Sant eller falskt om isolering

BÅDE OCH

Om snön smälter på en del av taket är det i regel tecken på att det slipper ut värme från bostaden.

Men om hela taket är täckt med snö behöver det inte betyda att huset är välisolerat - det beror i stället på takkonstruktionen. Om vinden inte är isolerad blir utrymmet kallt och då ligger snön kvar, men smälter en del av snön finns en värmeläcka.

LÄS OCKSÅ: 6 saker att göra före en snöstorm

OSANT

Det var länge sedan man ansåg att det räckte med 200 mm isolering i vindsbjälklag och yttertak. I dag är det vanligt att lägga på 450 mm isolering.

Du ska därför undersöka om det finns plats för ytterligare isolering. Om din villa har ett vindsbjälklag på 100 kvadratmeter som är isolerat med 150 mm mineralull och du tilläggsisolerar med ytterligare 200 mm mineralull, så kan du minska uppvärmningskostnaden med mellan 2000 kr och 4000 kr per år. Och det är skattefria pengar! Hur stor din besparing blir beror på var i landet du bor och hur mycket du betalar för energin. Du medverkar dessutom till att minska CO2-utsläppet med 180 kg per år och får ett bättre inomhusklimat.

OSANT

Dina gamla isolerfönster är långt ifrån lika bra som moderna energifönster som har så kallade varma kanter. De nya fönstren isolerar cirka tre gånger bättre än 15 år gamla isolerfönster.

När ett fönster har ”varma kanter” så innebär det att aluminiumprofilen mellan de två glasen har ersatts av en distanslist av kompositmaterial som inte leder värme. Det gör i gengäld aluminium.

Moderna energifönster är extremt effektiva på att hålla kylan ute och värmen inne och därför kan du spara mycket pengar på att byta ut de 15-20 år gamla fönstren mot energifönster. Men det förutsätter förstås att resten av bostaden är välisolerad för annars minskar vinsten.

OSANT

Om du bygger om eller till ska du samtidigt anpassa villan efter gällande normer.

Om du t.ex. ska lägga om taket eller renovera fasaden krävs det att du använder en konstruktion som uppfyller nuvarande krav med tanke på isolering.

OSANT

Om du monterar energiglas i bågarna till innanfönstren så kan du få ett fönster som är

ungefär lika effektivt som ett nytt fönster i energiklass C. Om du sätter i energiglaspaket i bågarna kan det gamla fönstret smyga sig upp till energiklass A. Men det krävs att bågarna är tillräckligt kraftiga, att de sluter tätt och att resten av fönstret är tätt.

BÅDE OCH

Här är det nödvändigt att skilja mellan den fuktighet som finns i luften och vatten. Naturlig luftfuktighet har ingen betydelse för ett materials isoleringsförmåga.

Med vatten från störtskurar och smältvatten från is och snö är det annorlunda. Om det tränger in vatten till isoleringen kommer vattnet att lägga sig i de yttre millimetrarna. Din energiförbrukning ökar en del och först när vattnet har dunsat blir förbrukningen normal igen och isoleringen återfår sin normala isoleringsförmåga.

BÅDE OCH

Dåligt inomhusklimat ökar risken för att du eller någon i familjen kan få astma eller allergiska reaktioner. Men en tät och välisolerad bostad har sällan dåligt inomhusklimat.

Mögelsporer och fuktangrepp har dåliga villkor i en välisolerad bostad som hålls ventilerad. Ventilationen ska helst styras centralt och använd luft återanvändas för uppvärmning av ny, kall luft. Då reduceras problemen med allergener, partiklar i luften och mögelsporer markant. Ett ventilationssystem är dyrt i inköp och använder el, men uppvärmningskostnaden minskar.

SANT

När vi isolerar våra bostäder är det först och främst för att behålla värmen och därmed minska uppvärmningskostnaden. I lufttäta villor och lägenheter är värmeförlusten liten.

Genom att förse fastigheten med ett vindskydd, t.ex. av papp eller gipsskivor, utanpå isoleringen blir det svårt för blåsten att tränga in i väggar och tak - och det gör vi, för vi vet att stillastående luft isolerar. Vindpapp är diffusionsöppen så ev. innestängd fukt kan slippa ut från väggar och tak.

Ett annat bra skäl till att ha en tät bostad är att man slipper drag, som alltid uppstår när varm och kall luft möts. Om en vägg är kall sjunker luften vid väggen mot golvet och det uppfattas som drag.

OSANT

Om du tilläggsisolerar på den invändiga sidan av väggarna så stämmer det - då förlorar du en smula av bostadsytan. Men det gör du inte om du isolerar utvändigt, vilket till på köpet förbättrar isolerings-effekten mer än om du sätter isoleringen invändigt.

Det låter kanske underligt, men har en enkel förklaring. Vid utvändig isolering täcks ju hela fasaden.

Innan du bestämmer dig bör du ha tänkt igenom projektet ordentligt. Eftersom en utvändig isolering förändrar villans utseende är det nödvändigt att ansöka om bygglov. Det kan också bli tvunget att ändra taksprånget eller flytta ut fönstren i nivå med fasaden. Annars hamnar de ju kanske 15 cm innanför den nya fasaden. Isoleringen påverkar inte bostadens storlek, även om den marginellt gör villa något större. Men du bör under alla omständigheter gå igenom hela projektet i förväg med kommunens byggnadsavdelning.

En utvändig tilläggsisolering är ett omfattande arbete, men kostnaden kan du relativt snart hämta hem i form av markant lägre uppvärmningskostnad.