Kantsäkring ger uppfarten lång livslängd

Knacka ner käppar i marken som markering för infartens hörn. Spänn linor mellan käpparna så har du infartens storlek och kanter.

Skapa ett fall på beläggningen så att regn- och smältvatten rinner undan. Ett fall på 20-25 mm per meter är lagom till en infart som denna. Fallet ska etableras på varje skikt uppåt.

Gräv en ränna för kantstenarna hela vägen runt infarten. Vår ränna görs cirka 35 cm bred och 25 cm djup, och vi mäter från linan som markerar färdig höjd på beläggningen.

Blanda en jordfuktig betong av cement, grus och kross i en blandare. Blandningen ska vara så kompakt att den inte rinner när du skyfflar ner den i rännorna.

Skyffla ner betong i rännorna där kantstenarna ska sättas. Tryck ner stenarna i den jordfuktiga betongen i takt med att du fyller på betong.

Kolla noga att stenarna ligger rakt. Använd vattenpass och se dessutom till att stenarna följer linan.

Fyll upp med betong runt kantstenarna, när de ligger som de ska. På så sätt får de stöd på bägge sidorna och kommer att stå extra stadigt.

Underlaget som består av bärlager-grus och väggrus rättas till. Varje lager ska vibreras och ligga med korrekt fall. Här är det svårt att kolla fallet eftersom den grusade platsen har använts som p-plats. Därför jämnar vi till med skyffel.

När underlaget har jämnats till ska det vibreras så att det blir komprimerat och stabilt. Till det använder du en 200 kg plattvibrator (padda).

Vibratorn används inte längs kanterna eftersom de är nygjorda. Här stampar du i stället med t.ex. en grov regel som du förser med handtag.

Kärra ut sättgrus på grusbädden och fördela det med spade och kratta. Du ska lägga på cirka 3 cm sättgrus överallt och det ska inte komprimeras.

Dags att skapa en nivå. Det kan du göra med ett par långa raka järnrör eller brädor, som ska grävas ner så att du precis kan se ovansidan av dem.

När rören har gravts ner i sätt-gruset, som ska vara cirka 3 cm, ska du mäta upp till linan som markerar färdig nivå. Stenarna ska sticka upp 2-2,5 cm ovanför linan och vibreras ner till 1 cm ovanför. Det blir perfekt.

Nu ska sättgruset planas ut och det gör du med en rätskiva som ställs ovanpå rören. Dra den mot dig i sicksack och fyll på grus om du upptäcker svackor. Överskottsgrus drar du med dig.

Rören tas bort och spåren efter dem fylls igen med grus när du har jämnat till underlaget. Häll försiktigt ner sättgrus i spåren så att du inte kommer åt grusbädden med din skyffel.

Jämna till gruset med en raka så att det fyller igen spåren efter rören samtidigt som du kan passa på att finjustera. Har du ingen raka kan du göra en genom att fästa en bräda på din kratta.

Spänn en lina som du kan lägga stenarna längs. Linan hjälper dig att få en rak fog, och du bör spänna nästa efter 4-6 rader sten. Här spänns linan snett över eftersom vi lägger stenarna diagonalt.

Stenarna läggs inte i förband men det påminner om diagonalförband. Det innebär att fogen förskjuts från rad till rad. Ibland är fogen 1/4 in på en sten och ibland upp till 3/4 i på stenen.

Stenarna läggs med en fogbredd på 2-5 mm. När du lägger en stor yta är det en fördel att fortlöpande fylla upp med fogsand för då ligger stenarna still om du måste gå på dem.

Mät och markera var stenarna ska kapas när du kommer till kanterna. Det blir en del mätning och kapning eftersom stenarna läggs diagonalt.

Kapa stenen med en stenklipp. Den är nästan nödvändig när så många stenar ska kapas, för det tar lång tid och dammar om du använder vinkelslip.

Hela ytan ska täckas med fin fogsand, när du har lagt alla stenar. Borsta sanden diagonalt över fogarna tills de har fyllts upp helt. Borsta sedan bort överskottssand från beläggningen.

Kör nu över beläggningen med plattvibratorn. Efter en vända ser du hur fogsanden har sjunkit och du måste fylla upp alla fogar igen. Kör ytterligare en vända med vibratorn.

Stenarna ska sitta cirka 1 cm ovanför kantstenarna när du är klar med vibreringen. Efter ett tag sätter sig beläggningen och stenarna sjunker lite, men inte kantstenarna som står i betong.