Sant eller falskt om isolering

Är det verkligen sant? Eller handlar det om gamla myter och lösa rykten? Vi testat 11 påståenden om isolering med vår lögndetektor för att få veta vad som är rätt och fel.

Påstående 1

"En villa kan inte bli för tät"

SANT

Nej, en villa kan faktiskt inte bli för tät, men det ska naturligtvis hela tiden ledas in frisk luft till bostaden och det bör klaras med hjälp av vädring och ventilation.

Det ideala är att bostaden ventileras via ett centralt ventilationssystem eftersom man då kan kontrollera hur mycket man vädrar. Systemet ska också kunna använda den uppvärmda luften för att värma den nya, friska luften med en värmeväxlare.

Husets yttre, dvs. tak, väggar och fönster, ska vara så täta som möjligt. Då får du ett bättre inomhusklimat, slipper kyla, fukt, mögel och dålig lukt. Det innebär också att materialen håller längre.

Påstående 2

"Det är klokt att isolera även de kalla rören"

SANT

Varmvattenrör isoleras för att vattnet inte ska förlora värmen på väg till radiatorer eller kranar. Men det är klokt att även isolera kallvattenrör för att slippa kondens och fukt. Om ett kallt rör passerar ett varmt rum bildas det kondens på röret eftersom den varma rumsluften snabbt kyls ner när den träffar det kalla röret.

Om du isolerar alla kalla rör minskas fukten i bostaden.

Påstående 3

"Snö på taket avslöjar hur bra isoleringen är"

BÅDE OCH

Om snön smälter på en del av taket är det i regel tecken på att det slipper ut värme från bostaden. Men om hela taket är täckt med snö behöver det inte betyda att huset är välisolerat - det beror i stället på takkonstruktionen. Om vinden inte är isolerad blir utrymmet kallt och då ligger snön kvar, men smälter en del av snön finns en värmeläcka.

Påstående 4

"Det räcker med 200 mm på vinden"

OSANT

Det var länge sedan man ansåg att det räckte med 200 mm isolering i vindsbjälklag och yttertak. I dag är det vanligt att lägga på 450 mm isolering.

Du ska därför undersöka om det finns plats för ytterligare isolering. Om din villa har ett vindsbjälklag på 100 kvadratmeter som är isolerat med 150 mm mineralull och du tilläggsisolerar med ytterligare 200 mm mineralull, så kan du minska uppvärmningskostnaden med mellan 2000 kr och 4000 kr per år. Och det är skattefria pengar! Hur stor din besparing blir beror på var i landet du bor och hur mycket du betalar för energin. Du medverkar dessutom till att minska CO2-utsläppet med 180 kg per år och får ett bättre inomhusklimat.

All värme stiger så därför lönar det sig att isolera vindsbjälklag och tak.

Påstående 5

"Isolerfönster håller kvar värmen"

OSANT

Dina gamla isolerfönster är långt ifrån lika bra som moderna energifönster som har så kallade varma kanter. De nya fönstren isolerar cirka tre gånger bättre än 15 år gamla isolerfönster.

När ett fönster har ”varma kanter” så innebär det att aluminiumprofilen mellan de två glasen har ersatts av en distanslist av kompositmaterial som inte leder värme. Det gör i gengäld aluminium.

Moderna energifönster är extremt effektiva på att hålla kylan ute och värmen inne och därför kan du spara mycket pengar på att byta ut de 15-20 år gamla fönstren mot energifönster. Men det förutsätter förstås att resten av bostaden är välisolerad för annars minskar vinsten.

Moderna energifönster isolerar minst tre gånger bättre än gamla isolerfönster.

Påstående 6

"Det är inte nödvändigt att isolera gamla villor"

OSANT

Om du bygger om eller till ska du samtidigt anpassa villan efter gällande normer.

Om du t.ex. ska lägga om taket eller renovera fasaden krävs det att du använder en konstruktion som uppfyller nuvarande krav med tanke på isolering.

