Innehållsöversikt
Utgrävning
Kraven på ytans styrka är extra höga när bilar ska köra på gatstenarna.
Arbetet med uppfarten inleds därför med ett stort utgrävningsprojekt, där cirka 100 ton jord måste tas bort.
Oavsett hur tjock uppbyggnad av underlaget du har planerat, bör du alltid gräva åtminstone så djupt att du når råjorden. Annars orsakar den mjuka matjorden problem, även med blygsam belastning.
Sverige är dock ett avlångt land, med olika geologiska förhållanden, så utgå från dina lokala förutsättningar.
All matjord ska grävas bort så att konstruktionen vilar på den robusta råjorden.
Här grävs all matjord bort, tills råjorden kommer fram. Råjorden är utan organiska material och mer kompakt.
Gräv ner till rätt djup, någorlunda jämnt. Här handlar det om 45-50 cm för att lämna utrymme för uppbyggnad av underlaget. Se till att underlaget generellt sett lutar bort från byggnader med ett par procent.
Slå pålar i jorden precis utanför den yta som uppfarten ska utgöra. De ska användas som riktmärken vid mätning av uppfartens höjd och lutning.
Markera höjden på uppfarten på pålarna, så att du har utgångsmått. Här mäter vi med en rotorlaser, som visar höjden på alla pålar samtidigt. I dagsljus använder vi en detektor för att se lasern och markera.
Mät upp för fall på uppfarten, så att vatten kan rinna bort från ytan. Avståndet mät från varje påle till den högsta punkten. Vi räknar med ett fall på 1,5 cm för varje meter. Rita in punkterna på pålarna.
Underlag
Tre olika material behövs i uppbyggnaden.
Underst ligger bergkross, som ser till att beläggningen inte glider eller sätter sig på grund av fukt och frost underifrån.
Ovanpå detta lägger vi bärlager, eller betongkross (se föregående sida), som har hög bärighet och säkrar att beläggningen inte sätter sig på grund av belastning ovanifrån.
Till sist är det sättsand. Den lösa sanden gör det enkelt att sätta stenarna stadigt och håller dem på plats.
Mellanlagret ska bära upp vikten så att stenarna inte sjunker med tiden. Vanligtvis används bärlager eller betongkross.
Bergkross fördelas på råjorden. Vi lägger 35 cm. Precisionen är inte avgörande - den kommer i nästa steg med bärlagret. Krosset packas med en markvibrator och packas ca 10 cm.
Vi lägger omkring 10 cm bärlager. Vi använder pålarnas mått så att det stämmer med den slutliga höjden på stensättningen och får rätt lutning.
Kontrollera höjden på bärlagret efterhand. Vi ställer in lasern motsvarande höjden på sättsanden och gatstenarna. Mängden sättsand måste anpassas så att lasern träffar markeringarna på pålarna.
Bärlagret packas när höjden är rätt och du även har gjort en lutning. Packa ordentligt. Ju fler gånger du kör med markvibratorn, desto bättre. Räkna med att det packas ihop ca 1 cm.
Sista momentet i uppbyggnaden av underlaget är sättsand. Vi lägger ca 5 cm. Den bör hamna ett par cm högre än sluthöjden minus gatstenarnas höjd, eftersom gatstenarna sätter sig lite i sanden.
Sättsand fördelas men packas inte. Den lösa sanden kan anpassas efterhand för varje sten så att de hamnar på samma höjd, även om stenarna inte är exakt lika stora.
Mönster
Gatsten kan läggas i en mängd olika mönster, så du kan välja det du tycker passar dig bäst. En allmän tumregel är att de mer komplicerade mönstren ser bättre ut på en stor yta där det finns tillräckligt många upprepningar för att de ska synas tydligt. Det är här som vackra bågar kan skapa en imponerande effekt. På mindre gångar väljer du vanligtvis ett enkelt förskjutet förband eller låter helt enkelt storleken på stenarna och slumpen diktera mönstret.
Halvbågsmönstret sätts efter siktlinjerna, som även visar höjden.
