Ut med olja och gas - och sen då?

De flesta villaägare har nog den senaste tiden hållit minst ett öga på såväl elpriset som inomhustemperaturen och kontrollerat att kylskåpsdörren är ordentligt stängd.

Det gäller oavsett uppvärmningsmetod och om du haft turen att ha ett fast elpris som bands innan priserna rusade eller du har behållit någon av de olika modellerna med rörligt elpris.

Vi är säkert många som också funderat på om villans befintliga uppvärmning är den mest effektiva och mest hållbara i längden.

Det finns många olika alternativ, som är mer eller mindre gröna, men alla lämpar sig inte lika väl för alla sorters hus. Dessutom är installationskostnaderna olika stora, liksom det engagemang som krävs av dig som husägare.

Den väldigt klimatsmarta jordvärmen kräver t ex en stor yta utanför huset och en rejäl investering, medan den betydligt billigare luft-luft-värmepumpen är mycket enklare och billigare att installera - i gengäld klarar den inte av att värma ditt varmvatten och du riskerar att göra hela din uppvärmning beroende av ett alltmer oförutsägbart elpris.

Jordvärmen utnyttjar temperaturskillnader mellan den av solen uppvärmda marken och lufttemperaturen. Ett mer direkt sätt att utnyttja solens strålar är att fånga, antingen med hjälp av solceller som omvandlar värmen till elektricitet eller solpaneler som utnyttjar solvärmen.

Vi använder ett typhus för beräkningarna

Vårt typhus, som används för klimatberäkningarna i den här artikeln, är en vanlig 1,5-plansvilla på 130 m² från 1960-talet. Värme förbrukningen är 18.100 kWh (omräknat till de olika uppvärmningsalternativen).

Se de här 4 alternativen:

1. JORDVÄRME: En klimatsmart lösning, men också dyr och omständlig att anlägga.
2. VÄRMEPUMP: Bra för miljön och plånboken - men du måste välja mellan två helt olika modeller.
3. PELLETS: CO₂-neutralt och enkelt att byta till - men mer besvärligt att sköta.
4. EL: Kanske en lösning i framtiden, men just nu ett väldigt dyrt val.

Vi visar också hur du bäst kombinerar olika slags värmekällor, inklusive solceller, i ditt hus.

Om du har råd, om du har plats och om du har ett välisolerat hus, då är jordvärme ett av de mest effektiva uppvärmningsalternativen.

En jordvärmeanläggning utnyttjar nämligen solens gröna värme gratis: En meter under marken värms vätskefyllda slangar upp av jordens värme. Den 4-5 grader varma vätskan skickas i ett slutet kretslopp genom en värmepump som utvinner värmen. Pumpen kräver elektricitet, men för varje kilowatt som den förbrukar, ger den tillbaka 4-5 kilowatt värme.

Det är alltså direkt win-win, men jordvärme ställer en rad krav på din bostad: Du ska ha en yta utan träd eller byggnader tillgänglig på din tomt (eller på en grannfastighet där du kan komma överens med ägaren om servitut) som är 2-4 gånger större än det antal kvadratmeter i din bostad som ska värmas upp. Jordvärme är mer effektiv i fuktig jord och lera, lite mindre effektiv i torr sandjord. Stenig mark fungerar sämre.

Ditt hus måste vara välisolerat, både i golv, väggar och tak, och det måste vara tätt, så att inte kall luft släpps in. Då är tilläggsisolering en bättre investering.

Jordvärmen värmer nämligen upp vattnet bara till en effektiv temperatur på cirka 45 grader. Det är bra om du har golvvärme, men i elementen blir det lite kallare än det vatten som kommer från en traditionell värmepanna. Det kan lösas med nya element eller att dra golvvärme i alla rum, men då stiger installationskostnaderna betydligt.

