Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Stående stolpar med lång livslängd

Skriv ut Spara artikel Du måste vara inloggad för att kunna spara artiklar

Stolpar som står stadigt fast i marken - helt lodräta och i perfekt raka rader, är förutsättningen för ett bra resultat när du ska bygga en pergola.

Stående stolpar med lång livslängd

Meningen är att din nya pergola ska bli stående i många år framöver.

Därför är det en bra investering att vara noggrann med stolparna. Om de inte står stadigt förankrade i marken och på en rak linje blir resultatet inte bra.

Det finns en rad olika tekniker och varianter för att förankra stolpar. Valet beror både hur marken är som stolparna ska stå i och vad du vill investera - både när det gäller pengar och arbetsinsats.

I den här artikeln går vi igenom allt. Se bl a:

Gräv hål till stolparna

Vilket redskap är bäst när du ska gräva hål för stolpar? Valet beror framför allt på hur många hål du ska göra. För även om spaden utmärkt väl kan användas till ett hål, så blir den snabbt omkörd av den manuella jordborren – samtidigt har den motoriserade varianten av jordborren redan passerat mållinjen.

Ett hål för en enda stolpe, som ska grävas ner cirka 90 cm i marken, klarar du enkelt med en spade om marken är mjuk. Men om du nu ska gräva 4, 12 eller rent av 20 hål för pergolan, eller för den delen boden eller planket också? Så många hål kräver inte bara svett – arbetet tar också rätt långt tid.

Det finns turligt nog både svett- och tidsparande alternativ i form av jordborrar med eller utan motor. Men lönar det sig att köpa eller hyra en enklare lösning?

Vi testar tre verktyg

Det ska vi undersöka lite närmare. I en trädgård med jord och lera av den lättare typen gräver och borrar vi lätt ett hål som är 90 cm djupt, alltså frostfritt i de södra delarna av landet, och som får stolpen att stå stadigt.

Vi kan redan från början räkna ut att den motoriserade borren naturligtvis är snabbast. Men är den mycket snabbare än en vanlig jordborr? Lönar det sig att hyra eller köpa den? Och är spaden nästan lika snabb som den vanliga jordborren?

1. Slungspade

Spadens största fördel är att du redan har en och kanske har du också en slungspade. För att snabbt klara av ett arbete som detta är det en fördel med tunga spadar som orkar gräva upp stubbar och hacka av rötter.

Det är tungt att gräva stolphål med en spade även om det går ganska fort de första 40–50 cm. Därefter blir det så trångt i hålet att det är svårt att dra med sig jord upp. Resultatet blir ett koniskt hål och du gräver upp alldeles för mycket jord. Till slut måste du stå på knä för att komma ner 90 cm.

PRISBILD: 500–700 kr beroende på kvalitet och hur långt bladet är.
TIDSÅTGÅNG: 20 min i lätt jord utan stenar.

2. Vanlig jordborr

Den vanliga jordborren arbetar sig snabbt ner i marken när det handlar om trädgårdsjord. Standardstorlekarna är 100, 120 eller 150 mm i diameter på ett 110 cm långt skaft och det passar för fyrkantiga stolpar på 100 x 100 mm och 120 x 120 mm – sant förstås runda stolpar på 100 och 120 mm.

Den största fördelen är att borren lätt lyfter upp jorden ur det trånga hålet. Rötter och stenar kan kräva att du också använder spade och därmed utvidgar hålets storlek en aning.

PRISBILD: 300-500 kr beroende på diametern, storleken och var du handlar.
TIDSÅTGÅNG: 7 min i lätt jord utan stenar.

3. Motoriserad jordborr

Den motoriserade jordborren är effektiv! Om den inte möter motstånd kan den borra ner till 90 cm på cirka 15 sekunder – men då kan du inte lyfta upp all jord. Lyft upp borren var 15:e–20:e cm och då når du 90 cm efter 4–5 lyft och slipper anstränga dig så mycket.

Om borren träffar på stenar eller rötter stoppar den, men det gör inte maskinen! På några modeller finns en bromspinne som slår emot ditt lår om maskinhuset och inte borren börjar snurra så att du slipper att själv snurras runt.

PRISBILD: Cirka 400 kr för hyra en dag.
TIDSÅTGÅNG: 2 min i lätt jord utan stenar.

