Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Plank som håller i 100 år

Spara artikel Du måste vara inloggad för att kunna spara artiklar

När du reser ett plank runt tomten tar det lika lång tid att bygga ett som håller i 100 år, som att bygga ett som faller samman efter 10 år. Enda skillnaden är att du under arbetet bygger in det som kallas konstruktivt träskydd. Se bara här.

Intro

Ett plank ska helst stå några år, men varför inte resa ett som kan stå i 100 år? När man kan bygga fäbodar, gårdar och träkyrkor som står i 1000 år, så ska man väl kunna få ett plank att hålla längre än de 15–20 år som i dag är vanligt? Självklart kan man resa ett sådant plank.

SE OCKSÅ: 10 tips: Bygg ett STAKET som håller!

Det ska bara uppföras på rätt sätt och med konstruktivt träskydd.

Det innebär att planket ska utföras på ett sådant sätt att vattnet rinner bort från det. Det gör det av sig själv från de lodräta delarna, men det är värre med de vågäta. Trä tål att bli vått, men det ska kunna torka rimligt snabbt. Träets svaga sidor är kortändarna, så därför gäller det att vara noggrann med att skydda dessa.

Det får inte samlas vatten i skarvar och det ska finnas lite luft mellan delarna i planket. Därför fäster vi flera delar med byggbeslag. De är inte vackra, men de har flera fördelar framför de fogar du skapar med stämjärn.

Till vårt plank används tryckimpregnerat trä (det är inte nödvändigt till brädorna, men en fördel). Samtliga ytor har en lutning på minst 30 grader, så att vattnet inte kan samlas. Och tack vare byggbeslagen kan vi skapa avstånd mellan delarna. Då undviker vi fuktfällor och säkrar att träet kan torka.

De mest utsatta delarna i planket är överliggaren och regeln under de stående brädorna. De ska kanske bytas efter 25-30 år, men det är rätt lätt. Resten av planket håller kanske inte lika länge som fäbodarna i Dalarna, men kanske i 100 år - och det är inte så illa!

Instruktion

Stolpar

Låst innehåll

logga in eller köp åtkomst för att läsa detta avsnitt

I stora delar av Sverige går det att gräva ner stolparna, och kan man det där du bor, kan du med fördel göra så här:

Se till att stolpen inte har direktkontakt med jord från marknivå och 20-30 cm ner. Det är nämligen kombinationen fukt och luft som är träets värsta fiende och det är vid marknivån som röta och svampangrepp är vanligast.

Längre ner i marken har jordkontakten ingen större betydelse, för där finns det ingen luft.

Kan du inte gräva ner stolparna, får du använda plintar och stolpskor.

1

Börja med hålen för stolparna. Visst kan du gräva hålen med spade och hacka, men det är enklare och går snabbare om du har en jordborr. Hålet ska vara så stort att det får plats betong runt stolpen och det ska var cirka 90 cm djupt.

2

Sörj för dränering av hålet så att det inte samlas vatten på bottnen. Sandrik jord dränerar sig själv, men komplettera gärna med ett dränerande lager på cirka 10 cm av makadam eller stenar.

3

Du får inte såga i den del av stolpen som ska ner i hålet, för då skadar du tryckimpregneringen. Om du ändå måste såga i den änden, bör du låta stolpen stå ett dygn i en burk med träolja så att den får suga åt sig.

4

Fixera stolparna med snedsträvor som du spänner fast med skruvtvingar. I den andra änden spänner du fast brädorna på reglar som du spetsar och knackar ner i marken.

5

Fyll på med jord och grus runt stolpen. På var 10:e cm stampar du ordentligt med en regel eller liknande, hela vägen runt stolpen. Fortsätt tills det återstår cirka 30 cm till marknivån.

6

Blanda vatten och torrbetong. Det är för besvärligt att blanda cement och grus, så köp en färdigblandad produkt. Räkna med att det går 15 liter per stolpe (20 kg). Häll blandningen i hålet upp till 5 cm från marknivå och stampa ordentligt.

7

Trä ett plaströr runt stolpen. Det kan t.ex. vara en färgburk som du har skurit bort bottnen på. Om du har klippt upp burken, tejpar du ihop den. Se till att stolpen står lodrätt och att det är 3-4 cm mellan plaströret och stolpen.

8

Fyll plaströret med betong. Se till att pressa ner blandningen ordentligt i röret. Stick i betongen och pressa ner den med en liten slev. Avsluta genom att forma en helt slät kant som ska luta cirka 15 grader utåt mot sidorna på plaströret.

Lutande ytor

Låst innehåll

logga in eller köp åtkomst för att läsa detta avsnitt

Led bort vattnet med hjälp av lutande ytor, skydda ändträ som är vänt uppåt och ge träet chans att torka genom att hålla avstånd mellan delarna och mellan träet och marken.

Det är de tre grundreglerna när du reser ett plank eller trästaket. Och du kan helgardera dig genom att avsluta planket nertill med en vågrätt monterad bräda, en s.k. offerbräda.

