Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

En fas gör träkanten stark och säker

Spara artikel Du måste vara inloggad för att kunna spara artiklar

När du drar slipklossen snett framåt överkanten på trähyllan så trollar du fram enstarkare kant. Ju mjukare träet är, destoviktigare är det att du fasar av kanten.

68761_SE_C_11_2011_1_1.jpg

Det räcker med en lätt avfasning med slippapper för att kanten ska bli betydligt starkare.

Du har säkert gjort det flera gånger - så snart du har sågat en bräda eller skiva till önskat mått, har du tagit fram slipklossen och dragit den snett längs kanterna. Någon gång har du kanske tagit hyveln eller raspen och fasat av kanterna.

Vi gör det av flera orsaker, oftast för att kanterna då blir snyggare, men även för att vi vet att man kan skära sig illa på en träkant som är vass. Men det finns ytterligare en orsak - en som är betydligt viktigare: Kanterna blir starkare och tål lättare stötar och slag.

Ju mjukare träet är som du bearbetar, desto mer ömtålig är kanten. Men även hårt trä som ek och bok bör fasas av.

På följande sidor visar vi hur du skapar en stark och säker kant som tål lite av varje, och vi visar vilka verktyg du har nytta av och hur de bör användas.

Därför ska du fasa av kanterna

Kanten blir inte så farlig.
När kanten är vass är det risk att det lossnar stickor. Stickor är irriterande eftersom de fastnar i trasor när du dammar eller torkar av. Du riskerar också att få stickor i fingrarna. Du kan dessutom skära dig eller slå dig illa på en vass kant om du stöter in i den med nakna tår eller skenbenet.

Kanten blir starkare.
Även små slag eller stötar kan orsaka fula tryckmärken på en vass kant. Inte nog med det - runt tryckmärket slås träet sönder och spricker.

Kanten blir snyggare.
Socklar och foderlister har ofta profilerade kanter. Hyllkanter är estetiskt avrundade eller frästa i allmogestil. Bords- och bänkkanter har fasats av eller fått en mjuk, rund kant. Detta gör vi för att vi tycker att det ser snyggare ut. Att profiler och faser dessutom förstärker kanten är bara ett extra plus.

Kanten blir lätt att måla.
Det är svårt att få lack och färg att fästa på en vass kant, och anledningen är att lack- eller färgskiktet blir ultratunt eftersom det drar sig bort från kanten. Rundas kanten av fäster de bättre.

Faser på andra material

Det är inte bara träkanter som bör fasas.

  • Betongplattor levereras med fasade kanter. Det är snyggt men förstärker dem också.
  • Lättbetong ska också fasas för att inte skadas så lätt. Det är ju ett ömtåligt material.
  • Granitskivor är hårda och vassa om kanterna inte fasas.
  • Gipsskivor ska förstärkas i utvändiga hörn, för annars håller de inte länge.
  • Puts på hörn, t.ex. sockeln runt huset, fasar muraren alltid av för att hörnen inte ska knäckas.
  • Metall är hård och vass, och när du drar vinkelslipen längs kanterna handlar det inte om förstärkning utan att öka säkerheten så att du inte skär dig. En fasad kant kan lättare målas.

Slippapper - alltid bra till en lätt fasning

Slippapper kan köpas i ark och rullar, och rivs till bitar som passar slipklossen.

När du använder slippapper till en fas, bör du börja med ett grovt slippapper. Med korn 60 bryter du snabbt den vassa kanten. Håll slippapperet i en vinkel på cirka 45 grader mot kanten och dra fram och tillbaka längs kanten. Kombinera gärna med ett par lätta drag tvärs över kanten. Grovslipa sedan resten av arbetsstycket, vänd det om och slipa den andra sidan. Byt till finare slippapper, korn 120, och upprepa processen tills kanterna ser likadana ut och känns sköna att ta på. Finslipningen kan du sedan utföra utan slipkloss. Vik papperet runt kanten och slipa så rundas kanten av.