Vi använder ett antal snören för att markera var varje halvbåge börjar. Denna linje måste behållas hela tiden för att säkerställa symmetrin. Placera de minsta stenarna nära mitten av halvbågen.
Halvbågen dimensioneras efter passande gatsten. Tumregeln för halvbågar är att deras höjd ska vara mellan 1/4 och 1/5 av bredden på två halvbågar. Här är bågen 32 cm hög och två halvbågar är 150 cm breda.
Kontrollera regelbundet att vinkeln stämmer. Den första stenen på varje ny rad halvbågar bör hålla vinkeln nära 90 grader. Därefter kan nästa sten placeras i linje och hålla den linje som markeras av snöret.
Se till att höjden stämmer. Använd ett vattenpass för att kontinuerligt kontrollera att höjden på de stenar som du inte har ett snöre att sikta efter är ungefär i nivå med de som läggs efter snöret.
Vänd stenarna rätt. Bågarna justeras genom fogarnas storlek. För att mönstret ska bli så bra som möjligt ska stenarna vändas åt rätt håll. Om stenen är kilformad ska den smala änden vändas mot föregående linje.
Lämna kvar de områden där det inte finns plats till en sten. Slutligen anpassar vi de sista stenarna för att fylla i de små områdena. Stenen hålls över området och vi markerar med krita var den behöver huggas.
Kantsten
Kantsäkringen är nödvändig för ett hållbart resultat. Kantstenen gjuts ner ordentligt i marken för att hålla beläggningen på plats. Annars börjar stenarna så småningom att glida åt sidorna.
Här läggs kantstenens överkant högre än gatstenarna. Detta för att skapa en inramning och förhindra att intilliggande jord kommer in. Men du kan också låta kanten ligga i nivå med resten av stenläggningen.
Kantstenen sätts i betong och gjuts upp längs sidorna så att beläggningen inte glider med tiden.
Gräv rännor till kantstenarna. Kantstenen ska placeras i samma förberedda underlag som resten av beläggningen. Vi gräver alltså i bärlagret.
Dra ett snöre som markerar var kantstenarnas ovankant ska vara. Spänn ut det längs de grävda rännorna så att du kan sikta efter det när du sätter kantstenarna i betongen.
Blanda jordfuktig betong av torrbruk och cement. Använd gärna en betongblandare. Det är viktigt att betongen är så fast att kantstenarna kan sättas i den utan att den flyter ut.
Lägg ett 10 cm tjockt lager betong. Det ska vara så brett att du kan förstärka sidorna. Gör detta med betong som går 10 cm ut åt sidan och minst 5 cm upp på kantstenen för att förhindra att den glider.
Kantstenarna knackas ner i den jordfuktiga betongen. De ska sjunka ner ca 2 cm när du knackar ner dem. Då är betongen packad och har bra kontakt med stenarna.
I övergången från gata till uppfart kan det bildas en skarp kant. Du kan undvika detta genom att antingen använda rundade gatstenar eller, som här, göra en asfalterad kant.
Sättning
Golv, plattor och det mesta annat som vi arbetar med läggs, men gatsten sätts. Och det finns en bra anledning till språkskillnaden.
Det översta lagret sättsand lossnar kontinuerligt innan du placerar gatstenen i sanden och slår ner den några centimeter. Stenen sitter nu fast i sanden, som också trycks upp längs sidorna när du slår ner stenen.
Du grovjusterar kontinuerligt mängden sättsand för att kompensera för små skillnader i stenarnas höjd.
Gatstenen bankas ned ett par cm. Sättlagret är vanligtvis sand, men här används grovt grus. Oavsett vad du väljer bör materialet vara max 8 mm stort.
Börja med att sortera gatstenarna efter bredd. Storleken kan variera en del, och beroende på vilket mönster du ska sätta behöver du rader med samma bredd eller använda de minsta i mitten av bågen.
Markera beläggningens ovankant genom att dra ett snöre. Använd markeringarna för att börja sätta gatstenarna. När den första raden har satts efter snöret kan stenarna därifrån sättas så att de ligger i linje.
Använd en särskild stensättarhammare. Dess yta är behandlad så att den kan slå ner stenarna utan att skada dem. Samtidigt kan den andra sidan användas för att luckra upp sanden.