Offerbrädan utgör fronten och kan offras om gräset blir så långt att det hela tiden håller brädan fuktig. Men bytet är enkelt om den bara monteras med ett par beslag - ett i varje kortände.

1

Använd en kap- och geringssåg till alla geringar. Samtliga brädor som ska stå lodrätt kapas både upptill och nertill i en vinkel på 30 grader.

2

Såga nu till alla vågräta reglar och brädor. Kortändarna sågas av vinkelrätt men långsidorna ska geringssågas, dvs. fasas i en vinkel på 30 grader. Då rinner regnvatten lätt av från träet.

3

Sätt ett märke 20 cm upp från betongen på stolpen. Där ska du fästa ett beslag för en vågrät regel. Överför höjden till de andra stolparna med hjälp av ett långt vattenpass, slangvattenpass eller laservattenpass.

4

Skruva fast ett vinkeljärn på varje stolpe. Det räcker med två skruvar om du placerar dem diagonalt som på bilden. Det är inte nödvändigt att sätta skruvar i alla hål. Konstruktionen blir ändå stark.

5

Mät avståndet mellan vinkeljärnens insidor. Kapa sedan de vågräta reglarna så att de blir 15 mm kortare. Vänd regeln så att ovansidan lutar ner mot vinkeljärnet.

6

Spänn fast en hjälpreda upptill på stolparna. Den består av två lister som fästs tillfälligt på stolpen med tvingar och lutar 30 grader.

7

Kapa längs hjälpredan med en vanlig fogsvans. Det går att såga snyggt för hand men med hjälpredan blir sågytorna parallella och plana.

8

Montera vinkeljärn för offerbrädan under regeln. Vinkeljärnet ska placeras så att offerbrädan hamnar precis under de lodräta brädorna i planket.

Montering

Låst innehåll

logga in eller köp åtkomst för att läsa detta avsnitt

Börja med att fästa offerbrädan längst ner - den bräda som du ska vara beredd att byta ut (offra) om den angrips av fukt eller röta. Lägg därefter ett lock över hela planket genom att fästa den övre brädan. Till slut skruvar du fast plankbrädorna mellan de två vågräta brädorna upptill och nertill. Se hela tiden till att det är luft mellan alla delar så att vattnet inte kan samlas i små pölar.

1

Fäst offerbrädan med skruvar genom vinkeljärnen. Använd en avståndslist för att hela tiden hålla rätt avstånd mellan de lodräta brädorna och offerbrädan.

2

För att slippa en fuktfälla mellan toppen på stolpen och den toppbräda som ska skydda planket, ska du lyfta upp toppbrädan med hjälp av vinkeljärn, som sticker upp 10 mm ovanför stolpen.

3

Skruva fast toppbrädan underifrån. Innan brädan skruvas fast bör du såga ett 4-5 mm djupt spår cirka 5 mm från kanten på brädans undersida. Då bildas en droppkant så att vatten lättare släpper.

4

Om det är mer än 1 meter mellan stolparna ska toppbrädan stöttas. Fäst i så fall ett vinkeljärn, som du har knackat ut till 120 grader (det motsvarar brädans lutning), på en av plankbrädorna.

5

Skruva fast plankbrädorna. Se till att det är 15 mm luft mellan brädorna och toppbrädan. Fäst sedan brädorna med 10 mm mellanrum. Försänk skruvhuvudena så att de inte skadar träets yta för då kan det lått samlas fukt.

6

Dubbelgardering mot fuktskador. Dels sitter det en offerbräda längst ner (som du kan byta ut om den ruttnar), dels är det luft mellan alla brädorna i planket, för då kan vattnet rinna bort eller dunsta.

Tips & Tricks

Trätjära - samma produkt i 1000 år

Trätjära har sedan vikingatiden använts till skydd av trä, oavsett om träet har använts till husbygge, båtbygge eller bålverk av pålar och timmer. Det gör trätjära till det äldsta och mest använda - och testade - medlet för ytbehandling av trä.

Traditionell trätjära tillverkas genom att man i en mila bränner kådrikt virke, framför allt tall. När man har tänt eld täcker man över eldplatsen för att strypa tillgången till syre. Då pressas tjäran ut ur veden och tas sedan om hand. En kubikmeter ved kan ge 25-30 kg tjära i en mila.

Trätjäran hindrar solens skadliga UV-strålar att bryta ner träet samtidigt som den ger en vattenavvisande yta, när den penslas på trä.

Tidningsartikel

Ladda ner tidningsartikeln

Ladda ner artiklen i PDF-format, så som den ursprungligen såg ut i tidningen Gör Det Själv.

Skapa Profil

purchase.course_name_message

Skapa Profil
Du ska skriva in ditt förnamn
Skriv in ditt efternamn
Ogiltig e-postadress
Ditt lösenord ska bestå av minst 6 tecken
Visa
signup.credentials_form.terms_error
Logga in
Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa
Tillbaka