En typisk villa från 1974
Vi har som ett rent tankeexperiment låtit 42 år slita i en villa som byggdes 1974. Vi kan tydligt se att flera delar borde ha bytts, andra ska snart bytas och några håller länge än. Användning, underhåll, placering, förnyelser och reparationer påverkar livslängden.
Byggnadsdelarnas förväntade tekniska livslängder
Informationerna ska endast ses som uppskattningar av den tekniska livslängden.
När en arkitekt samarbetar med en byggnadsingenjör om ett nytt hus använder de sig av tre åldersbegrepp. Byggnadsdelen ska hålla i 50 år, i 100 år eller i 150 år - minst.
Våra försäkringsbolag använder sig däremot av en helt annan beräkning baserad på hur snabbt en byggnadsdel kan avskrivas ekonomiskt. Om försäkringsbolaget gör en uppskattning av hur länge en takbeläggning med en given taklutning kan hålla så är det bara en uppskattning som används vid bedömning av åldersavdrag efter en skada. Men för varje aktuellt fall tvingas man se på hur länge delen rent faktiskt har hållit, hur den har underhållits, hur konstruktionen ser ut och om den påverkas av väder och vind etc.
Men dessa uppskattningar av den tekniska medellivslängden för olika byggnadsdelar kan vara till stor hjälp för en villaägare. För det vore ju smart att ha betalt de olika byggnadsdelarna när de är avskrivna ...
Uppskattningarna finns på Internet på ett antal sidor, som du hittar om du ber Google leta efter ”Teknisk livslängd” för byggnadsdelar. Kolla också med ditt eget försäkringsbolag vilka uppskattningar som används.
I Danmark har man däremot vågat sig på att ange hur lång livslängd en byggnadsdel har under förutsättning att man inte gör något. Vi har kikat lite på dessa informationer och har tagit fram några exempel. I våra tabeller betyder ett F försäkringsbolagens avskrivningstid (på utvalda ställen) och ett L betyder livslängd från dansk information.
När du lägger nytt tak är det klokt att prioritera underlagstaket så att det håller minst lika länge som själva yttertaket.
UNDERLAGSTAK
Det är väl nästan en regel att man i dag har ett underlagstak och allra vanligast är det fasta råsponttaket, men det kan även vara av plywood, masonit och vinyl. Underlagstaket bör ha samma eller längre livslängd som takbeläggningen eftersom man inte kan byta underlagstak utan att ta bort hela takbeläggningen. Här är några exempel.
HUVAR OCH HÄNGRÄNNOR
Ventilationshuvar, stuprör, hängrännor, vinkelrännor, täckprofiler och takfotsplåt brukar man klassa gemensamt och livslängden brukar vara mycket lång. Men det är mycket viktigt att du undersöker hur det är på din villa och inte nöjer dig med uppskattningarna, som trots allt endast gäller teknisk medellivslängd. Hängrännor och stuprör av plast kan ha mycket kort livslängd om de utsätts för strängkyla och is och sprängs av kylan (gäller ofta endast gamla delar).
VINDSKIVOR/TAKFOTSBRÄDOR
Från början har man nog tänkt att vindskivor och takfotsbrädor ska vara offerträ, alltså trä som man är beredd att byta ut ganska ofta eftersom träet sitter på utsatta ställen. Men placeringen innebär också att de skyddar andra delar av taket som är viktiga. Uppskattningarna nedan är för fyra olika varianter, men vi får inte glömma att man också kan välja kompositmaterial och fibercement, som båda har lång livslängd.
YTTERTAK
Du kan lätt komma åt yttertaket (om villan inte består av mer än högst två plan) och du kan lika gärna välja ett billigt tak med kort livslängd som ett dyrt tak med lång livslängd. Det är ingen större skillnad mellan den ekonomiska livslängden för ett tegeltak och ett papptak (se nedan). Det viktigaste är väl att taket håller medan du bor i huset och att det verkligen passar i stil till huset. För byte av tak krävs en byggnadsställning. Ett gott råd är att undvika att falla för den färg på takbeläggningen som är modern just nu.
YTTERVÄGGAR
Det finns nästan inte två ytterväggar som är likadana, även om materialet är detsamma. De vänder åt olika håll, har murats på olika sätt, något står i skugga och andra i starkt solsken. Det är också stor skillnad mellan de olika materialen som används. En träfasad ska underhållas regelbundet och håller i kanske 700 år – det har vi exempel på i Sverige. Tegel håller också mycket länge, men fogarna måste ses över och repareras ganska regelbundet. Här är ett urval.
FÖNSTER
Fönster av hög kvalitet håller mycket länge. Ja, man kan nästan säga hur länge som helst bara de underhålls på rätt sätt. Nackdelen är att vi har utvecklat energifönster och därför ersätter vi gamla funktionsdugliga fönster för värmens skull. Men det finns förstås fönster vars träverk ruttnar.
FASTA RÖR OCH RADIATORER
Rörinstallationer borde hålla i evighet för det orsakar problem när ett rör rostar. Men nu ser vi hur många ingjutna rör från 70-talet blir otäta och orsakar stora skador, som kostar mycket att åtgärda. Men det stämmer ju med rörens livslängd. Skadorna kan förhindras endast om rören ersätts. Det bästa är att lägga rör i tomrör för då kan de bytas på ett enkelt sätt.
TAKFÖNSTER
I Skandinavien hade vi i stort sett endast ett slags takfönster förr. De var ofta av järn och har nästan alla ersatts av moderna typer, som är byggda för att inte kräva mycket underhåll.
GOLV
Det mesta av golvkonstruktionen ligger så skyddad att man inte kan ange någon livslängd för den. Skador inträffar individuellt och kan orsakas av byggfusk så att det nästan är meningslöst att ange en förväntad livslängd. Här anger vi den endast för den synliga delen och den gäller vid underhåll.
