Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

En fasad som håller

Spara artikel Du måste vara inloggad för att kunna spara artiklar

Det är de små detaljerna som avgör om den nya fasadpanelen ska bytas ut redan efter 20 år eller om den håller i flera generationer. Det handlar om att hålla träet torrt och låta det arbeta.

Svårighetsgrad
Tidsförbrukning
1 vecka
Pris
250 kr/m2

Intro

Fasadpanelen på gaveln var redan från första dagen dömd till ett kort liv. Ett brutalt och hårt liv präglat av förgäves motstånd mot förfall. Varje gång det regnade trängde vattnet in bakom panelen och när den första torra veckan kom, drog panelen ihop sig så mycket att flera hundra spikar började krypa ut. Samtidigt gnagde träet mot spikarna och gjorde spikhålen större.

Det var kanske inte så underligt att det gick som det gick. För det fanns en orsak. Eller rättare sagt flera orsaker. Träet hade sågats, skarvats och monterats i strid med sunt förnuft. Gaveln vänder mot söder och solens nerbrytande strålar och det ständiga växlandet mellan regn och torka har förstärkt spikarnas gnagande i träet. Det var en ojämn match. Foderlister och brädor sprack ihop med locken och bakom panelen bröts lister ner av röta.

Den gamla lockpanelen revs ner och nu ska en ny upp. Det görs efter konstens alla regler. Panelen håller säkert inte i evighet, men minst en generation, säkerligen två. Vi väljer även nu en klassisk svensk lockpanel och vi sätter foderlister runt fönstren, precis som det bör vara. Men vi ser till att träet kan arbeta i takt med att fukthalten ökar eller minskar och att vattnet lätt kan rinna bort från gaveln.

Instruktion

Isolering

Låst innehåll

logga in eller köp åtkomst för att läsa detta avsnitt

Vi börjar med att ta bort allt gammalt trä. Locklister, fasadbrädor, foderlister runt fönster etc. - allt tas bort.

Om fasadbrädorna inte hade varit så illa åtgångna kunde vi ha nöjt oss med att ta bort locklisterna, för då hade vi fått en plan yta att arbeta på. Men nu, när vi ändå ska sätta upp helt ny lockpanel, passar vi på att tilläggsisolera med 45 mm mineralull och vi kompletterar med ny vindpapp. Den gamla kan sitta kvar för den håller tätt utan att göra någon skada. Den utvändiga tilläggsisoleringen gör att fönster och dörrar hamnar djupare i fasaden och att taksprånget minskar. Vi sätter därför lister (R) runt fönstren och ett nytt fönsterbleck (K).

1

Först lossar vi och tar bort den gamla fasadpanelen och alla lister runt fönster och dörrar. Till arbetet används en kofot och en rejäl hammare. Eftersom vi sätter upp mer isolering tas allt trä bort in till fönsterkarmen, som ska byggas på.

2

Nu bygger vi upp den stomme som den nya fasadbeklädnaden ska sitta på. Vi börjar med en vågrät regel (B) nertill. Om fasaden är ojämn ska man fästa regeln längs en lina och räta upp den med brickor så att den hamnar rakt och vågrätt.

3

När nästa vågräta regel (B) skruvas fast låter vi den vila på stödreglar (X), som är 55,5 cm långa, för då hamnar de vågräta reglarna på 60 cm centrumavstånd, och då passar också isoleringsskivorna mellan reglarna.

4

Isoleringen (D) trycks lätt på plats när de vågräta reglarna (B) har monterats och påbyggnadsreglar (C) har fästs runt fönstren. Isoleringen är 10 mm bredare än regelavståndet så den kläms fast och blir sittande.

Dammfiltermask och handskar behövs!

5

Den vindtäta pappen (E) sätts utanpå isoleringen. Den kan fästas med pappspikar eller häftklammer. Arbetet går jättesnabbt när klamrarna slås i med en häfthammare, för den sköts med ena handen medan den andra sträcker pappen.

6

De lodräta skarvarna i vindpappen tejpas med en överlappning på minst 10 cm. Om två våder möts ovanpå en vågrät regel räcker det att du klämmer ihop överlappningen, för det blir tätt när distanslisterna monteras.

