Hållbar lagning av sockeln

All lös puts knackas bort med hammare och mejsel eller annat lämpligt verktyg. Genom att knacka lätt på ytorna runt skadan kollar du om putsen sitter lös. Det gör den om knackandet resulterar i ett ihåligt ljud.

Stålborsten raspar och borstar rent och gör ytan ojämn så att putsen fäster.

Området borstas rent med en rejält fuktig pensel eller borste. Allt damm försvinner, men det viktigaste är att underlaget fuktas så mycket att det inte suger ut fukten ur det nya bruket.

Grundbruket blandas tills det blir ungefär lika tjockt som välling. Skiktet ska inte vara tjockare än 2-3 mm. Eftersom det inte ska bära annan puts förrän det har härdat kan blandningen vara tunn. Bruket innehåller relativt mycket cement.

Det tunna bruket kastas ut på sockeln med snärtig hand. Tekniken ser svårare ut än den är. Om du har spelat badminton vet du hur man slår med en snärt. Se bara till att inte lägga på för mycket.

Grundputsen kan också penslas på med pensel eller borste. Det ser ju inte lika proff sigt ut som att kasta på bruket, och i teorin binder det kanske inte lika bra, men det har ingen betydelse. Är det enklare att använda pensel, så gör du det.

För att kunna bygga upp det nya putsskiktet gör vi en form. Här nere på marknivå använder vi oss av en mycket enkel form bestående av ett par brädstumpar, en par skivbitar och några stenar.

Den dygngamla grundputsen fuktas lätt. Den får inte bli för våt för då kan grovputsen inte fastna. Är den för torr, suger den ut fukten ur grovputsen som då lossnar och ramlar ner. Vattnet har också betydelse för härdningsprocessen.

Grovputsen kastas ut på sockeln i klickar. Konsistensen ska vara lite fastare än grundbruket, så att bruket kan bära sin egen vikt. Börja med små klickar tills du kan tekniken. Ju hårdare snärt och ju mjukare bruk, desto plattare blir klicken.

Är det svårt att snärta ut grovputsen på sockeln, kan du lägga på den med slev, men då kommer den inte in överallt.

Bruket jämnas till och trycks ihop lite grann. Ytan ska ligga lite innanför omgivningen. Om du inte är duktig på att mura, ska du nu stoppa bearbetningen av putsen. Låt det rätt tjocka putsskiktet (max 10-15 mm) sätta sig och bli fast.

Putsen dras fram till den primitiva formen.

Formen tas bort när grovputsen är fast. Du kan vänta ett dygn, precis som för grundputsen, men om du helst vill bli klar, så kan du arbeta vidare när bruket är fast. Tryck lätt med ett finger. Blir det märke är bruket för mjukt.

Ett lätt tryck får inte göra märke i putsen.

De delar som fanns bakom formen fuktas och beläggs med nyblandat bruk. Du kan utan problem lägga på 10-12 mm, men ska skiktet vara tjockare måste du lägga på flera skikt. Släta till ytan.

Med en hård, fuktig putsbräda bearbetas ytan med cirkelrörelser. Det ska göras när bruket är så mjukt att det kan formas, men också så fast att det inte trycks in. Om du håller putsbrädan plant mot sockeln kan du lättare forma hörnet.

Lägg på det sista skiktet puts med slev eller stålbräda. Skiktet ska vara tunt, inte tjockare än att ojämnheter i underliggande yta fylls igen. På detta fina skikt läggs ytterligare någon millimeter finputs.

Det fina putsbruket masseras på plats med skumputsbräda. Här ska du inte använda den hårda brädan du valde till grovputsen. Putsbrädan ska vara fuktig så att den inte suger åt sig fukt från putsen, men den får inte tvätta bort bindemedlen.

När putsen har härdat maskerar du med tejp. Torktiden beror på hur tjock puts du har lagt på, men när putsen blivit vit eller ljusgrå är den torr. Du kan alltså inte måla samma helg som du putsar. Vänta till nästa helg.

Sockeln målas med en fasad- och sockelfärg. Även om det mesta av sockeln är av betong ska färgen kunna släppa ut fukt, så att uppstigande markfukt inte fortsätter upp i väggarna.