Använd alltid slipkloss. Vid slipning av kanter frigörs det ofta långa stickor. De kan lätt gå igenom slippapperet och in i handen om du tar i.

Den lilla slipmusen är faktiskt en elektrisk slipkloss och en genväg till en fin fas.

Hyvel - den gamle snickarens vän

En liten vass hyvel kan fasa kanten på ändträ utan att träet trasas sönder.

Om en liten handhyvel har vass egg och har ställts in korrekt kan den hyvla bort papperstunna spån. Hyveln hålls i 45 grader mot kanten och dras hela vägen utan uppehåll. Har du tränat några gånger så kan du dra loss spån som är lika långa som brädan. Då bestämmer antalet drag hur bred fas du skaparmed hyveln.

Små hyvlar hanteras med en hand. När du har övat dig lite är det lika lätt att hyvla som att slipa med kloss.

Elhyvel - gjord för långa drag

Under elhyveln finns V-formade spår som används när du hyvlar en lång, rak kant.

Det roterande hyveljärnet är vasst som ett rakblad och snurrar med upp till 20000 varv i minuten. Det är därför inte underligt att elhyveln lämnar en ren och slät yta efter sig. Längst fram under sulan finns ett eller flera V-spår med olika djup. Spåren gör det lätt att styra hyveln och att få den storlek du vill på fasen.

Elhyvlar har ett eller flera hyveljärn som är rakbladsvassa och som ger en superfin yta.

Handöverfräs - en överlägsen mästare på fasning och kantprofiler

Inga andra verktyg kan fasa trä som en handöverfräs. Den ger ett proffsigt resultat.

Den supervassa eggen på en skaftfräs snurrar med en hastighet på upp till 30000 varv i minuten. Resultatet blir en avrundad kant som har så hög kvalitet, att man kan jämföra den med det som åstadkoms på maskinsnickerier. Du kan välja bland otroligt många skaftfräsar. Några har ett litet kullager som ska rulla längs den lodräta kanten på arbetsstycket. Du bestämmer bredden på fasen genom att ändra fräsdjupet. Det innebär att du med en och samma skaftfräs kan få olika former på fasen.

När du har bestämt vilken profil kanten ska ha väljer du en skaftfräs som passar, sätter den i fräsen och ställer in fräsdjupet. Maskinen startas och förs moturs hela vägen runt arbetsstycket. Därefter vänds arbetsstycket och fräses på den andra sidan.

Här har vi fräst en hålkäl, men det resulterade i två vassa kanter. De slipas lätt med lite slippapper.

Med en 45-gradig fasfräs är det fräsdjupet som avgör hur bred fasen blir. Här är den 8 mm.

Skaftfräsen har rundat av kanten på ett mjukt sätt. Kanten behöver inte slipas efteråt.

Handöverfräsen kan finjusteras till det fräsdjup du önskar. Kantfräsen styrs av ett kullager som håller skaftfräsen på samma avstånd från kanten och ger dig en homogen profil.

Rasp - en handförd grovätare

Raspen kan till skillnad från de flesta andra filar gnaga av en hel del. Men tänderna biter endast när raspen förs framåt.

En grov rasp kan med ett drag framåt bryta ner kanten på en bräda flera millimeter. Därför är det klokt att innan du börjar markera på brädan hur stor fas du vill ha, t.ex. 5 mm ner och 5 mm in på arbetsstycket. Raspen biter endast när den förs framåt, och den ska helst hållas så den pekar lätt framåt och i 45 grader mot kanten.

Träraspen ser ut som de flesta filar, men den har grova tänder som ser till att slipdammet inte fastnar.

Skapa Profil

purchase.course_name_message

Skapa Profil
Du ska skriva in ditt förnamn
Skriv in ditt efternamn
Ogiltig e-postadress
Ditt lösenord ska bestå av minst 6 tecken
Visa
signup.credentials_form.terms_error
Logga in
Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa
Tillbaka