Jordvärmen i sig innebär en rejäl investering: Till ett hus på 130 m² måste du räkna med att behöva slanta upp mellan 150.000 och 200.000 kronor. Men med t ex en oljepanna i dag, kommer den investeringen att ha lönat sig efter mindre än tio år.

Det här krävs för jordvärme

Jordvärmens förmodligen största nackdel är att du måste kunna sätta av fri mark, motsvarande två till fyra gånger bostadsytan. Det är inget problem om du har en stor trädgård med t ex en rejält stor gräsmatta. Men för att slangarna ska kunna grävas ner, måste din gräsmatta grävas upp.

Det gör att jordvärme kan passa bättre till nybyggen än till befintliga hus med uppväxta trädgårdar - om du inte drömmer om en ny gräsmatta. Då slår du helt enkelt två flugor i en smäll.

Det går att plöja ner jordvärmeslangar i marken för att undvika att gräva upp hela trädgården. Det är lite dyrare och förstör också gräsmattan men inte lika mycket som om du gräver flera hundra meter långa, meterdjupa skyttegravar.

Med jordvärme måste du ha vattenburen värme, gärna golvvärme, eftersom vattnets frammatningstemperatur är för låg för vissa element. Om du har ett ettrörssystem, där allt vatten leds genom alla element, är det inte säkert att jordvärme är rätt lösning för dig. Stäm av med en energirådgivare.

En luftvärmepump använder sig av luftens temperatur för att bilda värme. Och pumpen kan antingen blåsa in värmen i huset (luft-luft) eller värma vatten för golvvärme eller element och varmvatten (luft-vatten).

Själva pumpen kräver elektricitet för att fungera, men verkningsgraden i en värmepump är så hög att den genererar mellan två och fem gånger mer energi än vad den förbrukar. Jämfört med ett elelement, som ger 1 kilowatt för varje tillförd kilowatt, är värmepumpar alltså bra ekonomiska och klimatmässiga lösningar.

Väljer du luft-vatten-värmepumpen värmer luften vatten till golvvärme, element, varmvatten, pool eller vad du nu vill värma upp. Det är en fördel att ha golvvärme, eftersom vattnets frammatningstemperatur är för låg för traditionella element.

En luft-vatten-värmepump är mindre effektiv än jordvärme, men den är lite billigare att installera, oftast runt 125.000-150.000 kronor. Och så behöver man inte gräva.

En luft-luft-värmepump är den enklaste och därmed också billigaste lösningen. Den fungerar bäst som komplement till exempelvis elelement, om du inte köper en värmepump med flera inomhusenheter, så att du får varm luft i hela huset.

Priset ligger på mellan 15.000 och 25.000 kronor inklusive installation. Det kräver inte heller några stora förändringar eller ombyggnader för att installera en luft-luft-värmepump. Du sätter bara upp innedelen, som blåser ut varm luft, på en vägg medan utedelen ofta kan placeras på marken. Däremot kan varmluften bara värma upp rummen, så varmvattnet får du värma upp på något annat sätt, t ex med hjälp av en anläggning med solceller i kombination med el. Så den investeringskostnaden måste du räkna in.

Det krävs för värmepump

Det är ganska enkelt att få en luft-luft-värmepump installerad. Det kräver bara en utedel, som kan ställas lite undanskymt, och en innedel, som oftast är en värmefläkt uppsatt på en vägg. De finns också som golvmodeller.

Installationen bör du låta en professionell installatör ta hand om. Denne ska också stå för service och byte av köldmedel en gång om året.

Luft-vatten-värmepumpen kräver lite mer men är ändå betydligt enklare att installera än jordvärme: En förhållandevis stor utedel ska sättas upp (helst med lite avstånd till både grannarna och till ditt eget sovrum eftersom den inte är helt ljudlös). Och sedan ska pumpen kopplas in på ditt vattenburna uppvärmningssystem - det är en uppgift för en auktoriserad VVS-installatör.