Gatstenen knackas ner 2-5 cm i sanden. Du luckrar kontinuerligt upp sanden så att den alltid är flexibel att sätta och justera gatstenarna i innan du knackar ner dem.
Gatstenarna kapas med en vinkelslip. Med diamantkapklinga på maskinen kan du skära spår. Sedan är det relativt enkelt att klyva graniten med en kil.
Gatstenen klyvs med kil. Placera kilen i spåret och stenen kommer att klyvas rakt av med ett rejält slag. Sprickan kommer inte att bli helt ren, men det påverkar inte utseendet när stenarna är på plats.
Trappa
En formel för rätt dimensioner i trappan kan låta onödigt komplicerat för några trappsteg i trädgården. Men trappan blir betydligt bekvämare om stegen i stort sett följer formeln.
Formeln är enkel. Planstegets djup plus 2 gånger sättstegets höjd ska tillsammans bli 63 cm. Detta är längden på ett steg. Dessutom ska varje plansteg vara minst 21 cm djupt. Naturligtvis fungerar detta inte alltid i verkligheten, men sikta på det. Här har en avsats byggts in för att få trappan så bekväm som möjligt.
Trappan är utformad för att vara bekväm att gå i. En avsats får kalkylen att gå ihop.
Mät området och rita en skiss. Det är klart bekvämare att gå i trappor om höjd- och djupmåtten i stort sett följer rekommendationerna. Så mät, beräkna och rita innan du börjar.
Gräv ut för sättstegen. De sjunker ner ca 2 cm i betongen, så ta med det i beräkningen när du ska beräkna steghöjden.
Placera sättstegen i betongen. Precis som kantstenar måste de tryckas ned i betongen och stöttas upp längs sidorna.
Gjut en vågrät yta för plansteget. Med ramen på plats gjuter vi grunden för varje steg. Lägg sättsand ovanpå. Höjden måste därför stämma så att sanden och gatstenarna ovanpå motsvarar sättstegets höjd.
Trappans kantsten placeras i betong. Hela trappans ram är nu på plats och vi är redo att avsluta planstegen med gatsten.
Gatsten sätts på stegen. På samma sätt som de andra ytorna, sätter du gatstenarna i sanden och knackar dem på plats. Här kan du inte komma åt med en markvibrator, så var noggrann när du placerar dem.
Packa och foga
Fogen är avgörande för ett bra resultat. När den görs korrekt hindrar den stenarna från att röra sig och förhindrar att ogräs gror.
Du kan antingen använda fogsand eller stenmjöl. Sand är lätt att sprida ut och billigare, men här rekommenderar vi ändå stenmjöl. Det tillverkas av krossad sten eller granit och blir betydligt hårdare än fogsand. Därför håller det stenarna på plats bättre och gör det nästan omöjligt för ogräs att tränga igenom.
Gatstenarna packas slutligen för att få en enhetlig höjd och att komprimera fogarna.
Fördela stenmjöl jämnt över området. Fogarna mellan gatstenarna blir ganska breda, så du behöver mycket. Det exakta behovet beror på ett antal faktorer, men räkna med minst 25 kg stenmjöl per m².
Stenmjölet sopas noggrant ner i fugarna. Sopa upprepade gånger i ett korsvis mönster. Gatstenarnas olika storlekar och ojämna kanter gör att det krävs lite extra ansträngning för att trycka ner det ordentligt.
Gatstenarna packas med en markvibrator med vulkollanplatta. Plattan skyddar gatstenarna så att de inte spricker. Vibrationen ger stenarna en jämn höjd, trycker upp stenmjölet och komprimerar fogen.
Fogarna ska fyllas på när det har regnat. Även om de har packats väl med markvibratorn kommer de fortfarande att sjunka något när det första regnet fallit. Spara därför lite stenmjöl att fylla på med.
Håll gatstenarna fina. Du slipper det mesta av ogräs, alger och mossa om du sopar regelbundet. Utan fuktiga ytor har ogräset svårt att rota sig. Om du vill att stenarna ska vara helt rena kan de högtryckstvättas.