Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Ditt hus är en tickande bomb!

Spara artikel Du måste vara inloggad för att kunna spara artiklar

När man har en villa kämpar man också med tiden. Varje del av huset har ett bäst före-datum. För några delar ligger det 100 år fram, medan andra närmar sig tidsgränsen. Du sitter på en bomb, men är du vaken gör det inget.

Tick tack, tick tack.

Lyssnar du noga kan höra hur klockorna tickar överallt i villan. Nedräkningen började långt innan du flyttade in och klockorna stannar aldrig. För varje liten del finns en tidräknare. Det är knappast nödvändigt att oroa sig för tegelväggarna. De håller nog livet ut och lite till. Det är värre med fogarna. De måste kanske ses över. Det kan också vara rätt kritiskt för fönstren. Tidräknaren säger att de gamla, kopplade fönstren bör bytas ut inom kort - eller renoveras. Expansionskärlet är möjligen helt slut vilken dag som helst.

Det låter som en klurigt och ruggigt spel på datorn men är verklighet för alla som äger ett hus.

Försäkringsbolagen har mallar eller tabeller där livslängden för tegelstenar, träfönster och expansionskärl finns. Tabellerna används för att räkna ut ev. ersättning. För dig är de en påminnelse och en förenklad bild av det mycket mer komplicerade förfall som pågår varje dag i villan och som alla husägare måste förhålla sig till. Dels för att förebygga och stoppa skador innan de får dyrbara konsekvenser. Dels för att förbereda sig på de oundvikliga kostnaderna som är ett resultat av förfallet - om du inte gör något.

Men det finns ingen anledning att handla panikartat. Du ska i stället regelbundet kolla huset och få en uppfattning om var de tickande bomberna finns och åtgärda dem innan nedräkningen kommit för långt.

Det kan handla om småsaker som att måla fönstren innan träet i dem angrips av röta. Det kan vara stora saker som att foga om mellan stenarna i tegelfasaden och byta ut skadade takpannor innan de ger upphov till tämligen dyra och besvärliga reparationer.

Ibland gäller det bara att hålla koll på nedräkningen, t.ex. för expansionskärlet. Det har ju sin tid. När det är nytt håller du då och då ett öga på det, men när det är gammalt kommer en dag då det läcker och inte fungerar. Då ska det ut och ersättas med ett nytt. Då kan det ju vara bra att ha sparat ihop till ett nytt.

Viktigt att prioritera långsiktigt

Det kan vara en konst, men det är viktigt att prioritera din insats mellan de olika projekten på ett klokt sätt.

När du bygger ny villa gäller det att prioritera de objekt som senare blir svårast att komma åt. De ska leva upp till familjens behov och önskemål i många år. Då kan du tillåta dig att ställa mindre krav på de delar som senare är lätta att underhålla och byta ut.

Men även när det handlar om underhåll är det viktigt att prioritera. Om träfasaden är i bra skick nöjer du dig med att byta ut skadade brädor och måla om. Det förlänger livslängden och ändrar inställningen på nedräkningen så att risken för en tickande bomb mer eller mindre försvinner.

Men om karmunderstycket i det gamla fönstret har angripits av röta, lönar det sig kanske att byta ut hela fönstret till ett modernt energifönster. Då köper du inte bara längre livslängd utan också bättre isoleringsförmåga och lägre uppvärmningskostnader.

Klokt att amortera i takt med slitage

Även om man har satt en teoretisk livslängd på parkettgolv så är slitaget inte detsamma i alla bostäder. Underhållet skiljer sig från ägare till ägare och gör du saker och ting själv lönar det sig att reparera, men det kan bli dyrt att låta hantverkare göra jobbet.

Det viktigaste är att du är medveten om att alla delar i huset har en begränsad livslängd - om du inte gör något. Du måste komma ihåg att i långa loppet så påminner din villa om expansionskärlet. Förr eller senare lönar det sig inte längre att reparera. Det blir billigare att riva ner och bygga nytt. Det blir det kanske inte under din tid, men det är klokt att vara förberedd och justera nedräkningen och ha betalat alla lån den dag nedräkningen hamnar på noll.

En typisk villa från 1974

Vi har som ett rent tankeexperiment låtit 42 år slita i en villa som byggdes 1974. Vi kan tydligt se att flera delar borde ha bytts, andra ska snart bytas och några håller länge än. Användning, underhåll, placering, förnyelser och reparationer påverkar livslängden.

logga in eller köp åtkomst för att se ritningen

När du lägger nytt tak är det klokt att prioritera underlagstaket så att det håller minst lika länge som själva yttertaket.

Byggnadsdelarnas förväntade tekniska livslängder

Informationerna ska endast ses som uppskattningar av den tekniska livslängden.

När en arkitekt samarbetar med en byggnadsingenjör om ett nytt hus använder de sig av tre åldersbegrepp. Byggnadsdelen ska hålla i 50 år, i 100 år eller i 150 år - minst.

Våra försäkringsbolag använder sig däremot av en helt annan beräkning baserad på hur snabbt en byggnadsdel kan avskrivas ekonomiskt. Om försäkringsbolaget gör en uppskattning av hur länge en takbeläggning med en given taklutning kan hålla så är det bara en uppskattning som används vid bedömning av åldersavdrag efter en skada. Men för varje aktuellt fall tvingas man se på hur länge delen rent faktiskt har hållit, hur den har underhållits, hur konstruktionen ser ut och om den påverkas av väder och vind etc.