När eldning med pellets kallas CO₂-neutralt beror det på att träd tar upp CO₂ när de växer. Och när de dör i naturen ruttnat de och på så sätt avger motsvarande mängd CO₂. Gör man i stället om virke till pellets, avger de i pannan samma mängd CO₂ som om de hade ruttnat i naturen.

En pelletspanna kan i många fall vara ett enkelt val: Det handlar nästan om ett 1 till 1-byte när olje- eller gaspannan ersätts av en pelletspanna. I stället för att den gamla oljepannan har en oljetank som fylls på med jämna mellanrum, levereras nu pellets antingen som pallar med säckar eller bulk, som fylls på i ett förrådsutrymme, där pelletsen matas till pelletsbrännaren efterhand som det behöver fyllas på.

En pelletspanna kräver vattenburen värme. En pelletspanna komplett med brännare etc kostar cirka 100.000 kronor.

Arbetsinsats

Om du i dag har olje- eller gaspanna är det i princip bara själva värmekällan - alltså oljan eller gasen - som ska bytas ut mot pellets. Det vattenburna systemet med golvvärme eller element och varmvattenberedare är i grunden det samma. Du måste dock ha utrymme för att förvara pelletsen. I vårt typhus slukar en modern pelletspanna ca fyra ton pellets om året.

Element är en nödlösning som inte är ekonomiskt försvarbar. I och för sig släpper den svenska elproduktionen ut relativt lite eller ingen koldioxid, och den är billig att producera.

Både kärn- och vattenkraften produceras i etablerade anläggningar till väldigt låg kostnad. Även vindkraftselen är billig, när den väl är i drift.

Trots det varierar elpriset mycket. Det beror delvis på att det produceras mest el i norra Sverige men konsumeras i den södra halvan, men främst på att elmarknaden är internationell och elen handlas på den europeiska elbörsen Nordpool, där priset påverkas av alltifrån ryska gasleveranser till om vindkraftverken snurrar på den blåsiga Nordsjön.

Förenklat kan man säga att priset bestäms av den sist köpta kilowattimmen, som kan bli väldigt dyr om det råder brist någonstans, eller ibland gratis om det produceras mer el än vad som konsumeras.

Det krävs för att installera elelement

Det här är det uppvärmningsalternativ som är enklast att installera: Ta ut elementet ur kartongen, sätt eventuellt beslag på väggen, sätt elementet på plats och stoppa i kontakten.

Men kom ihåg att det här alltså inte är en hållbar lösning, om inte elelement redan är din främsta uppvärmningskälla.

Bygger du ett nytt hus och installerar jordvärme, solceller och kanske värmeväxlare, så är det jättebra. Men de flesta av oss har ju redan ett hus, och då är det inte alltid lika enkelt att göra de mest ekonomiska åtgärderna, som tilläggsisolering, gräva jordvärme eller ens modernisera ventilationssystemet.

Inte alla värmekällor klarar sig ensamma

Först och främst måste ditt hus vara välisolerat. Den temperatur som en värmepump levererar är nämligen något lägre än den som kommer från en traditionell oljepanna. Du får alltså inte heta element utan måste nöja dig med vatten som egentligen är bättre lämpat för golvvärme.

Att isolera lönar sig alltid, men även om du gör ditt yttersta får du knappast ett hus från 1965 lika välisolerat som ett nytt lågenergihus. Då kanske du måste komplettera med nya, effektiva element.

Och ofta räcker inte en värmekälla för att lösa ditt behov: Solceller kan t ex värma upp huset delar av året, men vintertid kanske de är täckta av snö i månader och kan inte leverera någon el alls. Så här måste du hitta ett komplement som kan se till att du kan värma huset även på vintern.

Och väljer du en pelletspanna kan du spara på pelletskostnaden genom att stänga av anläggningen sommartid, när du ändå inte behöver värmen. Men då stänger du samtidigt av varmvattnet, och därför måste du även här hitta en kombinationslösning. Då kanske just solceller är ett bra komplement.