Få stolparna helt raka

Det låter så lätt när man säger “rätta in stolparna”, men om man inte tar sig an uppgiften metodiskt kan det bli väldigt besvärligt. Det ska spännas upp snöre att rätta in efter, och så ska stolparna stagas upp tillfälligt. Och så måste man mäta och kolla av med vattenpasset hela tiden.

NEDGRÄVDA STOLPAR

1

Om stolpar ska resas till en pergola eller kanske ett förråd, är det smart att börja med att sätta ner pinnar som markerar hörnen. Rätta in dem så att hörnen är 90° och dra snöre mellan dem.

2

Om stolparna bara ska stå i marken, grävs de 4 hörnhålen och stolparna ställs ner på ett lager sand eller småsten. Jord packas runt om stolparna, 20 cm åt gången, och man kollar så att de står i lod.

3

Innan resten av stolparna ställs på plats, dras snöre mellan hörnen. Dra två snören, ett lite över marken och ett högre upp - så får man koll på om stolparna lutar utåt eller inåt.

4

Alla stolpar rättas in med ett långt vattenpass - om man inte är så lyckligt lottad att man äger ett stolpvattenpass. Jorden packas hårt runt stolparna, när de står som de ska.

5

För att försäkra sig om att stolparna står lodrätt medan man bygger färdigt, bör man fixera dem genom att skruva fast snedsträvor från botten av en stolpe till toppen av den som står bredvid.

GJUTNA STOLPAR

Först grävs hålen till stolparna. De ska vara ca 30 x 30 cm och minst 90 cm djupa. För att mäta ut var hålen ska grävas, kan man markera dem på en lång bräda, som man gräver efter. 1

Först grävs hålen till stolparna. De ska vara ca 30 x 30 cm och minst 90 cm djupa. För att mäta ut var hålen ska grävas, kan man markera dem på en lång bräda, som man gräver efter.

När den första stolpen står i sitt hål, stagas den upp med en snedsträva. Om den fästs med en tving, är det lätt att justera stolpen. Snedsträvan fästs i andra änden till en pinne som slås ner i marken. 2

När den första stolpen står i sitt hål, stagas den upp med en snedsträva. Om den fästs med en tving, är det lätt att justera stolpen. Snedsträvan fästs i andra änden till en pinne som slås ner i marken.

Om det finns något stadigt i närheten (här är det ett hus) kan det vara lönt att fästa stolpen vid det. Annars fästs ännu en snedsträva vid stolpen, vinkelrätt mot den första. 3

Om det finns något stadigt i närheten (här är det ett hus) kan det vara lönt att fästa stolpen vid det. Annars fästs ännu en snedsträva vid stolpen, vinkelrätt mot den första.

Efterhand som man reser stolparna, förses de med snedsträvor och avståndet mellan dem säkras med liggande distansbrädor. 4

Efterhand som man reser stolparna, förses de med snedsträvor och avståndet mellan dem säkras med liggande distansbrädor.

För att undvika att stolparna flyttar sig i hålen vid gjutning, sätts också snedsträvor 30-40 cm över marken. Kolla alla stolpar med ett vattenpass och rätta in tills de står 100 % i lod. 5

För att undvika att stolparna flyttar sig i hålen vid gjutning, sätts också snedsträvor 30-40 cm över marken. Kolla alla stolpar med ett vattenpass och rätta in tills de står 100 % i lod.

När allt står som det ska, hälls torrbruk i hålet som packas. Två 15-20 cm tjocka lager betong med jord mellan och ovanpå blir bra. Fukt från marken får betongen att härda. 6

När allt står som det ska, hälls torrbruk i hålet som packas. Två 15-20 cm tjocka lager betong med jord mellan och ovanpå blir bra. Fukt från marken får betongen att härda.

8 metoder: Stolpar som håller!

När du reser en stolpe kan du välja mellan många alternativ från att bara gräva ner den och stampa runt den. Samtliga metoder, även de enklaste, har kvaliteter som gör dem till det bästa valet för en viss uppgift.

Det är en sak som är återkommande om du vill sätta upp ett staket, ett plank, en torkställning eller en enkel carport: Du måste gräva ner stolpar i marken. Men de olika projekten kräver nödvändigtvis inte samma slags stolpar.

