Klassisk carport med trekantigt tak

Först markeras fasadens placering med två käppar och lina mellan dem. Här är det viktigt att linan hamnar parallellt med fasaden på sommarstugan, som står precis intill.

Hålen till de första hörnstolparna (A) borras med jordborr för ett par hundralappar. Borren är snabbt nere på 100 cm djup och det styrker gänget i tron på att de klarar att bygga med enkla medel och handkraft.

När nästa stolpe sätts på plats skall de två stolparna stå parallellt med stugan (det markerar linan). De skall stå på rätt avstånd från varandra och de skall vara lodräta. De skall dessutom vara lika höga.

För att markera gaveln på carporten vinkelrätt mot långsidan använder man här en 2500 år gammal matematisk formel, som man sedan dess har använt i alla byggen. Det är greken Pythagoras sats, som säger att i en rätvinklig triangel är summan av de två kateterna i kvadrat lika med hypotenusan i kvadrat. Eller enklare uttryckt. om du markerar 3 längder åt ett håll och 4 längder åt det andra så skall avståndet mellan ytterpunkterna vara 5 längder. Se fotot.

Nu kan den tredje och fjärde hörnstolpen sättas. Den tredje sätts 210 cm längs den lina som markerar gaveln. Den fjärde sätts 580 cm från den tredje stolpen och 210 cm från den första. Måtten tas längs stolparnas utsida.

Till sist kontrolleras att diagonalmåtten mellan de två paren hörnstolpar är exakt lika stora för annars blir carporten skev! De fyra sista stolparna placeras på långsidorna. Två på varje långsida.

Hammarbanden (B) läggs i urtag längst upp i varje stolpe. Urtaget är 45 mm brett precis som virket men endast 115 mm högt så att det 120 mm tjocka bandet sticker upp lite. Då kan takstolarna inte vila på stolparna.

Där två hammarband möts geras de ihop (som på fotot, som har tagits uppifrån). Då får man en stor limyta och bägge banden vilar bra i urtaget. Överlappningen är 20 cm.

Hammarband och stolpar skruvas ihop med vagnsbultar och här används M10 x 125 mm. Innan det görs kontrolleras alla linjer en gång till och sedan packas både betong och sandjord runt stolparna. Om Geert och hans vänner i stället hade använt betongplintarhade det varit nödvändigt att låsa sidor och gavlar med ett par snedsträvor.

Markeringen görs när reglarna till takstolen (C) och hanbjälken (D) läggs på varandra (när provmonteringen är klar). Därefter sågas halvvägs ner i träet med fogsvans och mellan de yttre spåren sågas ytterligare ett antal.

Nu är det dags för stämjärnet! Tack vare sågspåren halvvägs ner i träet gör det lätt att stämma bort träet mellan de två yttre spåren. Med vasst stämjärn och träklubba tar det bara ett par minuter att göra ett urtag.

Bladfogen limmas och skruvas ihop. Här går det åt 8 skruvar (4,5 x 40 mm) i varje bladfog. Om du arbetar med vanlig råspont och inte tryckimpregnerat trä kan du använda träskruvar för användning utomhus. Använder du tryckimpregnerat virke bör du välja rostfria skruvar. De är de endas som duger i tuff miljö och som inte missfärgar träet.

OBS: Undvik att placera skruvarna för nära en kant för då kan träet spricka!

Ett urtag i takstolen, för att den skall ligga stadigare, sågas vanligtvis två femtedelar in i träet. Här är virket 95 mm så urtaget görs cirka 38 mm djupt.

Varje takstol dras fast med två skruvar från bägge sidor. Det är viktigt att du inte nöjer dig med endast en skruv i varje fog. Styrkan kommer nämligen av samarbetet mellan de korsande skruvarna.

De två yttre takstolarna reses först och därefter dras en lina mellan åsarna. När man har en lina att styra längs blir det enklare att få alla takstolarna på en rak linje och dessutom på samma höjd.

Takstolarna vänds upp och ner på de två hammarbanden för då blir det lättare att resa dem så att de hamnar rätt.

Reglarna (E) fördelas på takstolarna och skruvas fast provisoriskt. Man hoppas förstås slippa flytta reglarna, men möjligheten måste finnas. Här används 6 x 80 mm skruvar.

En rad takskivor läggs upp så att man kan kontrollera att måtten stämmer. Takskivorna skall här sticka ut 6 cm från den nedersta regeln så att regn- och smältvatten från taket hamnar i hängrännan.

Takstolarna kapas lodrätt i ändarna för att takfotsbrädorna skall hamna lodrätt. Eftersom vi har väntat tills nu drar vi en lina från gavel till gavel och sågar längs den.

Även reglarna kapas i ändarna och ännu en gång har vi fördel av att det räcker att mäta de två yttersta och därefter spänna en lina mellan dem. Längden anpassas också efter de takskivor som skall monteras.

En kloss (K) från takstolsträet skruvas fast under varje regel längs gavlarna. Klossen skall fungera som fäste för den undre av de två vindskivebrädorna (H). Klossen är 22 mm kortare än vad regeln sticker ut.

Hålband monteras i ett kryss på bägge takytorna. Bandet skruvas fast i ena änden och sträcks med t.ex. en kofot i den andra änden medan det skruvas fast på så många ställen som möjligt.

Till sist skruvas takskivorna fast och det görs från vänster mot höger. Tillsammans med skivorna levererades också långa skruvar med brickor och packningar. Skruvarna fästs enligt anvisningarna i vågtopparna.

De nedre vindskivorna (H) skruvas fast på klossarna och de övre vindskivebrädorna (som är de yttre) skruvas fast på takreglarnas kortändar. Här är vindskivorna är så långa att gavlarna på hängrännorna döljs.

Gaveltrekanterna kläs med panel som monteras med fiskbensmönster. Varje bräda skall därför sågas för sig innan den sätts upp. Men med hjälp av smygvinkel går det lätt att komma fram till korrekt vinkel.

För att stabilisera carporten sätter man upp ett kryss av reglar (F) på insidan av den paneltäckta gaveln.

För att få ett intryck av hängrännan och hur den skall placeras lyfts den upp. Då kan man samtidigt markera för rännkrokarna.

De två yttersta rännkrokarna skruvas upp först så att det bildas ett fall. Enligt föreskrifterna är minsta fall 2,5 mm per löpmeter. Fallet kontrolleras med en lina som även används när de andra krokarna sätts upp.

Ränngavlarna kläms fast på hängrännan med en specialtång. Falsen i ränngaveln är fylls med tätningsmassa som ser till att det blir tätt mellan gavel och ränna.

Hålet för stupröret sågas med bågfil. Man hade ju beslutat att inte använda elektriska maskiner, annars skulle vinkelslipen ha varit ett bra verktygsval.

Rännorna klickas nu fast i krokarna. En lätt vridning neråt och sedan sitter rännorna fast. Mycket enkelt, måste man säga.

Skarvning av hängrännan görs förstås med en rännskarv. Denna kläms fast runt de två ändarna och som du ser är skarvbiten här försedd med gummipackningar som sluter tätt mot de två rännorna.

Rörböjar och stuprör sätts upp men först monterar man en mellanbit från rännan till röret och sedan sätter man rörsvepar på väggen. Rörsveparna håller fast stupröret.