7

Distanslisterna (F) skruvas fast utanpå vindpappen och mitt på de reglar (B) som sitter bakom. Det är viktigt att listerna fästs ordentligt på högst var 40:e cm med skruvar. Det ska också sitta distanslister på reglarna runt fönstret.

Fasadpanelen

Låst innehåll

logga in eller köp åtkomst för att läsa detta avsnitt

Den nya gaveln är klar, och även om den har utförts i samma stil som den gamla så håller den mycket längre.

Den nya fasadpanelen ska se ut precis som den gamla (som sitter på de andra väggarna). Den består av breda fasadbrädor (G) som sätts med ett litet mellanrum och detta täcks av locklisterna (H).

Vi har grundat och målat brädor och locklister i god tid innan monteringen. Det är mycket smartare än att måla när brädorna sitter på plats. Vi är i alla fall säkra på att även kanterna har målats - det blir de inte om fasaden målas efteråt.

Träet ska ha chans att arbeta i sidled i fuktigt och torrt väder. Här är det lätt, för vi sätter fast locklisterna med en skruv mitt emellan två fasadbrädor, och varje bräda fästs med en skruv på mitten.

1

Vi markerar på distanslisterna (F) var brädorna (G) ska hamna. Det räcker att göra det på två distanslister ovanför varandra. Jobbet går snabbt för vi använder en mall (M), där vi har markerat för både brädor och locklister.

2

De målade brädorna (G) skruvas fast på distanslisterna (F). Varje bräda riktas noga in längs markeringarna innan den fästs med en skruv i varje distanslist. Brädorna har kapats lite för långa för de sågas senare av nertill.

3

Nu markerar vi för locklisterna (H) och till det använder vi en mall av två lister. Den ena är så smal att den precis kan tryckas in mellan brädorna (G) och den andra (P) sitter fast på den inre så att kanten på den anger var locklisten ska sitta.

4

Nu går det snabbt att skruva fast locklisterna (H). Vi håller varje list mot de två-tre streck som vi har ritat och fäster den med en skruv i varje distanslist (F). Skruven ska sitta mellan brädorna (G) och vi använder självborrande skruvar.

5

Avslutningsvis sågas fasadpanelen av vågrätt nertill. Till arbetet använder vi cirkelsåg och sågskena, och då går det snabbt att få en snygg avslutning. Alla brädor geringssågas i en vinkel på cirka 15 grader.

Material

• Reglar (B och C), 45 x 45 mm trä
• 45 mm isolering (D), 117 x 56,5 cm
• Vindpapp (E) med tejp
• Distansläkt (F), 25 x 50 mm trä
• Fasadbrädor (G), 25 x 200 mm gran
• Locklister (H), 25 x 50 mm gran
• Aluprofil (J) ovanför fönstren
• Fönsterbleck (K)

Dessutom:
• 5 x 60 mm skruvar för utomhusbruk
• 5 x 80 mm skruvar för utomhusbruk
• Häftklammer
• Grundningsolja och utelasyr

Tidsförbrukning

Gaveln på bilderna tog en arbetsvecka + målning och tillhörande torktider.

Pris

Cirka 250 kr/m2 vägg.

Svårighetsgrad

Varje del av arbetet är rätt lätt, men om det både ska bli bra och snyggt krävs det att du är noggrann med samtliga detaljer.

Ritning

Så enkel är konstruktionen och så lätt är det att få en perfekt fasad. De små detaljerna beskriver vi närmare i de sex textboxarna med tillhörande teckningar nederst på sidorna. Du kan låta den gamla fasadpanelen sitta kvar under förutsättning att den är torr och fin och att den ventileras, men att den sitter så att vinden inte blåser bakom den nya isoleringen. Här sätter vi upp fasadpanel med smala locklister, men principen kan användas till all stående panel.

logga in eller köp åtkomst för att se ritningen

Tips & Tricks

De små detaljerna ger lång livslängd

Ett av de stora felen med den gamla fasadpanelen var att varje bräda satt fast med två eller flera spikar tvärs över brädan. Träet kunde därför inte röra sig i sidled, som trä brukar göra, när det sväller. När träet sitter fast gnager det hårt mot spikarna och då kan träet spricka.

