Välj rätt sparrar - och vänd dem rätt...

Kort sagt - när du monterar sparrar till ditt tak skall de stå upp.

I ett tak kommer belastningen uppifrån i form av ett tryck och för att sparrarna inte skall böjas av trycket skall de stå upp. Ju högre en sparre är, desto större belastning klarar den.

Som exempel kan nämnas att en 45 x 95 mm regel klarar nästan fyra gånger så stort tryck när den smala sidan vänds neråt jämfört med om regeln ligger ner.

Konstruktionsvirke är märkt med bokstaven K följd av ett tal. Detta tal anger styrkan på virket (beräknat efter regler i Boverkets konstruktionsregler, BKR). K-virke förekommer i klasserna K12, K18, K24 och K30.

De flesta brädgårdar har virke i K12 och K24 på lager. Vill du ha annat K-virke får du räkna med att det blir betydligt dyrare eftersom det inte är lagervara. Det är ingen större prisskillnad mellan K12 och K24 och därför finns det all anledning att välja K24, som är ett mycket bättre virke.

Det trä som används till konstruktionsvirke är noggrant sorterat för att uppfylla krav på styrka och hållbarhet.

I tabellerna nederst på detta uppslag utgår vi från bredden på den byggnad du vill uppföra. Det är nämligen den som i kombination med takkonstruktionen avgör vilken dimension sparrarna skall ha under förutsättning att du känner avståndet mellan dem. På teckningen på den högra sidan kan du se vad som menas med sparrarnas längd, spännvidd och sparravstånd.

Takets lutning har en viss betydelse för val av sparrar. Om lutningen är under 14 grader, som är svensk standard för tak med traditionell svensk fackverkstakstol, mäter man spännvidden vågrätt mellan de två stödpunkterna.

Det räcker dock inte att du dimensionerar taket efter alla tänkbara regler om väggarna är för klena. Resten av byggnaden skall naturligtvis också dimensioneras korrekt efter förutsättningarna (byggnadens användning, stabilitet, styrka etc.). Detta kommer vi dock inte in på i denna artikel.

Börja med spännvidden
Vid beräkning av dimension börjar du med att bestämma bredden på byggnaden och därefter hur stor spännvidden (L i ritningen på nästa sida) skall vara. Vi talar här om sparrens längd mellan stödpunkterna.

Bestäm sedan hur stort centrumavståndet skall vara mellan sparrarna, Sparravståndet (S) anpassas efter taket på byggnaden. I tabellen går du in i kolumnen med spar-ravstånd (60, 80, 100 eller 120 cm) och fortsätter rakt ner till den spännvidd du valt. Längst till vänster finner du rätt sparrdimension.

Tabellerna avser flacka tak med lutning under 14 grader. Vid branta tak mäts spännvidden parallellt med taket och då blir den lite större

Så här används tabellerna
Du har tänkt bygga ett isolerat uthus på 4 x 4 m med lätt tak. Takskivorna kräver ett sparravstånd på 60 cm. Gå in i första tabellen, välj landsdel och sedan sparravstånd 60 cm. Fortsätt neråt i raden till du kommer till spännvidden 400 cm. Då ser du att sparrarna skall vara 45 x 195 mm.

Det finns flera klimatzoner i Sverige och sex snölastzoner. Tak som täcks med metertjock snö måste tåla större tryck än ett tak som det nästan aldrig snöar på. Tabellerna nedan har delats i två snölast-zoner, norr respektive söder om linjen Stockholm-Strömstad. Använd tabellerna som riktlinje för dimensionering, men du har som byggherre ansvar för att byggnaderna uppförs enligt gällande normer. Du bör därför kontakta byggnadsnämnden i din kommun för upplysning om gällande snölastzon. Glöm inte heller ansöka om bygglov! Vindlasten påverkar också en byggnads styrka och därför måste taket vara väl förankrat i hammarbanden.

En lätt byggnad med regelstomme och stolpar. Den närmaste väggen är en regelstomme som avslutas upptill med ett hammarband. Den bortre väggen är öppen och hammarbandet stöttas här av stolpar. Gavlarna är helt öppna. Sparravståndet mäts från centrum till centrum (c/c) på sparrarna.

När detta tak lades över terrassen ville villaägaren inte ha det så högt. Därför valde han att lägga sparrarna med den breda sidan neråt. Att det inte var så bra upptäckte han redan efter ett par år, men då var skadan redan skedd ...