130 m² upp i luften

Vi börjar med att riva det gamla trädäcket. Efter att allt gammalt trä är borta, tas även den gamla muren och lös sten bort, så att vi kommer åt att ”spränga” bort stenen som vi vill bli av med.

Sprängning utan dynamit. Stenen som ska tas bort är så nära huset att vi inte vill använda dynamit. Dessutom vill vi helst göra jobbet själv. Därför använder vi så kallad sprängcement för att ”spränga” berget.

Vi borrar en rad 25 mm stora och 40 cm djupa hål med en stor borrhammare där vi vill ta bort sten. Hålen borras med ett avstånd som är 5-10 gånger större en diametern på hålen.

Efter att sprängcementen har verkat i cirka ett dygn, har berget spruckit så mycket att stenblock kan bändas bort med hjälp av ett spett.

Blocken lyfts iväg efter att de bänts bort och körs iväg med en skottkärra. Stenblocken är både vassa och tunga, så vi tar på oss både handskar och skyddsskor inför arbetet. Efter den första rundan med sprängcement, upprepar vi proceduren en gång för att bli av med allt som vi vill.

På husväggen sätter vi en bärlina (A) av impregnerad 45 x 195 mm regel. Den skruvas fast i syllen på huset. På bärlinan fäster vi golvreglarna (B), också av impregnerad 45 x 195 mm, med balkskor. De vilar i sin tur på två golvbjälkar (C), bestående av två ihopsamma impregnerade 48 x 198 mm reglar. Golvreglarna har ett centrumavstånd på 60 cm, vilket passar till trallbrädor på 28 x 120 mm. Är trallbrädorna klenare, måste reglarna ligga tätare.

För att få rätt höjd på stolparna (E) använder vi ett slangvattenpass. Vi håller fast stolparna tillfälligt med långa brädor. Stolparna (E) är två impregnerade 45 x 95 mm reglar som satts ihop och bildar en kvadratisk stolpe.

Stolparna (E) kapas på rätt höjd innan golvbjälken (C) fästs ovanpå. Stolpvattenpass hjälper till att få stolparna helt i lod.

Höjden över marken blir nästan tre meter på husets kortsida. Vi hyr en ställning för att kunna arbeta tryggt. Vi fortsätter med bärlina (A) och golvreglar (B), som fästs i balkskor på bärlinan och läggs på en golvbjälke (C) ytterst.

På den bredaste delen av trädäcket måste golvreglarna (B) skarvas. Det gör vi genom att överlappa dem cirka 60 cm mitt över golvbjälken (C). I änden av reglarna har vi satt en syll (D) av impregnerad 45 x 195 mm regel. Det är snyggt, skyddar och stöttar reglarna lite extra.

Trallgolvet består av 28 x 120 mm, brunimpregnerade brädor (K) som läggs med de två frästa spåren i längdriktningen uppåt. Vi börjar att lägga brädorna från husväggen och utåt.

Brädorna skruvas fast med dold infästning med hjälp av ett så kallat Camo-system. Systemet ger samma avstånd mellan brädorna och gör så att du kan sätta trallskruvarna osynligt på sidan av brädorna.

Vi börjar läggningen vid husväggen. Alla skarvar i längdriktningen läggs över en golvregel, och det ska inte vara två skarvar direkt efter varandra på samma golvregel.

Istället för att kapa brädorna en och en låter vi brädorna gå ut över kanterna, innan de slutligen kapas allihopa. Det är enkelt och blir snyggast.

Där trädäcket gränsar mot berget måste änden på varje bräda sågas till med en sticksåg. Det betyder mycket figursågning, men slutresultatet är värt allt nedlagt arbete.

Stolparna till räcket görs av två brunimpregnerade 45 x 95 mm reglar (F) som sätts ihop till en kvadratisk stolpe. Stolparna skruvas fast med centrumavstånd på 180 cm genom både syllen (D), golvreglarna (B) och golvbjälken (C) under. Det gör att stolparna står stadigt. De mäts upp med laservattenpass och kapas så att de slutar 96,5 cm över färdigt trallgolv. Då blir räcket cirka 100 cm högt när överliggaren (L) fästs överst. De sista trallbrädorna läggs senare.

Räcket görs i moduler med hjälp av en hemmagjord mall. I mallen finns det plats till 12 spjälor av brunimpregnerad 45 x 95 mm (H) regel plus en övre och en undre regel (G), också av brun 45 x 95 mm.

Eftersom alla stolpar står med samma avstånd - så mycket som möjligt- är det lätt att serietillverka modulerna till räcket.

Etter att modulerna är på plats, läggs en överliggare (L) av brunimpregnerad 34 x 145 mm på räcket. De sista trallbrädorna, som måste anpassas runt stolparna, läggs också på plats.

Bakom huset finns det inget bjälklag att fästa stolparna i. Därför förankrar vi ett stolpjärn till varje stolpe på betongterrassen. De sätts med samma avstånd som stolparna på det nya trädäcket.

Till sist sätter vi upp de stolpar och moduler som utgör räcket på baksidan, på samma sätt som vi gjorde på framsidan. För att få en mjuk avslutning, gör vi räcket lite lägre på de två sista modulerna.