Låg träaltan med plats för fantasin

Vi hade bara ett mål: den nya altanen skulle ligga så lågt att den var i nivå med gräset. Men vi lät fantasin få stort spelrum när altanen började ta form.

Svårighetsgrad
Tidsförbrukning
1 helg
Pris
4.500 kronor

Intro

En sak är säker: en fyrkantig altan läggs lätt och är praktisk medan en rund altan orsakar problem men är mycket snygg. När vi satte igång med vår altan var det bara en sak som var säker: Altanen skulle ligga så lågt att den kom i nivå med gräsmattan. Vi skulle känna det som om vi satt på gräset, utan att få våta fötter av morgondaggen.

Vi ville ha möjlighet att leka lite med formen, och det är meningen med denna historia - att berätta hur vi utan att ha gjort en enda ritning köpte rikligt med reglar, trätrall och skruvar. Vi hade bara en grov skiss och improviserade oss fram, och hoppades att terressen skulle passa till villan. Det kräver inte bara god fantasi utan också respekt för praktiska möjligheter och begränsningar.

Man ska t.ex. veta hur långt det kan vara mellan reglarna utan att brädorna gungar. Här är det 60 cm, men avståndet beror på vilka brädor som väljs. En annan sak: när vi fick för oss att kapa av hörnen på terrassen, så var det klokt att välja en vinkel på 45 grader, för det passar till de fasta inställningarna på kap-och geringssågen. Och när vi tycker att det kan se smart ut med en kantbräda hela vägen runt och två brädor som läggs vinkelrätt mot de övriga, så måste vi planera för det när regelstommen byggs.

Läs mer: Bygga trädäck

Instruktion

01
Ett stabilt underlag 3 Steg

Du kan i princip göra underlaget till en terrass hur komplicerat som helst. Men det behöver det inte vara. Se bara här - vi gräver bort gräset och matjorden för att sedan kärra ut ett lager grovt grus som planas ut vågrätt.

Därefter är underlaget så stabilt att terrassen lätt kan läggas på ett antal betongplattor, som i sin tur ligger på grusbädden. Lösningen kan nog inte användas överallt, men här kommer vi ner till hårt, fast underlag redan efter 10-15 cm. På andra ställen är marken kanske lerig eller stenig, så att du tvingas använda plintar. Här är ingen risk för ogräs. Det ser grusbädden och den skuggiga placeringen till.

1

Vi gräver bort gräs och matjord där terrassen ska ligga, för vi vill ha ett stabilt underlag för den. Det räcker att vi gräver bort 10-15 cm för att komma ner till ett hårt och fast underlag, så vi klarar lätt denna del av jobbet.

2

Vi fyller på med grovt grus. Här har vi beställt singel i storleken 8-16 mm, och det fördelas så plant som möjligt och packas lite. Använder du grus från grustag bör du nog välja väggrus 0-16 mm, för annars är det svårt att packa det.

3

Gruset fördelas plant, men med en smula fall bort från huset. Du behöver inte plana ut gruset millimeternoga, men ju planare det ligger, desto bättre.

TIPS: Låt grusbädden vara cirka 10 cm större än terrassen för att hålla gräset borta.

02
En stark stomme 7 Steg

Den fina ritningen, som finns på nästa sida tillsammans med en lista över allt material som gick åt, har vår duktige tecknare gjort i efterhand och med hjälp av bilderna. Vi hade endast en grov skiss på rutigt papper och ett antal idéer i huvudet. Men det duger utmärkt. Konstruktionen är ju enkel.

I stället för att i förväg kapa allt virke till regelstommen (eller bjälklaget), lägger vi ut reglarna undan för undan och kapar dem. Till att börja med koncentrerar vi oss på storleken, för den ska anpassas efter terrassbrädornas längd.

Men därefter kompletterar vi med två ”flyglar”, där vi vinklar hörnen och använder kortare brädor.

1

Vi lägger reglarna till stommen på marken på ett ungefär och utan att kapa dem. Vi rättar till skissen en aning efter verkligheten och kollar att reglarna räcker till i antal. Därefter märker vi reglarna så vi vet var de ska ligga.

2

De parallella reglarna (A), som ska ligga vinkelrätt ut från huset, läggs på cirka var 60:e cm. Om avståndet från centrum på en regel till centrum på nästa - alltså c/c-måttet - är 60 cm, så blir det cirka 55 cm mellan reglarna.

3

Reglarna kapas i takt med att de läggs på plats. Det går naturligtvis att använda fogsvans, men det går snabbare med kap- och geringssåg, särskilt om vi håller oss till de fasta inställningarna på 22,5, 45 och 90 grader.

4

De parallella reglarna (A) fästs i ramreglarna (B) med 100 mm spikar. Det går även bra att skruva, men under alla omständigheter krävs förborrning för att träet inte ska spricka. Placeringen markeras noga på reglarna.

5

Du kan skarva två reglar (X1) och (X2) i förlängning av varandra med hjälp av en regelbit på sidan av de två. Här håller vi handen över skarven och känner om reglarna hamnar på samma höjd innan regelbiten (Y) skruvas fast.

6

Här svänger ramen 45 grader. Det är svårt att få ihop delarna med spikar utan att de glider isär, så vi skruvar i stället. Två 5 x 80 mm skruvar från ena sidan, två från den andra. Reglarna har kapats 22,5 grader för att ge ett 45-gradigt hörn.

7

Extrareglarna (D) längs kanten och under de tvärgående brädorna skruvas eller spikas fast på ramen när den är klar. Extrareglarna ser till att kantbrädor, tvärbrädor och terrassbrädor får stöd överallt och att de därför ligger stadigt.

