också en bra uppfattning om hur mycket trädgård som skulle bli kvar. När det gäller själva tillbyggnaden prioriterade vi en dubbel skjutdörr i stället för en enkeldörr, så att vi verkligen kan öppna upp mot vardagsrummet på sommaren.

här tillbyggnaden är mycket lik den vi byggde - och den är till och med gjord för ett radhus som liknar vårt.

Lagar och regler

Innan du börjar bygga finns det ett antal regler och lagar som du måste ta hänsyn till.

Det handlar bland annat om de allmänna byggreglerna, tex kan du klara dig utan bygglov om tillbyggnaden är högst 15 kvm stor. Det kan också finnas kommunala detaljplaner som sätter begränsningar för material, taklutning, takkupor etc. Dessutom kan det finnas servitut som potentiellt kan stå i vägen för ditt bygge.

Om du noggrant bekantar dig med och följer dessa förutsättningar och begränsningar, så är du på god väg att kunna gå vidare med ritningar samt lämna in en bygganmälan eller bygglovsansökan till kommunen.

Vem behöver jag anlita?

En så här stor tillbyggnad är det svårt att göra helt själv. Ett antal kubikmeter jord ska grävas upp och forslas bort. Kanske ska en ny betongplatta gjutas. Nya elkablar ska dras, eluttag och kontakter ska kopplas. Kanske ska vatten och avlopp dras och kopplas, om det handlar om att bygga ett nytt kök eller bara installera en liten gästtoalett. Och så ska tunga byggnadselement som takstolar komma på plats.

Som byggherre har du ansvar för att allt detta blir gjort. Förutom att anlita olika hantverkare kan du till din hjälp behöva en certifierad kontrollansvarig, som bistår dig med sin sakkunskap. Det är tillsammans med den kontrollansvarige som du arbetar fram en kontrollplan för byggprocessen.

Bygglov eller -anmälan?

En attefallstillbyggnad till ett befintligt eneller tvåbostadshus är egentligen undantagen från kravet på bygglov. Istället ska en bygganmälan lämnas till kommunen. Sedan behöver kommunen lämna ett startbesked för att du ska få börja bygga och ett slutbesked från kommunen krävs för att du ska få börja använda tillbyggnaden.

Kommunen kan dock i en detaljplan bestämma att bygglov krävs även för attefallstillbyggnader. Om du är osäker på vad som gäller för dig, kontakta kommunen.

Material

Att välja material kan vara något av en djungel, och i slutändan finns inte det perfekta materialet. Alla material har styrkor och svagheter, så när du väljer är det viktigt att välja de som är mest ändamålsenliga för ditt specifika projekt.

Vår tillbyggnad valde vi att bygga med en trästomme av kraftiga reglar. Vi isolerar väggarna med mineralull och klär dem sedan med vindspärrskivor och underhållsfria kompositbrädor på utsidan. På insidan sätter vi upp två lager gips. Taket lutar endast 2,5 procent, varför vi väljer att lägga takpapp.

Trästommen står på en klassisk grundmur, som vi höjde med skalblock för att matcha höjden på den befintliga byggnaden. Själva golvet är uppbyggt av grus och isolering av cellplast. Ovanpå cellplastskivorna lägger vi golvvärmerör och gjuter en betongplatta.

Många andra alternativ

Vi kunde ha valt en mängd andra byggmaterial, men i slutändan var det tre kriterier som vägde tyngst: tillbyggnaden skulle vara relativt underhållsfri, vi skulle kunna bygga den själva och vi skulle kunna hålla oss inom budgeten.

Redaktionen rekommenderar: jämför 500 olika material

Ritningar

När du vet vilka byggmaterial du vill använda och hur tillbyggnaden ska se ut, är det dags att rita den i rätt proportioner.

Om du är bekant med ritprogram kan du rita i SketchUp eller AutoCAD. Annars är det bäst att kontakta en byggnadskonstruktör eller arkitekt. Ritningarna är en viktig del av bygglovsansökan eller -anmälan. Om tillbyggnadens storlek, höjd och avstånd till tomtgräns inte uppfyller gällande lagar och förordningar kommer anmälan behöva kompletteras eller ansökan avslås.

Ritningarna har också en annan funktion, nämligen att visualisera projektet i sin helhet - både för dig själv och för eventuella anlitade hantverkare. Om du till exempel ska få en offert är det till stor hjälp om leverantören tydligt kan se projektet framför sig.

Ekonomi

Kostnaden för material och arbete för att t.ex. installera vatten och el avgör ofta om det lönar sig att bygga en tillbyggnad.

Beroende på din budget och hantverksskicklighet kommer det också att finnas en skillnad mellan hur mycket arbete du vill göra själv och hur mycket som behöver göras av proffs. Den enklaste lösningen är att anlita en entreprenör som tar hand om hela processen. Då behöver du inte ens samordna hantverkarnas arbete, och entreprenören har oftast ett intresse av att se till att bygget går så smidigt som möjligt. Om kontraktet har ett fast pris kommer entreprenörens timpris att försämras ju längre byggnationen tar - och det är de flesta inte intresserade av. Men det kostar därefter.

Du kan också välja att göra en del av tillbyggnaden. Detta kan ofta vara smart om du har specifika färdigheter, men också om du erkänner dina begränsningar och vet att du inte vill engagera dig i tung grävning eller takläggning, till exempel.

Om du är en erfaren och mångsidig gör-det-självare som vill hålla nere priset så sparar du pengar varje gång du drar på dig overallen och anlitar hjälp av goda vänner när det behövs.

Vi gjorde det senare och hamnade på en materialkostnad på cirka 300.000 kronor. Dessutom anlitade vi en kontrollansvarig samt rörmokare för att koppla in en radiator och golvvärme och en elektriker för att installera en ny elcentral och massor av uttag. Som erfarna gör-det-självare och med hjälp av auktoriserade yrkesmän uppgår kostnaden för tillbyggnaden därför till cirka 350.000 kronor och en hel del arbetstimmar.