8 hållbara material för gör-det-självaren

Material som är gjorda för att skona klimat och miljö, vinner terräng. Tillverkarna tänker generellt mer på klimatet och måste leva upp till allt skarpare krav, så att materialen totalt sett blir mer klimatvänliga och hållbara. Vill du bygga “grönare”, så finns det massor av inspiration att hämta här.

Vi bygger till, vi bygger om, vi bygger nytt, vi renoverar och river. Då går det åt energi, som “räknas” i den totala CO2-kalkylen. Något som det fokuseras mycket på nu för tiden.

Byggbranschen är något av det som belastar klimatet hårdast. Det gäller utvinning av råvaror, produktion av material, transporter osv. Globalt står byggandet för cirka 40 procent av de totala CO2-utsläppen.

Gröna material

Det har fått myndigheterna att skärpa kraven på tillverkarna, så att materialen nu tas fram med så litet CO2-utsläpp som möjligt. Dessutom ställer många tillverkare frivilligt om till en mer miljö- och klimatvänlig produktion, för de märker en ökande efterfrågan på mer hållbara material.

Att göra materialen mer hållbara kan ske på flera sätt. T ex genom att använda färre farliga ämnen, effektivisera produktionen, så att det går åt mindre energi, och förädla produkterna så att man förlänger deras livslängd och minskar behovet av underhåll. Då kan kanske materialen få någon av de många miljömärkningar som finns, t ex FSC-certifiering av trä (som säger att skogsbruket är hållbart), Svanen-märkningen (som är Nordens officiella miljömärkning) och EU-blomman (som är EU:s officiella miljömärkning).

De här miljömärkningarna kan du hålla ögonen på om du vill bygga “grönare” med några av de hållbara material som finns och som efterhand blir alltfler.

I den här artikeln går vi igenom 8 hållbara material.

Klicka på rubrikerna för att gå direkt till det aktuella avsnittet i artikeln.

Krav på hållbarhet

Tillverkning

Tillverkningen är en viktig parameter när materialets hållbarhet ska utvärderas. Hur resurskrävande är det att tillverka? Är det något som måste utvinnas ur marken? Finns materialet naturligt eller är det något som måste “blandas” och bearbetas mycket, kanske till och med med kemiskt och farligt innehåll? Hur energikrävande och CO₂-tung tillverkningen är, spelar också in. Generellt kommer en större, mer energikrävande tillverkning att leda till större CO₂-utsläpp, som förorenar och påverkar klimatet. Något av det som är mest energikrävande att framställa är betong och cement.

Transport

Det spelar också in om materialet finns nära eller långt borta. Material som finns nära där det ska användas, behöver inte transporteras långa sträckor. Med begränsade transporter minskar CO₂-utsläppen, vilket är en viktig del av hållbarhetsprincipen. Det betyder t ex att det spelar stor roll om vi så mycket som möjligt kan använda de träslag som finns på våra breddgrader, istället för att använda mer exotiska träslag från avlägsna trakter.

Återanvändning

Vissa material går lättare att återanvända eller göra sig av med än andra. Som regel gäller det att ju mer naturligt och mindre bearbetat ett material är, desto lättare går det också att både återanvända och göra sig av med det. T ex är trä ett naturligt material (om det inte är impregnerat) som är lätt att återanvända. Järn, t ex, kräver energi att bearbeta och ger därför större CO₂-utsläpp, precis som betong. Men järn är ändå lättare att återanvända än betong, eftersom det kan smältas ner och återanvändas till många olika saker, medan det enda sättet att återanvända betong är att krossa det och använda som utfyllnad t ex vid vägbygge.

Hållbarhet

De tre första hållbarhetsparametrarna, ska jämföras med hur lång hållbarhet ett material har. Ju längre, desto bättre. För ju längre ett material håller, desto längre tid går det innan det behöver tillverkas, transporteras och byggas med nytt material. Tänk också på att välja klassiska material som du står ut med att titta på i många år. Ofta byts ett material ut bara på grund av hur det ser ut. Ur hållbarhetssynpunkt ses det som onödigt resursutnyttjande.

