Regler om starka fogar
1. Bladfog håller
Om du ska förlänga ett trästycke, t ex en bärlina, gör fogen så som visas på den här teckningen. Det är mycket starkare än att bara foga ihop två träbitar ände mot ände med en hålplatta.
Kom ihåg att vända fogen som visas här, så att den undre bärande delen kommer närmast stolpen. Vänder du den åt andra hållet, får du en mycket svagare konstruktion.
Kom också ihåg att fogen inte ska vila ovanpå stolpen - se även rutan “Fogen ska inte vila”.
Med kraftigt virke kan du göra en riktigt stadig fog, som inte överträffas av något byggbeslag. Fogen kan göras med en kap- och gersåg. Det är viktigt att riktningen är så som visas här. Vänder du den åt andra hållet, blir den svag.
Virket har kapats rätt över och tyngdkraften kommer naturligtvis att försöka dra den ena eller båda bitarna av virket nedåt. Det är alltså bara hålplattorna som ska hålla ihop fogen. Beroende på belastningen uppifrån kan det vara en för svag fog.
2. Stolpen är starkast
Ska du bygga en carport, en friggebod eller något annat som består av stående stolpar och liggande reglar, så låt bli att skruva fast reglarna vid stolparnas sidor. Den starkaste lösningen är att låta reglarna vila ovanpå stolparna.
En skruv har ju en begränsad styrka, medan en 100 mm tjock stolpe, som är stadigt förankrad i marken, kan bära minst ett ton.
Du kan t ex göra ett snitt i regeln, så att den kommer att vila plant mot stolpen, samtidigt som du fogar ihop de två trästyckena med en bult.
När regeln vilar på stolpen, fördelas trycket ner i marken. Då kan stolpen lätt bära ett ton eller mer. Stolpe och regel ska ändå bultas ihop - för om vinden kommer in under taket, trycker den uppåt och inte nedåt.
Bulten är naturligtvis relativt stark, men långt ifrån så stark som stolpen som står på marken. Vid kraftig belastning, böjer sig bulten. Nöjer du dig med skruvar, kan de fläkas ut av en kraftig storm.
3. Den långa fogen slår ett rakt snitt
Om du t ex bygger ett förråd och låter två takreglar mötas på ryggåsen, känns det naturligt att bara såga till reglarna med ett jämnt snitt. Men gör inte så.
En diagonal fogning ger en mycket större yta och därmed starkare fog.
Du kan använda samma princip i andra sammanhang, t ex när du skarvar golvlister, kvartslister och liknande.
De två reglarna fogas samman med ett diagonalt snitt, som ger fogen en större yta och även större styrka. Tyngdkraften pressar ihop de två delarna.
Det raka snittet ger inte de två reglarna så mycket yta att sitta ihop med, och tyngdkraften kan dra isär dem. Det kan nog hålla för ett plasttak, men det är inte starkt.
4. Syllar ska vila
Det här är ett klassiskt fel när man ska lägga en syll på en stolpsko, t ex till ett förråd: Den inköpta syllen är inte tillräckligt hög, så om man ska sätta en bult genom stolpskons gaffel och syllen, så måste syllen sväva en bit ovanför stolpskon. Så kan man väl göra, men stopp och belägg!
Nu hänger ju syllen ovanför stolpskons botten, och det är bara de få centimeterna trä över bulten som kommer att bära hela golvet. Det är en svag konstruktion!
Antingen ska syllen vara högre, så att den kan vila på botten av stolpskons gaffel, samtidigt som en bult kan sättas rakt igenom. Eller så kan du välja att palla upp syllen, så att den i praktiken vilar där den ska.
Syllen vilar på stolpskon samtidigt som det finns utrymme att sätta bultar genom hålen i beslaget och genom syllen.
Syllen är inte tillräckligt hög för att nå upp till hålen i stolpskon, om den ska vila på botten. Så nu svävar den, och egentligen bär bara de få centimeterna trä ovanför bultarna allt som sedan läggs ovanpå syllen.
5. Diagnonalt är starkare än beslag
När du ska foga ihop en ram, t ex kanten överst på en högbädd eller en sandlåda, så strunta i hålplattorna och foga istället brädorna eller listerna på skrå, alltså med 45-gradersfogar. Det ger en mycket starkare fog, som inte kan vrida sig på samma sätt.
Det långa, diagonala snittet ger en stabil fog med stor skarvningsyta. Det är också en fördel om det är delar som ska limmas ihop.
De två trästyckena har bara lagts mot varandra och hålls ihop av en hålplatta. Plattans ganska mjuka stål ska hålla fogen på plats och hindra att delarna vrider sig i förhållande till varandra. Det lär de inte klara.
6. Trä är starkast på högkant
Om du tar en vanlig linjal, kan du lätt böja den på den platta ledden. Men om du vänder den på högkant, så är det en helt annan sak. Kom ihåg det när du bygger.
För en bräda, en regel eller en läkt lyder under samma fysikaliska lagar som linjalen: De är starkast på högkant.
Så när du bygger takstolar på friggeboden eller lägger reglar under trädäcket, ska de stå på högkant - annars viker de ner sig med tiden och då slokar taket eller så gungar trädäcket och sätter sig.
Regeln står på högkant, och så länge du inte överbelastar den så behåller den sin form. T ex när du sätter takreglar på taket över trädäcket.
Regeln ligger ner och kommer att böja sig. Naturligtvis mest om du belastar den mycket men med tiden drar tyngdkraften den nedåt.
7. Fogen ska inte vila
Fogar du ihop två bitar virka, som vilar på stolpar - t ex en bärlina på en carport - ska fogen inte läggas ovanpå en stolpe. Det kan verka logiskt att göra det, men resultatet blir att bara cirka 5 cm av varje trästycke vilar på stolpen, och då är risken stor för att virket böjer sig.
Fogen ska istället ligga cirka 1/7 ut i avståndet mellan två stolpar. Här kan du foga ihop de två trästyckena med ett så kallat gerberbeslag eller göra en bladfog så som det visas i rutan “Bladfog håller”.
Fogen ligger ca 1/7 ut i avståndet mellan två stolpar. En stor del av det liggande virket vilar på den starka stolpen.
Fogen vilar direkt på stolpen, men här stöttas bara några få centimeter av det liggande virket. Det ökar risken för att virket böjer sig nedåt med tiden.