1. Jordvärme
Bergvärme
Ett alternativ enligt samma princip som jordvärme, eller markvärme som det också kallas, är bergvärme. Då gräver man inte strax under jordytan utan borrar istället rakt ner i marken.
Även här handlar det om att med hjälp av en bergvärmepump i en slang pumpa runt vätskan, som värms upp av markens värme, och på så sätt ta tillvara solenergin som lagras djupt ner marken och förse ditt hem med värme och varmvatten. En förutsättning är att du har vattenburen värme. Det säger sig självt att behovet av stora ytor inte är lika stort när man borrar rakt ner, men det måste ändå finnas utrymme för att inte behöva lägga borrhålet för nära huset.
För att komma åt energin i berggrunden krävs att man borrar hål som vanligtvis är mellan cirka 90 och 200 meter djupa, ju längre norrut i landet desto djupare hål.
Energieffektiviteten är ungefär densamma som för jordvärme, liksom livslängden på såväl slangar (ca 50 år) som pumpen (ca 20 år).
Du ska välja jordvärme om...
- Du har en gräsmatta eller annan öppen mark som är minst tre gånger så stor som bostadsytan. Marken ska vara fri från träd och byggnader.
- Alternativt att du har förutsättningar för att kunna borra för bergvärme.
- Du har ca 150.000-200.000 kronor till installationskostnaderna.
- Du har vattenburen värme, gärna golvvärme.
- Ditt hus är välisolerat och tätt.
2. Värmepump
Klimat
I vårt typhus på 130 m² släpper en luft-vatten-värmepump ut cirka 3.000 kg CO₂ per år eller cirka 0,15 kg CO₂ per förbrukad kilowatt timme. Det motsvarar t ex ungefär hälften av vad en modern oljepanna släpper ut. Samtidigt drivs anläggningens värmepump av svensk el, som i stort sett är koldioxidneutral eftersom den nästan uteslutande kommer från kärn-, vatten- och vindkraft.
Nytta året runt
Uppvärmningsbehovet är självklart störst under vinterhalvåret, men värmepumpen kan göra nytta även under sommarhalvåret. Många luft-luft-värmepumpar går att ställa om så att de under sommaren förvandlas till luftkonditioneringsanläggningar. Då görs den varma utomhusluften om till kalluft som kyler ner bostaden.
Samma princip finns också för luft-vatten-värmepumpar, som dessutom har ytterligare en fördel sommartid, då de kan värma vattnet i t ex en swimmingpool. Det finns också värmepumpar som är speciellt utformade för att fungera maximalt för att värma just en pool.
Värmepumpar beräknas ha en livslängd på 15 år.
En förutsättning för luft-vatten-värmepumpen är att du har vattenburen värme och att du inte behöver installera ny golvvärme eller byta element. I så fall blir kostnaden betydligt mycket högre.
Du ska välja värmepump om...
- Du helst vill ha en väldigt effektiv lösning men inte vill gräva upp trädgården (luft-vatten).
- Du har vattenburen värme, helst golvvärme (luft-vatten).
- Du helst vill ha en billig lösning och kan värma vatten på annat sätt (luft-luft).
- Ditt hus är välisolerat och tätt (gäller båda sorterna).
3. Pellets
Klimat
I vårt typhus på 130 m² släpper en ny pelletspanna ut ca 980 kg CO₂ per år, eller ca 0,05 kg CO₂ per förbrukad kilowattimme.
Klimatvinsten förutsätter dock att träråvaran har producerats ansvarsfullt, att nya träd planteras istället för de som avverkas, så att det blir balans i CO₂-påverkan. Det säkrar du bäst genom att köpa svenskproducerade pellets. Men pelletsen måste ändå transporteras till och från återförsäljaren, och så bidrar förbränningen av pellets till ökade utsläpp av partiklar.
Förvaring
Branslepellets ar 8 mm i diameter och drygt en centimeter langa. De har lag fukthalt (ca 8%) och ska forvaras torrt. Pellets saljs antingen i sackar, oftast pa 16 kilo, eller levereras i bulk. Pafyllnad fran sackar sker mer eller mindre manuellt, medan bulkforsaljning kraver ett forvaringsutrymme pa nagra kubikmeter i anslutning till pelletsbrannaren.
Du ska välja pellets om...
- Du har vattenburen värme.
- Du letar efter ett “1 till 1-byte” av din fossilpanna (t ex olja, gas).
- Ditt hus inte är tillräckligt väl isolerat för en värmepump.
- Du har plats för att förvara pellets.
4. El
Klimat
I vårt typhus på 130 m² genererar elelementen cirka 8.600 kg CO₂ per år eller cirka 0,47 kg CO₂ per förbrukad kilowattimme. Det är en kraftig klimatbelastning jämfört med alternativen.
Avgifter
Förutom den osäkra utvecklingen av elpriset, så står vi även inför en avgiftsförändring som kan innebära kraftigt höjda elkostnader.
Det handlar om den så kallade effektavgiften, som förenklat innebär att du får betala en fast avgift som baseras på hur stor effekt du som högst tar ut från elnätet. Om du t ex gillar att laga mat med alla köksmaskiner och ugnen igång och samtidigt laddar elbilen hemma, då kan det höga effektuttaget styra hur mycket du får betala under hela perioden.
Förutom att det här är ännu ett sätt för elbolagen att tjäna pengar, så är syftet att pressa ner topparna av elförbrukningen så att vi inte riskerar att drabbas av elbrist.
Du ska välja el om...
- Det redan finns elvärme som primär uppvärmning i din bostad och du inte kan installera vattenburet system.
- Du bara använder elvärmen som komplement, t ex i rum som används sällan.
- Du har ett sommarhus, kolonistuga eller liknande och inte kan eller vill byta till en luft-luft-värmepump.
Så här kombineras värmekällorna bäst

