Misstag på infarten

De allra flesta infarter läggs enligt samma recept, vilket säkerligen är förklaringen till varför samma misstag i underlaget om och om igen får den så fina sten- eller plattbeläggningen att sjunka ned i gruset eller glida ut i sidorna.

Här kan du läsa om de fem vanligaste misstagen. Du hittar fler i artikeln, där du också kan läsa om de enkla grundregler som säkerställer att beläggningen håller sig fin i åratal. Och så kan du hämta tips om hur du rättar till gamla synder.

5 VANLIGA MISSTAG PÅ INFARTEN
Misstag på infarten - bärlagergrus För lite bärlagergrusOm du inte avlägsnar all mylla och stampar råjorden innan du lägger på minst 15 cm bärlagergrus, så sjunker beläggningen snart på de svagaste punkterna. Fördjupningarna samlar vatten som mjukar upp bärlagergruset och så förvärras problemet.
Misstag på infarten - för mycket sättgrusFör mycket sättgrus Lägger du mer än 3–4 cm sättgrus mellan bärlagergruset och stenarna kommer beläggningen inte att hålla för belastningen på en infart. Vikten på bilens däck kommer snart att trycka ned tydliga körspår i ytan.
Misstag på infarten - för liten plattvibratorFör liten plattvibrator Stenaltanen i trädgården kan du lägga med en 100 kg plattvibrator, men infarten kräver tyngre maskiner. Komprimerar du inte lagren med en plattvibrator på ungefär 200 kg kommer bilarna att trycka ihop och förstöra beläggningen med tiden.
Misstag på infarten - felaktig lutningFelaktig lutningBeväxning och mörka områden på hussockeln är ett tydligt tecken på att beläggningen leder vattnet i fel riktning. Felaktig lutning på beläggningen kan de dyrbara fuktskador i huset.
Misstag på infarten - bristfällig kantsäkringBristfällig kantsäkring Det vanligaste misstaget på våra infarter är förmodligen frånvaron av kantsäkring. Om de yttersta stenarna inte hålls på plats av tunga kantstenar eller fastgjutna kanter kommer bilarnas vikt att knuffa stenarna åt sidan. Vanligtvis är det inte i kanten de ser de breda fårorna – med det är i kanten felet ligger.