Slippapper - alltid bra till en lätt fasning
Slippapper kan köpas i ark och rullar, och rivs till bitar som passar slipklossen.
När du använder slippapper till en fas, bör du börja med ett grovt slippapper. Med korn 60 bryter du snabbt den vassa kanten. Håll slippapperet i en vinkel på cirka 45 grader mot kanten och dra fram och tillbaka längs kanten. Kombinera gärna med ett par lätta drag tvärs över kanten. Grovslipa sedan resten av arbetsstycket, vänd det om och slipa den andra sidan. Byt till finare slippapper, korn 120, och upprepa processen tills kanterna ser likadana ut och känns sköna att ta på. Finslipningen kan du sedan utföra utan slipkloss. Vik papperet runt kanten och slipa så rundas kanten av.
Använd alltid slipkloss. Vid slipning av kanter frigörs det ofta långa stickor. De kan lätt gå igenom slippapperet och in i handen om du tar i.
Den lilla slipmusen är faktiskt en elektrisk slipkloss och en genväg till en fin fas.
Hyvel - den gamle snickarens vän
En liten vass hyvel kan fasa kanten på ändträ utan att träet trasas sönder.
Om en liten handhyvel har vass egg och har ställts in korrekt kan den hyvla bort papperstunna spån. Hyveln hålls i 45 grader mot kanten och dras hela vägen utan uppehåll. Har du tränat några gånger så kan du dra loss spån som är lika långa som brädan. Då bestämmer antalet drag hur bred fas du skaparmed hyveln.
Små hyvlar hanteras med en hand. När du har övat dig lite är det lika lätt att hyvla som att slipa med kloss.
Elhyvel - gjord för långa drag
Under elhyveln finns V-formade spår som används när du hyvlar en lång, rak kant.
Det roterande hyveljärnet är vasst som ett rakblad och snurrar med upp till 20000 varv i minuten. Det är därför inte underligt att elhyveln lämnar en ren och slät yta efter sig. Längst fram under sulan finns ett eller flera V-spår med olika djup. Spåren gör det lätt att styra hyveln och att få den storlek du vill på fasen.
Elhyvlar har ett eller flera hyveljärn som är rakbladsvassa och som ger en superfin yta.
Handöverfräs - en överlägsen mästare på fasning och kantprofiler
Inga andra verktyg kan fasa trä som en handöverfräs. Den ger ett proffsigt resultat.
Den supervassa eggen på en skaftfräs snurrar med en hastighet på upp till 30000 varv i minuten. Resultatet blir en avrundad kant som har så hög kvalitet, att man kan jämföra den med det som åstadkoms på maskinsnickerier. Du kan välja bland otroligt många skaftfräsar. Några har ett litet kullager som ska rulla längs den lodräta kanten på arbetsstycket. Du bestämmer bredden på fasen genom att ändra fräsdjupet. Det innebär att du med en och samma skaftfräs kan få olika former på fasen.
När du har bestämt vilken profil kanten ska ha väljer du en skaftfräs som passar, sätter den i fräsen och ställer in fräsdjupet. Maskinen startas och förs moturs hela vägen runt arbetsstycket. Därefter vänds arbetsstycket och fräses på den andra sidan.
Här har vi fräst en hålkäl, men det resulterade i två vassa kanter. De slipas lätt med lite slippapper.
Med en 45-gradig fasfräs är det fräsdjupet som avgör hur bred fasen blir. Här är den 8 mm.
Skaftfräsen har rundat av kanten på ett mjukt sätt. Kanten behöver inte slipas efteråt.
Handöverfräsen kan finjusteras till det fräsdjup du önskar. Kantfräsen styrs av ett kullager som håller skaftfräsen på samma avstånd från kanten och ger dig en homogen profil.
Rasp - en handförd grovätare
Raspen kan till skillnad från de flesta andra filar gnaga av en hel del. Men tänderna biter endast när raspen förs framåt.
En grov rasp kan med ett drag framåt bryta ner kanten på en bräda flera millimeter. Därför är det klokt att innan du börjar markera på brädan hur stor fas du vill ha, t.ex. 5 mm ner och 5 mm in på arbetsstycket. Raspen biter endast när den förs framåt, och den ska helst hållas så den pekar lätt framåt och i 45 grader mot kanten.
Träraspen ser ut som de flesta filar, men den har grova tänder som ser till att slipdammet inte fastnar.