Men dessa uppskattningar av den tekniska medellivslängden för olika byggnadsdelar kan vara till stor hjälp för en villaägare. För det vore ju smart att ha betalt de olika byggnadsdelarna när de är avskrivna ...

Uppskattningarna finns på Internet på ett antal sidor, som du hittar om du ber Google leta efter ”Teknisk livslängd” för byggnadsdelar. Kolla också med ditt eget försäkringsbolag vilka uppskattningar som används.

I Danmark har man däremot vågat sig på att ange hur lång livslängd en byggnadsdel har under förutsättning att man inte gör något. Vi har kikat lite på dessa informationer och har tagit fram några exempel. I våra tabeller betyder ett F försäkringsbolagens avskrivningstid (på utvalda ställen) och ett L betyder livslängd från dansk information.

UNDERLAGSTAK

Det är väl nästan en regel att man i dag har ett underlagstak och allra vanligast är det fasta råsponttaket, men det kan även vara av plywood, masonit och vinyl. Underlagstaket bör ha samma eller längre livslängd som takbeläggningen eftersom man inte kan byta underlagstak utan att ta bort hela takbeläggningen. Här är några exempel.

HUVAR OCH HÄNGRÄNNOR

Ventilationshuvar, stuprör, hängrännor, vinkelrännor, täckprofiler och takfotsplåt brukar man klassa gemensamt och livslängden brukar vara mycket lång. Men det är mycket viktigt att du undersöker hur det är på din villa och inte nöjer dig med uppskattningarna, som trots allt endast gäller teknisk medellivslängd. Hängrännor och stuprör av plast kan ha mycket kort livslängd om de utsätts för strängkyla och is och sprängs av kylan (gäller ofta endast gamla delar).

VINDSKIVOR/TAKFOTSBRÄDOR

Från början har man nog tänkt att vindskivor och takfotsbrädor ska vara offerträ, alltså trä som man är beredd att byta ut ganska ofta eftersom träet sitter på utsatta ställen. Men placeringen innebär också att de skyddar andra delar av taket som är viktiga. Uppskattningarna nedan är för fyra olika varianter, men vi får inte glömma att man också kan välja kompositmaterial och fibercement, som båda har lång livslängd.

YTTERTAK

Du kan lätt komma åt yttertaket (om villan inte består av mer än högst två plan) och du kan lika gärna välja ett billigt tak med kort livslängd som ett dyrt tak med lång livslängd. Det är ingen större skillnad mellan den ekonomiska livslängden för ett tegeltak och ett papptak (se nedan). Det viktigaste är väl att taket håller medan du bor i huset och att det verkligen passar i stil till huset. För byte av tak krävs en byggnadsställning. Ett gott råd är att undvika att falla för den färg på takbeläggningen som är modern just nu.

YTTERVÄGGAR

Det finns nästan inte två ytterväggar som är likadana, även om materialet är detsamma. De vänder åt olika håll, har murats på olika sätt, något står i skugga och andra i starkt solsken. Det är också stor skillnad mellan de olika materialen som används. En träfasad ska underhållas regelbundet och håller i kanske 700 år – det har vi exempel på i Sverige. Tegel håller också mycket länge, men fogarna måste ses över och repareras ganska regelbundet. Här är ett urval.

FÖNSTER

Fönster av hög kvalitet håller mycket länge. Ja, man kan nästan säga hur länge som helst bara de underhålls på rätt sätt. Nackdelen är att vi har utvecklat energifönster och därför ersätter vi gamla funktionsdugliga fönster för värmens skull. Men det finns förstås fönster vars träverk ruttnar.

FASTA RÖR OCH RADIATORER

Rörinstallationer borde hålla i evighet för det orsakar problem när ett rör rostar. Men nu ser vi hur många ingjutna rör från 70-talet blir otäta och orsakar stora skador, som kostar mycket att åtgärda. Men det stämmer ju med rörens livslängd. Skadorna kan förhindras endast om rören ersätts. Det bästa är att lägga rör i tomrör för då kan de bytas på ett enkelt sätt.

TAKFÖNSTER

I Skandinavien hade vi i stort sett endast ett slags takfönster förr. De var ofta av järn och har nästan alla ersatts av moderna typer, som är byggda för att inte kräva mycket underhåll.

GOLV

Det mesta av golvkonstruktionen ligger så skyddad att man inte kan ange någon livslängd för den. Skador inträffar individuellt och kan orsakas av byggfusk så att det nästan är meningslöst att ange en förväntad livslängd. Här anger vi den endast för den synliga delen och den gäller vid underhåll.

Ladda ner tidningsartikeln

Ladda ner artiklen i PDF-format, så som den ursprungligen såg ut i tidningen Gör Det Själv.

Skapa Profil

purchase.course_name_message

Skapa Profil
Du ska skriva in ditt förnamn
Skriv in ditt efternamn
Ogiltig e-postadress
Ditt lösenord ska bestå av minst 6 tecken
Visa
signup.credentials_form.terms_error
Logga in
Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa
Tillbaka