Därför är kalk genialiskt

Vitkalk överträffar alla moderna diffusionsöppna färger när det gäller att transportera bort fukt från fasaden. Ta reda på varför och hur du arbetar med den.

Kanske tänker du att vitkalka en fasad hör till forntiden och friluftsmuseer, och så köper du modern fasadfärg till ditt gamla, putsade hus. Men kanske skulle du ta och lyssna på forntiden.

Historien talar nämligen sitt tydliga språk: Bara i Norden har vi kalkat hus sedan vikingatiden - och ute i världen har denna metod för att skydda husfasader använts i flera hundra år innan dess.

Och även om vi ofta tänker att nytt är bättre än gammalt, så överträffar vitkalkning moderna färger på flera parametrar: Kalken håller längre och är lättare att fräscha upp än färg, och den har en unik förmåga att transportera bort fukt från murverket; en praktisk egenskap som förmodligen har räddat många kyrkor från att kollapsa på grund av uppstigande fukt från marken. Så kanske är det rätt val för ditt gamla hus också?

Effektiv fukttransport

Produktion:
Kritsten, kalksten eller marmor bränns vid 900 grader. Den brända kalken släcks (blandas) genom att tillsätta vatten. Om släckt kalk blandas med vatten 1:5 eller 1:6 får man vitkalk.

På murverket:
Vitkalken absorberar koldioxid från luften och återställer på så sätt den mineraliska kalkstenen i väggen. Kalkstenen bildas utifrån och in, vilket skapar små porer som blir större mot murverkets insida.

Eftersom vatten alltid rör sig från grova till fina porer skapas ett sug inifrån och ut som transporterar bort vatten från väggen. Samtidigt har vatten från utsidan svårt att tränga in. Denna process är 10 till 100 gånger snabbare än så kallade diffusionsöppna material, eftersom diffusion är en relativt långsam process.

Dessutom blir diffusionsöppna material tätare ju fler lager som appliceras. Detta händer inte med kalk, inte ens efter 25 lager.

  1. Kalkens porer är störst inne vid väggen och blir mindre utåt.
  2. Vatten (fukt) trycks automatiskt ut genom porerna i högt tempo.
  3. De små porerna i det yttre lagret gör det svårt för fukt att tränga in i kalklagret.

Så här kalkar du

Att kalka är en process som kräver lite tålamod. Du kommer inte undan med ett enda lager kalk, utan snarare tre, fyra eller fem lager. Å andra sidan kan du räkna med att det tar 10-20 år innan du behöver kalka igen, beroende på lokala förhållanden.

Du behöver kalkvatten (du kan köpa kalkvatten på samma ställe som du köper släckt kalk) och släckt kalk blandat med vatten, och en bra pensel: en pensel av naturhår. Och sedan är det bara att sätta igång.

Kalka väggar: Väggen kvastas eller sprejas med kalkvatten 1

Väggen kvastas eller sprejas med kalkvatten. Kalkvattnet stärker underlaget, binder damm och ger de bästa förutsättningarna för att de följande kalklagren ska fästa bra. Låt kalkvattnet verka till nästa dag.

Kalka väggar: Nästa dag sprayas väggen med vatten 2

Nästa dag sprayas väggen med vatten. Om underlaget är torrt dras vattnet ut ur kalken för snabbt, vilket gör det svårt att fördela den jämnt och tunt, och den härdar inte optimalt.

Kalka väggar: Kvasta den tunna kalken på väggen 3

Kvasta den tunna kalken på väggen. Arbeta kors och tvärs för att få in kalken ordentligt i murverket. Det krävs 3-4 tunna lager med torktid emellan för att täcka väggen, så ha tålamod.

Kalka väggar: Slutligen spraya väggen med kalkvatten 4

Slutligen spraya väggen med kalkvatten. Kalkvattnet binder ihop kristallerna i kalken och murverket extra hårt, så att den vackra vita väggen i praktiken inte smetar av sig alls.