Påstående 7

"Det lönar sig inte att modernisera innanfönster"

OSANT

Om du monterar energiglas i bågarna till innanfönstren så kan du få ett fönster som är

ungefär lika effektivt som ett nytt fönster i energiklass C. Om du sätter i energiglaspaket i bågarna kan det gamla fönstret smyga sig upp till energiklass A. Men det krävs att bågarna är tillräckligt kraftiga, att de sluter tätt och att resten av fönstret är tätt.

Påstående 8

"Fukt kan påverka isoleringsförmågan"

BÅDE OCH

Här är det nödvändigt att skilja mellan den fuktighet som finns i luften och vatten. Naturlig luftfuktighet har ingen betydelse för ett materials isoleringsförmåga.

Med vatten från störtskurar och smältvatten från is och snö är det annorlunda. Om det tränger in vatten till isoleringen kommer vattnet att lägga sig i de yttre millimetrarna. Din energiförbrukning ökar en del och först när vattnet har dunsat blir förbrukningen normal igen och isoleringen återfår sin normala isoleringsförmåga.

Påstående 9

"Man kan få allergi om bostaden är för tät"

BÅDE OCH

Dåligt inomhusklimat ökar risken för att du eller någon i familjen kan få astma eller allergiska reaktioner. Men en tät och välisolerad bostad har sällan dåligt inomhusklimat.

Mögelsporer och fuktangrepp har dåliga villkor i en välisolerad bostad som hålls ventilerad. Ventilationen ska helst styras centralt och använd luft återanvändas för uppvärmning av ny, kall luft. Då reduceras problemen med allergener, partiklar i luften och mögelsporer markant. Ett ventilationssystem är dyrt i inköp och använder el, men uppvärmningskostnaden minskar.

Påstående 10

"En lufttät bostad sparar på värmen"

SANT

När vi isolerar våra bostäder är det först och främst för att behålla värmen och därmed minska uppvärmningskostnaden. I lufttäta villor och lägenheter är värmeförlusten liten.

Genom att förse fastigheten med ett vindskydd, t.ex. av papp eller gipsskivor, utanpå isoleringen blir det svårt för blåsten att tränga in i väggar och tak - och det gör vi, för vi vet att stillastående luft isolerar. Vindpapp är diffusionsöppen så ev. innestängd fukt kan slippa ut från väggar och tak.

Ett annat bra skäl till att ha en tät bostad är att man slipper drag, som alltid uppstår när varm och kall luft möts. Om en vägg är kall sjunker luften vid väggen mot golvet och det uppfattas som drag.

Påstående 11

"Bostadsytan minskas om vi isolerar mera"

OSANT

Om du tilläggsisolerar på den invändiga sidan av väggarna så stämmer det - då förlorar du en smula av bostadsytan. Men det gör du inte om du isolerar utvändigt, vilket till på köpet förbättrar isolerings-effekten mer än om du sätter isoleringen invändigt.

Det låter kanske underligt, men har en enkel förklaring. Vid utvändig isolering täcks ju hela fasaden.

Innan du bestämmer dig bör du ha tänkt igenom projektet ordentligt. Eftersom en utvändig isolering förändrar villans utseende är det nödvändigt att ansöka om bygglov. Det kan också bli tvunget att ändra taksprånget eller flytta ut fönstren i nivå med fasaden. Annars hamnar de ju kanske 15 cm innanför den nya fasaden. Isoleringen påverkar inte bostadens storlek, även om den marginellt gör villa något större. Men du bör under alla omständigheter gå igenom hela projektet i förväg med kommunens byggnadsavdelning.

En utvändig tilläggsisolering är ett omfattande arbete, men kostnaden kan du relativt snart hämta hem i form av markant lägre uppvärmningskostnad.

Om du ska tilläggsisolera villan är det bäst att göra det utvändigt även om det är ett stort jobb. Men det ger störst effekt och störst vinst.

Ladda ner artiklen i PDF-format, så som den ursprungligen såg ut i tidningen Gör Det Själv.

Andra läser just nu ....

Mer i samma kategori Isolering