1. Superwood

Beskrivning: Superwood är gran från hållbart skogsbruk i det så kallade Nordiska Granbältet i Skandinavien. Här växer träden lite långsammare och blir därför hårdare och tåligare. Superwood impregneras med hjälp av en speciell metod i en tryckbehållare - ända in till träets kärna.

Det används kemiska ämnen till impregneringen, men bara en bråkdel jämfört med traditionell tryckimpregnering. Den speciella impregneringsmetoden gör träet väldigt motståndskraftigt mot röta, så det håller länge, ofta längre än traditionellt tryckimpregnerat trä.

Hållbarhet: Trä är en naturlig resurs som lätt kan förnyas genom att plantera nya träd, som dessutom kan ta upp CO2 och bilda syre. Generellt kräver trä inte mycket behandling, vilket sparar energi, och eftersom det växer i närområdet blir transporterna korta. Dessutom kan det lätt återanvändas och destrueras, vilket bidrar till att göra det hållbart, så länge det är FSC-märkt.

De kemiska ämnena i Superwood uppvägs av den långa livslängden. Träet kan återanvändas och förstöras utan stora miljökostnader, men måste underhållas löpande, som det mesta trä.

Användning: Självklart för fasader, plank och andra träkonstruktioner utomhus. För vågräta ytor, t ex trädäck, har Superwood utvecklat en speciell sorts brädor och ett monteringssystem utan “vattenfällor”, så att träet håller längre än normalt vid vågrät montering.

Det finns också annat hållbart trä, t ex OSB-skivor, att användas för innerväggar, möbler etc. Obehandlat trä som t ex mahogny och teak kan användas som det är, både ute och inne, och är hållbart med lång livslängd tack vare en naturligt hög oljehalt.

2. Sedummattor

Beskrivning: Sedummattor består av små seglivade suckulenter, som planterats i nät eller tråg som det bara är att rulla eller ställa ut på ett tak med en vattentät duk under. Även gräs och blommor kan användas till gröna tak. Växterna tar i stort sett hand om sig själva, så det krävs inte mycket underhåll.

Hållbarhet: Ett tak med sedummattor anses vara CO₂-neutralt, eftersom tillverkningen är enkel och ofta sker i närområdet, så att transporten blir kort. Takets växter bidrar positivt till CO₂-utsläppet med syreproduktion och upptagning av CO₂. Det har dessutom fördelen att det kan ta upp stora mängder vatten, så att avrinningssystemet inte överbelastas. Lång livslängd och minimalt underhåll.

Använding: Till tak på både bostadshus och på t ex förråd, carport och liknande.

3. Skifer

Beskrivning: Skiffer är en bergart som finns naturligt i marken i både norra och södra Europa. Vanligast är gråsvarta stenar, men det finns också t ex röd- och grönaktigt skiffer. Det går lätt att klyva den skiktade skiffern i skivor som är hårda, vattenavvisande, underhållsfria och har väldigt lång livslängd.

Hållbarhet: Att få upp skiffer ur marken kräver en del resurser. Transporten av den tunga stenen ger också CO₂-utsläpp. I gengäld upphävs det av den enkla bearbetningen utan kemikalier, den långa livslängden och att det går lätt att återanvända eller förstöra den.

Användning: Till tak, fasader, plattor både ute och inne, fönsterbrädor och bänkskivor.

4. Träfiberisolering

Beskrivning: Träfiberisolering består av skivor av träflis eller som lösull, som är ett naturligt material som kommer från miljöcertifierat skogsbruk. Träfiberisolering har i stort sett samma egenskaper som traditionella isoleringsmaterial, t ex mineral- och stenull - och även brandhämmande egenskaper.