03
Stommen görs klar 2 Steg

När hela stommen har satts ihop, lyfter vi upp den på betongplattorna. Dels för att hålla undersidan torr, dels för att vi vill vara säkra på att den får stöd under alla skarvar och att den ligger plant.

Arbetet underlättas om grusbädden från början har planats ut, för då slipper vi justera betongplattorna så mycket. Stommen ska helst ligga nästan vågrätt, och med nästan menas att den gärna får slutta lite bort från huset. Då rinner regn- och smältvatten inte in mot huset.

För att få ner terrassen i nivå med gräset används ganska klena reglar, och det innebär att vi måste använda många stödpunkter (högst 60 cm från varandra) för att terrassen inte ska gunga.

1

Betongplattorna ska ligga under alla reglar och vid hörnen och det får inte vara mer än 60 cm mellan dem. Höjden justeras så att reglarna verkligen vilar på plattorna och så att terrassen sluttar en aning bort från huset.

2

Mellan varje platta och regel läggs takpapp. Om regeln inte ligger an mot en platta kan man lägga en extra remsa takpapp under den.

TIPS: Om du använder väggrus bör du helst vibrera med plattvibrator.

04
En elegant terrass 6 Steg

Nu kommer vi till den skojiga delen - att lägga terrassbrädor.

Här används brunimpregnerade brädor av furu. Impregneringen har trängt in så djupt, att sågade ändar inte är så ömtåliga.

De allra flesta brädorna (F och H) läggs på traditionellt sätt vinkelrätt över de parallellt lagda reglarna och vi vänder den spårade sidan uppåt. Kantbrädorna (E) och de tvärgående brädorna (G) vänder vi däremot så att den släta baksidan hamnar uppåt. Vi tar god tid på oss för att hitta brädor med snygga baksidor.

Om det är möjligt är det lättast - och blir snyggast - att justera längden på brädorna när de har lagts.

1

Vi börjar med att fästa kantbrädorna (E). Till de ”mjuka” hörnen på 135 grader sågas de med kapsågen inställd på 22,5 grader. Vi fäster dem med 4,2 x 55 mm trallskruv som har borrspets och är självförsänkande.

2

Nu fästs den ena tvärbrädan (G) och vi fortsätter med terrassbrädorna (F). De fästs med 5 mm luft mot tvärbrädan för att det inte ska samlas vatten i skarven. Vid kortändarna förborrar vi för skruvarna. Brädorna kapas inte förrän senare.

3

Om en bräda inte är alldeles rak, ska den tvingas på plats. Det kan göras med en kniv, om du trycker ner spetsen i regeln och pressar brädan med ryggen på knivbladet. Det går också bra att pressa med t.ex. ett knä.

4

Terrassbrädorna (F) kapas i den andra änden när de har lagts på plats. Vi mäter noga för att vara säkra på att de kommer in 2 cm på regeln. Med 5 mm luft kan sedan tvärbrädan (G) fästas så att den vilar på 2 cm av regeln.

5

Såglinjen markeras med en snörslå. Men innan vi snärtar ner snöret med krita kollar vi att såglinjen ligger vinkelrätt mot långsidorna. Om den inte gör det, tvingas vi kapa kortbrädorna (H) på flyglarna i en skev vinkel.

6

Terrassbrädorna kapas med cirkelsåg som styrs av en skena. Klingan ställs så att den precis går igenom brädorna. Har du ingen sågskena kan du styra sågen mot en fastpänd bräda. Fäst den sista tvärbrädan och kortbrädorna.

Material

45 x 70 mm tryckimpregnerat trä:
• 10 reglar (A) à 330 cm under mitten och tvärbrädorna
• 2 kantreglar (B) à cirka 460 cm runt mittsektionen
• Cirka 20 löpmeter till övriga kanter (C), extrakanter (D) och diverse

28 x 120 mm terrassbrädor:
• Kantbrädor (E), cirka 16 m
• 26 brädor (F) à 410 cm till mittsektionen
• 2 tvärbrädor (G)
• 52 brädor (H) à max. 52,5 cm till de två flyglarna (brädorna i flyglarna ska sågas till för att passa i ramen)

Dessutom:
• 1 m3 singel, 8–16 mm
• 120 betongplattor (10 x 15 x 4 cm)
• Takpapp (totalt ett par kvadratmeter)
• 5 x 80 mm rostfria skruvar
• 100 x 4,6 mm varmgalvaniserade spikar
• 4,2 x 55 mm rostfria trallskruvar

Tidsförbrukning

Räkna med tre-fyra dagar eller en långhelg.

Pris

Cirka 4500 kr för vår terrass.

Svårighetsgrad

Du bestämmer själv hur lätt eller svårt det ska vara, men grundprincipen är enkel. Se bara till att plana ut underlaget - det sparar tid.

Ritning

Denna terrass har flera detaljer, som får den att verka mer komplicerad än den är. Konstruktionen är annars ganska enkel eftersom den består av en rektangulär mittsektion med två flyglar. Till mittsektionen används 330 cm reglar och 410 cm terrassbrädor i full längd. Flyglarna har i framkant kapats så att de rätvinkliga hörnen ersatts av vinklar på 135 grader.

Tips & Tricks

Tidningsartikel

Ladda ner artiklen i PDF-format, så som den ursprungligen såg ut i tidningen Gör Det Själv.

    Andra läser just nu ....

    Mer i samma kategori Trädäck