Ett annat genomgående fel är att vattnet på flera ställen leds in bakom fasadpanelen där det snabbt sugs upp medan det tar lång tid att dunsta. Då bildas det röt- och svampangrepp.

1. Träet ska få arbeta i bredd

FEL 1: Både panelen (G) och de smala locklisterna (H) spricker för att de har fästs med för många spikar. Varje gång träet drar ihop sig för att det är torrt så förhindrar spikarna det. Locken får aldrig spikas fast på panelen utan ska fästas mellan brädorna.

LÖSNING: Locklisten (H) sätts fast med en skruv, som styrs in i utrymmet mellan fasadbrädorna (G) och fästs i spikreglarna (B) bakom panelen. Det räcker dessutom med en skruv mitt på fasadbrädorna eftersom de kläms fast i sidorna av locken.

2. Inget vatten vid ändträet

FEL 2: Både panelbrädorna (G) och locklisterna (H) har kapats vinkelrätt nertill, där de ligger an mot stensockeln. Allt regn som rinner ner längs fasaden leds in på sockeln, där ändträet suger åt sig tills det mättas. Det leder till svåra rötskador.

LÖSNING: Både brädorna och listerna görs något kortare, så att de inte kommer i kontakt med sockeln. Ändarna ska dessutom geringssågas så att vattnet släpper brädorna. Då sugs det inte in i brädan via ändträet, som för övrigt bör skyddas av träolja.

3. Det ska vara luft i skarven

FEL 3: Där en fasadbräda (G) inte är tillräckligt lång har den skarvats med vinkelrät kortände mot en annan bräda. En sådan skarv suger åt sig regnvatten som läskpapper. Vattnet försvinner in i ändträet och har svårt att dunsta. Resultatet blir ett rötangrepp.

LÖSNING: Det allra bästa är att inte skarva utan att använda hela brädor. Men om det blir svårt att få tag på så långa brädor ska de geringssågas i ändarna och skarvas med 5-10 mm luft i skarven. Ändträet ska grundas noga och strykas med lasyr.

4. Ett bättre vågrätt band

FEL 4: För att kunna använda korta, billigare brädor, har gaveln delats av ett vågrätt band bestående av tre brädor (X). Det kan också vara snyggt att se på, men här har arbetet utförts fel, för regnet tränger in bakom både lock (H) och brädor (G).

LÖSNING: Det bästa är att hoppa över den vågräta indelningen av gaveln och använda långa brädor. Om detta inte är möjligt ska de vågräta brädorna täckas av en aluprofil (J) som leder regnvatten utanför den vågräta brädan (X) och locken (H).

5. Täcklister ovanför fönstret

FEL 5: Foderlisten (N) ovanför fönstret har täckts av en nästan vågrät bräda (V), som nu är halvrutten. Listen tar emot vattnet och leder in det i gaveln, där det rinner på baksidan av den lodräta foderlisten (N) och in bakom karmen (U).

LÖSNING: Den övre foderlisten (N) ska i stället täckas av en aluprofil (J), som leder ut regnvattnet till utsidan av fasaden. Eftersom vi har byggt på fasaden måste vi också bygga på karmen (U) med en regel (R) i passande bredd.

6. Rätt under fönstret

FEL 6: Fönstrens undre del bjuder regnet välkommen med ett antal fogar och springor, vilket innebär att vattnet tränger in i väggen, bland annat bakom foderlisterna (N).

LÖSNING: Ett fönsterbleck (K) av stålplåt eller aluminium ska täcka alla fogar och trädelar och leder ut allt regnvatten, så att det i stället hamnar utanför fasaden.

Tidningsartikel

Ladda ner tidningsartikeln

Ladda ner artiklen i PDF-format, så som den ursprungligen såg ut i tidningen Gör Det Själv.

Skapa Profil

purchase.course_name_message

Skapa Profil
Du ska skriva in ditt förnamn
Skriv in ditt efternamn
Ogiltig e-postadress
Ditt lösenord ska bestå av minst 6 tecken
Visa
signup.credentials_form.terms_error
Logga in
Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa
Tillbaka