Hållbarhet: Jämfört med traditionell isolering är tillverkningen av träfiberisolering mindre energikrävande. Det påverkar CO₂-utsläppet, liksom det faktum att det består av trä som frigör syre och suger upp koldioxid. Det har dessutom lång livslängd, är återvinningsbart och lätt att bli av med.

Användning: Till isolering både som skivor och lösull. Finns också som golv- och takskivor.

5. Stål

Beskrivning: Stål kommer från järnmalm som utvinns ur marken. Under bearbetningen tillsätts kol, vilket gör stål ännu starkare och mer tåligt än järn.

Hållbarhet: Utvinning och produktion av järn är energikrävande. Det uppvägs dock av dess styrka, långa livslängd och de många användningsmöjligheterna. Det är lätt att sortera ut bland annat avfall och kan återvinnas till 100 procent vid nedsmältning, vilket dock också kräver energi.

Användning: Till t ex tak, som plåt, och stolpfundament. Kan du använda stål som fundament som alternativ till den mycket CO₂-utsläppskrävande betongen, är det en ganska hållbar lösning, eftersom livslängden är minst lika lång som för betong. Till punktfundament används bara lite stål, och det är lätt att ta upp och återvinna.

6. Bambus

Beskrivning: Bambu är egentligen ett gräs, men materialet är väldigt hårt - dubbelt så hårt som t ex ek och bok. Det gör bambu mycket slitstarkt med lång livslängd. Växten är enkel att odla och växer betydligt snabbare än träd och tar därför upp mer CO₂ och frigör mer syre. Bambu har dessutom bra jordförbättrande egenskaper och kan odlas utan användning av gödningsmedel och växtgifter.

Var uppmärksam på att vissa bambuprodukter kan vara ihopsatta med lim som innehåller miljöskadlig formaldehyd.

Hållbarhet: Bambu är hållbart, eftersom det går lätt att odla och när det växer tar det upp mycket CO₂. Ett minus är att transporten från Asien är lång.

Det uppvägs dock av att det är väldigt slitstarkt, vilket ger bambu en väldigt lång livslängd, och att det som naturmaterial går lätt att återanvända och kan avlägsnas utan stora miljökostnader.

Användning: Till t ex golv och bänkskivor inomhus.

7. Glas

Beskrivning: Glas består av sand - en naturlig resurs - som genom väldigt hög värme kan smältas och göras till t ex genomskinliga skivor. Härdat glas “bränns” vid ännu högre värme, så att det blir 7 gånger starkare än vanligt glas. Glas är väderbeständigt, har lång livslängd, är i stort sett underhållsfritt och är enkelt att återvinna.

Hållbarhet: Att tillverka glas är energikrävande, men det kompenseras av den långa livslängden och bra möjligheter att återvinna.

Användning: Till fönster, dörrar, fasader, vindfång, duschväggar och terrasskydd.

8. Gammelt tegel och tektegel

Beskrivning: Tegelstenar och taktegel är några av de vanligaste byggnadsmaterialen, med många bra egenskaper, som att de tål alla slags väder och har lång livslängd.

Tillverkningen är dock både lång och energikrävande, eftersom stenarna av lera ska brännas. Ofta kan de inte återanvändas, eftersom de muras med cementbruk som är så hårt att stenarna går sönder när man försöker skilja dem åt. Därför är inte nytt tegel hållbart. Men det är äldre tegel, som är murat med inte lika hårt kalkbruk, så att de kan separeras och återanvändas.

Hållbarhet: Det är väldigt hållbart att återanvända taktegel och tegelstenar, för det har redan tillverkats och det går inte åt någon energi för att t ex frakta bort dem vid rivning. Det finns företag som har specialiserat sig på att rengöra och sortera gammalt taktegel och tegelsten, så att det går att få likadana stenar. Sådana kan finnas i närområdet, vilket ger korta transporter.

Användning: Taktegel till tak, tegelstenar till fasader och invändiga väggar, vid byggande av orangerier osv.