Solen
Solenergin kan förenklat tas till vara på två sätt. Antingen genom att omvandla solljuset till elektrisk ström med hjälp av solceller, eller omvandla solens strålningsenergi till värme. Denna solvärme är vanligtvis vätskeburen, vilket gör den lämplig för att t ex värma tappvatten eller en pool.
Den vanligare solcellsanläggningen sitter oftast på hustaket och därför måste du först se till att konstruktionen klarar den extra vikten. För att värma ett hus med solvärme måste det ha ett vattenburet system. Använder du solcellerna som ett komplement till exempelvis pellets kan de ge dig varmvatten hela sommarhalvåret.
Priset på solceller har minskat snabbt de senaste åren, samtidigt som verkningsgraden har ökat. Även systemen runt omkring själva cellerna blir allt bättre, liksom lagringsmöjligheterna.
Numera är det också möjligt för privata ägare av solcellsanläggningar att sälja elen och på så sätt dels få betalt för sitt överskott, dels bidra till att förstärka elnätet.
Kostnaden för solceller kan sägas stå i direkt proportion till anläggningens storlek. Rräkna från 100.000 kronor för typhuset.

Elpatron
En pelletspanna kan både värma element- och tappvatten. Men på sommaren kan det kännas slösaktigt att elda med pellets, när du ändå inte behöver varma element.
Här kan en så kallad elpatron kopplad till pelletspannan vara till hjälp. Den värmer upp vattnet när pannan är avstängd (och kan dessutom rädda dig från ett utkylt hus om pannan av någon anledning stängs av mitt i vintern).
Det är naturligtvis inte billigt att värma upp vattnet med el, men totalt sett kan det vara bättre än att elda med pellets på sommaren. Den konkreta kalkylen beror på både din pelletspannas effektivitet, ditt uppvärmningsbehov och inte minst aktuellt elpris. Elpatron kopplad till en extern varmvattenberedaren är dock en ren nödlösning.
En elpatron kostar ca 2.000-3.00 kronor.

Effektiva element
Ett klassiskt problem som uppstår när du funderar på att byta ut din nuvarande värmekälla mot t ex en värmepump, är att vattnet från en värmepump är lite kallare än vattnet från t ex en olje- eller pelletspanna.
Det är inte säkert att dina gamla element blir så varma att du får upp värmen tillräckligt. Om du vill kolla det, testa att ställa in din panna en kall vinterdag så att det vatten som pumpas ut i centralvärmesystemet är cirka 45 grader varmt. Fryser du under de omständigheterna, och inte ska använda någon kompletterande värmekälla som t ex en vedkamin, då behöver du nog byta till element som är gjorda för vatten med lägre temperatur, om du byter till t ex värmepump.
Det finns modeller där en fläkt fördelar värmen från elementet. Ett lågvärmeelement kostar ca 5.000 kronor.