Eller rättare sagt: Stolparna kan och bör förankras i marken på olika sätt. Det är en enormt stor skillnad på om stolparna ska bära ett plank som måste tåla kraftiga vindstötar från sidan eller om de ska bära vikten av ett taksprång eller vindsuget från ett halvtak, där de lodräta krafterna är stora.

Ska stolparna stå i sand, lerjord eller sten?

Även markens beskaffenhet är en faktor. I lätt sandjord kan det vara nödvändigt att förse stolparna med en betongklump, men i kompakt lerjord kan ordentligt nerslagna stolpspjut räcka för att hålla fast stolparna. Och på en berggrund måste du kanske borra eller fästa stolparna med beslag.

1. Nergrävd i marken

Det allra enklaste och absolut billigaste sättet är att gräva ett hål i marken, sticka ner stolpen och stampa runt den. Den metoden kan du använda som förstärkning och när livslängden är ointressant.

2. Förstärkt med ankare

Stolpen grävs ner i marken men stabiliteten på den förbättras väsentligt om du fäster två par brädor på den, ungefär som ett ankare. Används där jorden är både lätt och lös.

3. Förstärkt med betong

Ett enkelt sätt att förbättra stabiliteten och öka dragstyrkan för lodrät belastning på nergrävda stolpar. Det görs här genom att förse stolpen med en eller flera betongankare under marknivå.

4. Stolpspjut

Stolpspjut av stål med hål där stolpen sticks ner. Lätt, snabb och enkel lösning när du fäster stolpar. Problemet är att de inte tål vrid- eller dragbelastning.

5. En stolpsko gjuts fast

Det finns en mängd olika stolpskor och beslag som kan gjutas fast i betong. De håller fast stolpar i alla möjliga konstruktioner och ger stor drag- och tryckstyrka men ger inget stöd i sidled.

6. Plint med stolpsko

Stolpsko med en eller två sidor och köpt fastgjuten i en betongplint. Plinten grävs ner och är en snabb lösning eftersom du slipper blanda och vänta på härdning av betong.

7. Plintjärn gjuts fast

Denna lösning ger stolpen två starka ben som båda har gjutits fast i betong. De två benen gör att t.ex. ett plank lätt klarar häftiga stormar utan att välta, vilket är svårt med stolpskor.

8. Markskruv

Markskruven har ett eller två beslag överst som stolpen ska skruvas fast i. Lite dyrare lösning, men den går i gengäld både enkelt och snabbt att skruva ner i marken.

VIDEO: Lär dig av hantverkaren

Text och bilder är naturligtvis oumbärliga när man ska sätta sig in i teorin kring ett nytt byggprojekt. Men en handfull bra videor som visar hantverkaren i aktion ger en bättre förståelse när det handlar om själva handgreppen.

Därför har vi naturligtvis också samlat en rad relevanta videor som du kan ha glädje av att närstudera när du nu ska sätta i gång att bygga din egen pergola.

Gjutna stolpar

Med stöttor får du dem helt raka, medan betongen härdar

Stolpar på rad

Med ett rättesnöre får du dem i en exakt rad

Montering av markskruv

Använd vattenpasset ofta - då hamnar skruven helt lodrätt

Se byggbeskrivningar till pergolor

Här har vi samlat alla våra byggbeskrivningar till pergolor: Byggbeskrivningar till pergolor

När du använder en byggbeskrivning från Gör Det Själv får du en systematisk steg-för-steg-genomgång av hela projektet. Det finns foton på alla de svåra detaljerna, ritningar, 3D-modeller, förklarande videor och komplett materiallista.

Det är din garanti för ett bra resultat.

Din beställning
Beställning
Skapa Profil
Du är på väg att köpa tillgång till:
Artikel: Stående stolpar med lång livslängd
Totalt pris: null kronor
Mer för mindre?
Få över 1 000 byggbeskrivningar och full digital åtkomst för bara 29 kronor
    • Tillgång till över 1 000 digitala byggbeskrivningar
    • Du kan säga upp din prenumeration när som helst.
    • Efter erbjudandet fortsätter prenumerationen som en tillsvidareprenumeration för 79 kr i månaden
Endast 29 kr första månaden
Du ska skriva in ditt förnamn
Skriv in ditt efternamn
Ogiltig e-postadress
Ditt lösenord ska bestå av minst 6 tecken
Visa
signup.credentials_form.terms_error
Tillbaka
Logga in
Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa
Tillbaka